Till startsida

Ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Näringsämnen

Vattendrag som dränerar Östersjöns avrinningsområde transporterar ut stora mängder vatten direkt till Östersjön. Med vattnet följer näringsämnen i form av kväve och fosfor. Enligt Kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö, HELCOM, härstammar ungefär 75 procent av kvävet och 95 procent av fosforn i Östersjön från floderna.

Näringsämnena kommer från flertalet olika källor: industriutsläpp, reningsverk, jordbruk, skogsmarker, individuella hus och atmosfären.

Naturen själv släpper också ut näringsämnen från jorden. På grund av skiftande vattenföring i floderna, beroende på till exempel nederbörd, varierar mängden kväve och fosfor som kommer till Östersjön stort från år till år. Vid höga flöden lakas mer näringsämnen ut från angränsande jordar, vilket höjer kväve- och fosforhalterna i Östersjön.

Årlig flodtillförsel och mängd kväve och fosfor som tillförs Östersjön direkt eller vattenburet. Samvariationen med flodtillförsel är stor.

När näringsämnena sköljs ut i Östersjön stimuleras den biologiska produktionen och skapar algblomningar under de varma sommarmånaderna.

Mängden tillförda näringsämnen ökade dramatiskt under mitten av 1900-talet, då konstgödsel började användas i stor skala. Snart därefter uppträdde de första stora algblomningarna, som sedan dess har varit en plåga för de kustboende och sommargäster vid Östersjön.

HELCOM värderar alla havsområdens miljöstatus individuellt. Övergödningen har påverkat Östersjön överallt förutom i Bottenviken.

Det mesta av alla näringsämnen som släpps ut i Östersjön stannar kvar innanför de danska sunden då utbytet av vatten mellan Nordsjön och Östersjön är dålig. Uppehållstiden för vatten i Östersjön är upp till 30 år och lika lång tid stannar därför näringsämnena kvar. Det innebär att koncentrationerna av kväve och fosfor byggs upp över tid och påverkar hela ekosystemet.

Utsläpp av näringsämnen ger upphov till en negativ cirkel, som kan vara svår att bryta. Näringsämnen stimulerar tillväxten av biologisk produktion, vilken ökar mängden organiskt material som sjunker ner till botten. På botten bryts det ner av bakterier. Denna process kräver syre, vilket betyder att syrekoncentrationerna minskar ännu mer i djupvattnet. Ännu mindre syre betyder större områden med syrebrist.

Syre binder fast fosfor i sediment, men vid syrebrist kan inte sedimentet längre hålla kvar fosforn utan släpper den lös i vattenkolumnen. Fosforn stiger upp till ytvattnet där det blir tillgängligt för den biologiska produktionen samtidigt som ännu mer fosfor tillförs från land. Den negativa cirkeln är sluten. 

Kontakt: Daniel Hansson

Sidansvarig: Tina Johansen|Sidan uppdaterades: 2014-06-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?