Till startsida

Ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kunskap om fiskerinäringen

Frågor om samspelet mellan samhället och havet rör ofta fiskerinäringen. För att allmänhet, politiker och forskare ska kunna bedöma fiskerinäringens betydelse är till exempel ekonomiska fakta viktiga. Det är viktigt att veta hur lönsamhet, försäljningsvärde och sysselsättning har utvecklats inom fiskerinäringen. Ofta behövs tidsserier för att kunna sätta saker och ting i relation med andra samhällsföreteelser.

Nu finns det ett stort ”men”. Dessa uppgifter är inte lätta att få fram från befintliga statistikbaser. Helgjutna sammanställningar av svenskt fiske har senast uppdaterats 2005. Statistik finns sammanställd av Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med Statistiska Centralbyrån.

Från och med 2006 finns inte statistiken i tryckt form utan får sökas på Fiskeriverkets databaser. Detta kan kräva en hel del envishet. Här är resultatet för en viktig variabel: antalet personer med yrkesfiskarlicens.

Antalet personer med yrkesfiskarlicens. Fram till 1995 fanns även binäringsfiskare vilka är inkluderade.

Sysselsättningen är intressant att jämföra med fångsternas storlek. En sammanställning under ungefär samma period visar inget enkelt samband mellan totalfångst och antalet yrkesfiskare. 

Den totala fångsten av fisk och skaldjur fångade av svenska fiskare.

Att kurvorna är så olika kan förklaras utifrån flera orsaker. De senaste 40 åren har fiskerinäringen genomgått en genomgripande teknisk utveckling som gör att det inte behövs lika många fiskare längre. Men det har även skett en förändring i de fiskarter som fångas. Torskfisket i Östersjön var stort och betydelsefullt under 1980-talet men har därefter minskat i omfattning. Fisket efter skarpsill och sill har ökat i såväl reella tal som till proportion. Särskilt under åren kring 1990 var detta fiske mycket omfattande vilket avspeglar sig i landningsstatistiken. Sedan 1980-talet har fisket efter havskräfta och räka spelat en viktig roll för sysselsättningen vid västkusten. Hade inte fisket haft möjlighet att rikta in sig på kräftdjur när de traditionella bottenfiskarterna som torsk, kolja och lyrtorsk var utfiskade, skulle förmodligen fiskenäringen reducerats ännu mer i storlek än vad det gjorde.

En enkel sammanställning av det svenska fiskets försäljningsvärde visar på denna närings blygsamma roll i ekonomiska sammanhang.

Försäljningsvärde av svenskt fiske, ej korrigerat för penningvärdeförsämring. Under de senaste två decennierna har värdet pendlat kring 1 miljard kronor. Försäljningsvärde är dock inte samma sak som lönsamhet. 

Lönsamheten, eller egentligen förädlingsvärdet, redovisas som ett mått på det överskott som kvarstår efter att alla rörliga kostnader har subtraherats från intäkterna. Förädlingsvärdet ska täcka kapitalkostnader, andra fasta kostnader och arbetskraftskostnader inklusive löner. Det ska även täcka återinvesteringar i företaget så att möjligheter för framtiden kan skapas. Per heltidsarbetande yrkesfiskare uppgick förädlingsvärdet till 523 000 kronor år 2008. Ett lågt värde med tanke på att det ska täcka samtliga fasta kostnader och återinvesteringar, och samtidigt ge fiskarna skäliga löner.

Men det finns fler än fiskare som försörjer på fisket. År 2008 bedrev 214 fiskberedningsföretag verksamhet på 225 ställen. Sedan 2001 har antalet företag ökat med 21 procent från 177 stycken medan antalet anställda minskat med 3,5 procent från 1 935 till 1773. Flest företag återfinns i Västra Götaland med 81 stycken.

Kontakt: Anders Grimvall

Datakällor

Havs-och vattenmyndighetens webbplats finns databaser med information om fiskbeståndens utveckling i form av provfiskedata, fiskets landningar, antal yrkesfiskare och antal fiskefartyg, fritidsfiske, fiskkonsumtion etc.

Statistik över priser på fisk och skaldjur 
Fiskeriverket samlar månadsvis in statistik över fisk- och skaldjurspriser från fiskauktioner samt från beredningsfabriker, grossister och detaljister som köper fisken direkt från fiskaren. Statistiken är uppdelad efter art, landningsområde (svensk kuststräcka eller import från utlandet) och även sortering. Ett antal arter sorteras enligt EU:s regler efter storlek där en etta då betecknar det största storleksintervallet för varje art.

Statistiska meddelanden
All officiell statistik inom fiskets område publiceras numera på denna webbplats, men de finns även på SCB:s webbplats, och på Internationella havsforskningsrådet ICES webbplats

På ICES webbplats finns bland annat uppgifter om beståndsuppskattningar.

Här är det bra om man vet vilken arbetsgrupp man vill ha data från, eftersom olika bestånd, även om det är samma art, behandlas av olika arbetsgrupper. Viktiga arbetsgrupper är WGBFAS (Östersjön) och WGNSSK (Nordsjön och Skagerrak). Men det går också att söka enbart på art. Engelska är arbetsspråket.

Ett annat område är ICES råd till EU-kommissionen.

Sidansvarig: Tina Johansen|Sidan uppdaterades: 2013-06-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?