Till startsida

Ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Vattenstånd

Vattenståndet längs Sveriges kuster varierar på olika tidsskalor. Tidvatten gör sig påmint längs västkusten, men finns nästan inte alls i Östersjön då de smala sunden - Öresund och Bälten - effektivt förhindrar tidvatten att ta sig in. Större vindsystem trycker vatten in till eller bort från kusterna, vilket kan orsaka översvämningar eller torrlagda vikar. Klimatförändringar smälter jordens isar, vilket sakta höjer havsnivån. Landhöjningen, som ett resultat av förra istidens inlandsis, höjer marken, på vissa ställen med flera centimeter per år. I vissa områden, framförallt södra Skåne, sjunker marken istället neråt. Tillsammans skapar dessa faktorer olika förutsättningar för havsvattenståndet på alla platser längs Sveriges kust.

I Stockholm har vattenståndet mäts vid Slussen sedan 1774, vilket gör serien till den längsta i världen. Placeringen mitt i Östersjön är optimal för att registrera de långsiktiga förändringarna. Då landhöjningen i Stockholm är cirka 5 millimeter per år måste denna höjning dras bort från serien för att få den egentligen vattenståndsförändringen över tid. Vattenståndsökningen i Stockholm är 1-2 mm/år, vilket är ungefär detsamma som den globala vattenståndsökningen.

Vattenstånd i Stockholm mellan 1774 och 2009. Landhöjningen är inte borttagen varför vattenståndet över tid ser ut att minska.

På Västkusten är det svårare att uppskatta den egentligen vattenståndsförändringen över tid då området utsätts för mycket högfrekventa variationer. Vindar och tidvatten påverkar vattenståndet så mycket att den långsamma förändringen nästan drunknar i bruset. Om detta brus filtreras bort kan en vattenståndshöjning på cirka 1 mm/år identifieras. Det är lika mycket som landhöjningen. Vattenståndet och landhöjningen tar alltså ut varandra på Västkusten.

Vattenstånd längs svenska Västkusten samt Nordjylland i Danmark. I Göteborg har vattenståndet mätts på två platser, visad som blå och grön linje. Den långsiktiga tendensen är att landhöjningen nu uppvägs av vattenståndsökningen.

SMHI sammanfattade vattenståndsförändringen längs den svenska kusten genom att väga samman flera vattenståndsstationer. Under de senaste 100 åren har vattenståndet i medeltal stigit med omkring 1,5 mm/år, men ökat till cirka 2 mm/år sedan 1990.

SMHIs sammanvägda årliga medelvärde av vattenståndsförändringen längs den svenska kusten mellan åren 1886 och 2010. Under dessa 114 år har vattenståndet stigit med cirka 20 cm, vilket ger en medelökning med 1,75 mm/år över hela perioden.

Källor:

SMHI om vattenstånd som klimatindikator

Databas för världens vattenstånd: Permanent Service for Mean Sea Level

Sidansvarig: Tina Johansen|Sidan uppdaterades: 2016-10-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?