Till startsida

Ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Sjöfarten påverkar Sveriges havsmiljö

Sjöfarten påverkar havsmiljön såväl regionalt som globalt. I dagsläget är tillgången begränsad när det gäller regelbundet insamlad statistik, som kan användas för att beräkna vilka och hur stora effekterna på havsmiljön är. Förutom att skapa en tydlig bild av problemen är en viktig uppgift att hitta sätt att samarbeta samt skapa att regelutformning som skyddar de marina ekosystemen.

Sjöfartens påverkan på miljön sker såväl över som under vattenytan. Påverkan kan uppfattas som tillfällig eftersom fartyg flyttar på sig, men i takt med att fartygen blir fler och farlederna används i allt högre utsträckning, berörs allt fler områden mer eller mindre permanent. Påverkan från sjöfarten på miljön betraktas ofta som relativt begränsad jämfört med till exempel lastbilstrafik. De totala utsläppen av koldioxid från sjöfarten utgjorde ungefär 2,5 procent av vägtrafikens utsläpp i Sverige år 2010. Sjöfarten kan därför även betraktas som ett bra transportsätt ur klimatsynpunkt. Men det finns andra aspekter som inte är lika positiva. Utsläppen av kväveoxider från sjöfarten har under en längre tid ökat. Sjöfarten släpper även ut mikroskopiska partiklar, som utgör en för människors hälsa. Utsläppen av svavel till luften orsakar nedfall i havet, med bland annat försurning som följd. Men från och med 1 januari 2015 finns regler som begränsar hur mycket svavel som sjöfarten får släppa ut, vilket förväntas leda till förbättringar för miljön.

När det gäller emissioner under vattenytan är oljespill, oljeutsläpp och de negativa effekterna som finns av båtbottenfärg de mer kända problemen. Vidare medför utsläpp av barlastvatten att främmande arter riskerar att introduceras i ekosystem där de inte hör hemma, och där de potentiellt kan åstadkomma stor skada. Även utsläpp av avloppsvatten från färjor och kryssningsfartyg påverkar havsmiljön.

Ytterligare ett område där sjöfarten påverkar miljön är det buller som genereras av de fartyg som trafikerar haven. Mycket av bullret från sjöfarten är lågfrekvent och har därmed lång räckvidd. Buller transporteras såväl över som under vattenytan, och utgör ett problem bland annat genom att det stör fiskars kommunikation och lek.

Läs mer om detta i publikationen Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön.

Fartygstrafik på haven runt Sverige

Sjöfarten spelar stor roll för godstransporter både till Sverige och internationellt. Siffror över den internationella fartygstrafiken på Östersjön och Västerhavet visar att den är betydande och har ökat stadigt det senaste decenniet. Mer än 2000 större fartyg är ständigt till sjöss i Östersjön. Utöver containertrafiken står transport av olja för en betydande del av trafiken.

Ett enkelt sätt att i realtid följa fartygstrafiken på Östersjön är via AIS, Automatic Identification System, på olika webbsajter. www.marinetraffic.com är ett exempel.

Exempel med AIS

Med AIS kan man enkelt följa fartyg på Östersjön eller andra havsområden. Olika typer av fartyg och annan information visas med olika färger. 

Sjöfart till och från Sverige

Anlöpen i de svenska hamnarna år 2015 uppgick till 76 456 fartyg. Ro-ro-fartyg inklusive passagerarfartyg och färjor utgjorde cirka 74 procent av dessa. Samtidigt som antalet fartyg under det senaste decenniet har minskat, har storleken på fartygen ökat. Vad detta innebär i fråga om miljönpåverkan är i nuläget oklart.

Antal fartygsanlöp i svenska hamnar, ankommande fartyg 2001-2015.

Genomsnittlig bruttodräktighet för ankommande passagerar- och kryssningsfartyg i svenska hamnar 2000–2015. Data från Trafikanalys.

Genomsnittlig bruttodräktighet för ankommande lastfartyg i svenska hamnar 2000–2015. Data från Trafikanalys.

Sjöfart används främst när gods ska transporteras över gränser. Av den godsvikt som ankommer Sverige är cirka 83 procent sjöfartsburen hela eller delar av sträckan. (avser 2009). Den enskilt största mängden ankommande gods är råolja och petroleumprodukter. Sändningar som lämnar Sverige sker däremot i högre grad på väg, 71 procent av godsvikten, medan endast 17 procent av dessa godstransporter var sjöfartsburna hela eller delar av sträckan.

Den totala godsmängden som hanterades med sjöfart i Sverige under 2015 var 170 miljoner ton, vilket är en ökning med 1 procent sedan 2014. De största hamnarna finns i södra Sverige (Göteborg, Brofjorden, Trelleborg och Malmö) och hanterar drygt hälften av det gods som transporteras via fartyg. De största hamnarna på Sveriges ostkust är Luleå, Oxelösund, Karlshamn, Stockholm och Gävle.

Gällande passagerartrafik var den mest frekvent trafikerade linjen Helsingborg-Helsingör, med 28 066 ankommande fartyg och 3,8 miljoner passagerare 2015. Samma år har Stockholm har 2,6 miljoner inresta passagerare från Finland. Ystad, Trelleborg och Visby är storleksmässigt de tre närmaste passagerarhamnarna.

Samarbete kring samhällsfrågorna

Som framgår ovan är sjöfarten en viktigt och faktor för samhälls- och infrastrukturen både i Sverige och internationellt. Det är också uppenbart att sjöfarten har många miljömässiga konsekvenser, men det är komplicerat att tydliggöra sambanden och värdera dem, då tillräcklig kunskap och analys fortfarande saknas inom flera områden. Att man bör eftersträva en så låg miljöbelastningen som möjligt är okontroversiellt – frågan är hur stor påverkan sjöfarten står för och vilka förändringar samhället kan behöva genomföra för att skydda ekosystemen?

Eftersom en stor del av trafiken sker internationellt och med fartyg som inte är kopplade till vårt land eller våra grannländer är det svårt att från svenskt håll åtgärda problemen. En nödvändig nyckel till framgång i detta perspektiv är att länderna kring Östersjön och Västerhavet enas om hur de ska agera för att reducera påverkan på havsmiljön. Enhetliga regleringar gör att sjöfarten utvecklar sin verksamhet och nya regler för sjöfarten inom Östersjön hanteras av såväl FN:s sjöfartsorgan IMO, International Maritime Organization, som av EU. Ett aktuellt exempel är reglerna för sjöfartens luftutsläpp, med bland annat reducering av svavelutsläppen.

Kontakt: Eva-Lotta Sundblad

 

Referenser/datakällor

Trafikanalys är ansvarig myndighet för statistik inom områdena bantrafik, kollektivtrafik, kommunikationsmönster, luftfart, post, tele, sjöfart och vägtrafik. Data som använts i artikeln är bland annat hämtad från:

Sjötrafik 2015. Statistik 2016:7, Trafikanalys

Varuflödesundersökningen 2009 (2010:7), Trafikanalys

Uppföljning av de transportpolitiska målen. Rapport 2016:12, Trafikanalys

Transportstyrelsens rapport T59 2015-1600, ”Effekterna av strängare svavelkrav”

Helcom – Om sjöfart

Hamnföretagens bransch- och arbetsgivarorganisation Sveriges Hamnar beskriver det nationella och internationella samarbetet kring sjöfarten miljöpåverkan.

Maritime activities in the Baltic Sea. Baltic Sea Environment Proceedings no 123

 

Sidansvarig: Tina Johansen|Sidan uppdaterades: 2016-08-24
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?