Till startsida

Ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Svenskarnas åsikter om tillståndet i havsmiljön

Miljötillståndet i haven beskrivs vanligen med utgångspunkt från mätningar i naturen. Men mätningar kan också göras av människors uppfattning om havet. Sådana beskrivningar har stor betydelse när åtgärder ska prioriteras och genomföras. Det gäller speciellt när miljöproblemen är djupt rotade i samhället och åtgärder kräver ekonomiska uppoffringar eller ändrat beteende.

Varannan svensk anser att miljötillståndet i Östersjön är ganska eller mycket dåligt, men många saknar helt uppfattning. Miljötillståndet i Östersjön norr om Åland, det vill säga Bottniska viken, uppfattas som något bättre än Östersjön söder om Åland, det vill säga Egentliga Östersjön. För Västerhavet är bilden lite annorlunda. Det är fler som saknar uppfattning om miljötillståndet, men bland dem som har en uppfattning är bilden splittrad; 28 procent anser att tillståndet är ganska dåligt, medan 26 procent anser att det är ganska gott. Svenskarna anser alltså att Östersjöns miljötillstånd är sämre än Västerhavets även om det utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv är svårt att rangordna havsbassängernas miljöproblemen.

Svenskarnas uppfattning om miljötillståndet i de svenska havsområdena Egentliga Östersjön (Östersjön söder om Åland), Bottniska Viken (Östersjön norr om Åland) och Västerhavet (Skagerrak och Kattegatt).

De naturvetenskapliga slutsatserna om tillståndet grundas på många orsaker och är mer nyanserade än vad som gavs tillfälle att ge uttryck för i studien. För Östersjön är det den kraftiga påverkan från övergödning med stora områden av syrefria bottnar som utgör stora problem samt att växt- och djurarter är hotade. För Bottniska viken är halten av miljögifter en viktig faktor och i Västerhavet är överfisket ett stort problem.

Att havets miljötillstånd är dåligt är direkt eller indirekt en effekt av olika verksamheter i samhället. Dessa måste förändras om påverkan på havsmiljön ska minska och tillståndet förbättras. På frågan ”Hur viktigt anser du att det är att följande verksamheter vidtar åtgärder för att förbättra havsmiljön runt Sverige?” är det industrin och reningsverk som bedöms som mest lämpade att vidta åtgärder.

Svenskars åsikter, uttryckt i procent, om vilka verksamheter som är viktiga att de vidtar åtgärder. Flest personer anser att industrin borde vidta åtgärder medan fritidsfiske anses vara minst viktig.

Utav de verksamheter som bedömdes i studien är det bara fritidsfiske och turism som direkt kan knytas till enskilda individers eget handlande. Dessa anses inte av de som deltog som så viktiga att åtgärda. I allmänhet anser svenskar att det är stora aktörer, till exempel politiker, kommuner, samhället och industrin, som är de som ska vidta åtgärder.

Svenskars uppfattning om miljötillståndet uppvisar inte några nämnvärda skillnader beroende på var man bor i landet. Till exempel bedöms tillståndet i norra Östersjön på ungefär samma sätt av de som bor i län längs norra Östersjön och av boende vid Västerhavet. Samma sak gäller de övriga havsområdena i studien. Det verkar alltså inte vara de egna upplevelserna av havet där man bor som avgör hur människor bedömer tillståndet i havsmiljön. Snarare tycks bedömningarna grunda sig på en mer enhetlig källa. En möjlighet är att det är mediabilden av havsmiljön som styr hur människor har svarat.

Resultaten kommer från SOM-institutets årliga enkät, som ger representativ data för svenska folket. Dessa frågor är beställda av Havsmiljöinstitutet. Enkäten besvarades av 1644 personer under vintern 2013.

Kontakt: Eva-Lotta Sundblad och Anders Grimvall

Sidansvarig: Tina Johansen|Sidan uppdaterades: 2014-05-14
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?