Till startsida

Ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Åtgärdsprogrammens funktion vid prövningar och tillsyn av vattenverksamheter

Christiernsson, A. (2015). ”Åtgärdsprogrammens funktion vid länsstyrelsernas prövningar och tillsyn av vattenverksamheter.” Nordisk Miljörättslig Tidskrift, 2015:2. Länk till pdf

För att uppnå Ramvattendirektivets mål en god ytvattenstatus ska åtgärdsprogram fastställas och genomföras. Ansvaret för detta ligger på kommuner och myndigheter. Bland annat följer av åtgärdsprogrammen som antogs 2009 att länsstyrelsen ska ”göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status”.

I denna artikel analyseras vilken roll åtgärdsprogrammen har haft i länsstyrelsernas arbete med vattenverksamheter under perioden 2009-2014. Studien visar att åtgärdsprogrammen i stort sett inte haft någon betydelse för länsstyrelsernas konkreta beslutsfattande. Exempelvis har få omprövningar av vattenverksamheter under förvaltningsperioden initierats, trots att ett stort antal vattenverksamheter saknar eller har mycket gamla tillstånd. Det framkommer också att den egeninitierade tillsynen av vattenverksamheter är mycket begränsad. När det gäller beslut om markavvattning visar en granskning av tre län att åtgärdsprogrammen aldrig nämns och att endast ett av tre län beaktar miljökvalitetsnormer, trots att markavvattning tas upp som ett omfattande problem i åtgärdsprogrammen, både när det gäller fysiska förändringar och övergödning. Rättsliga orsaker till det bristande genomförandet av åtgärdsprogrammen, konsekvenser ur ett EU-rättsligt perspektiv samt behov av förändringar i den svenska rätten för att uppnå målet om en god ekologisk status diskuteras i artikeln. En viktig slutsats i artikeln är att det, inte minst i belysning av EU-domstolens dom om artikel 4 i Ramvattendirektivet, finns stor risk att Sverige gör sig skyldiga till fördragsbrott om den svenska lagstiftningen och rättstillämpningen inte förändras.

Sidansvarig: Tina Johansen|Sidan uppdaterades: 2016-03-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?