Till startsida

Ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Flodavrinning

Nederbörd över land samlas upp i vattendrag och förs ut mot havet. Vattnet som rinner ut i Östersjön hämtas från ett område som är 4 gånger större än Östersjön självt. Vattendragen ringlar sig fram genom 14 länder - Sverige, Finland, Ryssland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Tjeckien, Vitryssland, Ukraina, Tyskland, Danmark och Norge - och samlar vatten från ett område där det bor mer än 85 miljoner invånare.

Det betyder att invånarna i regionen har stor påverkan på vattenkvaliteten som rinner ut till Östersjön. Flodvattnet hjälper till att reglera mängden näringsämnen som kan komma ut i vattenmassan och stimulera algblomning. Dessutom upprätthåller avrinningsvattnet tillsammans nederbörd över havet de salta inflödena den bräckta vattenregimen i innanhavet.

 

Gränsen för Östersjöns avrinningsområde visas som röd linje. Totalt inkluderas hela eller delar av 14 länder. Bild från UNEP-GRIDA.

I medeltal flödar cirka 15 400 kubikmeter per sekund sötvatten ut från Östersjön årligen. De största tillflödena sker i Bottenviken, Bottenhavet och Finska viken där många stora floder mynnar. Men även i Kattegatt, där Göta älv mynnar, rinner stora mängder sötvatten ut.

Flodavrinningen uppvisar stora variationer från månad till månad. Minst vatten bärs i floderna under vintermånaderna, typiskt 12 000 kubikmeter per sekund. Under denna tid lagras den mesta nederbörden på land i form av snö och is. Av den anledningen blir avrinningen som störst under senvåren och tidiga sommaren då snösmältningen satt igång ordentligt i hela regionen. Typiskt rinner det ut över 21 000 kubikmeter per sekund under snösmältningssäsongen.

Det är även stor skillnad i avrinning från år till år. Under de senaste 60 åren var det som minst vatten i floderna 1976 då det i medeltal rann ut 11 100 kubikmeter per sekund. Några år senare, 1981, rann rekordmycket vatten ut, i snitt cirka 18600 kubikmeter per sekund. Hela 1980-talet utmärkte sig som ovanligt vått och med mycket avrinning. Sedan dess har nivåerna stabiliserats. Det finns ännu inga tydliga tecken på att klimatförändringarna har påverkat flodavrinningen i någon märkbar utsträckning.

Uppmätt flodavrinning till Östersjön för åren 1950 till 2008. Snösmältsäsongen framträder tydligt med sina toppar.

Från 1960-talet byggdes vattenkraften ut kraftigt i många floder och mindre vattendrag runt Östersjön. Det har påverkat avrinningens säsongsrytm. Vattenkraftverken fyller sina magasin under tider med hög vattenföring, för att sedan tömma dem vid perioder med låg vattenföring, typiskt under vintern när vi är i behov av mer elektricitet. Av den anledningen har vinterflödena ökat något samtidigt som de största topparna under snösmältningen inte är lika markanta längre. På årsbasis är däremot medelflödesvärdet detsamma.

Källor:

Avrinningsdata från BALTEX Hydrological Data Centre

Kartor från FN:s miljöorgan, UNEP

Sidansvarig: Tina Johansen|Sidan uppdaterades: 2016-10-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?