Till startsida

Ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Frukostseminarium i riksdagshuset

Om matkonsumtionens inverkan på övergödningen av havet

30 november 2016

Tillsammans med Emma Norén, riksdagsledamot för Miljöpartiet och Kristina Yngwe, riksdagsledamot för Centerpartiet, arrangerade Havsmiljöinstitutet ett frukostmöte om matkonsumtion och havsmiljö. Seminariet var välbesökt. En bred representation från myndigheter, politik, forskning, livsmedelsföretag och organisationer var på plats för att ta del av nya forskningsrön och för att diskutera med varandra. 

Om matkonsumtion och havsmiljö

Våra matvanor påverkar havsmiljön och enligt nya beräkningar från Havsmiljöinstitutet bidrar den i dagsläget onödigt höga konsumtionen av proteinrik mat till övergödning av havet. Det går att minska belastning om vi människor ändrar beteende och äter mindre proteinrik mat, men hur ska det gå till? På vilka sätt kan livsmedelskedjans olika aktörer bidra? Hur kan myndigheter samverka för att uppnå nationella miljömål för friskare hav, samtidigt som andra samhällsmål beaktas? Det var den typen av frågor som seminariet lyfte.

Nya resultat presenterades

Seminariet inleddes med en kort presentation som hölls av professor Anders Grimvall, vetenskaplig koordinator vid Havsmiljöinstitutet. Presentationen handlade om möjligheten att minska näringsbelastningen på Östersjön genom en minskad proteinkonsumtion. I Sverige äter vi i genomsnitt betydligt mer protein än vad vi behöver. Överskottet lämnar kroppen, belastar våra reningsverk och når till slut havet som närande ämnen, vilka driver övergödningen. En annan potential till förbättring finns i och med att en hel del fosforföreningar tillsätts maten för att förbättra smak, konsistens och hållbarheten. Om dessa tillsatser togs bort eller reducerades skulle påverkan på havsmiljön minska.

Så gick diskussionerna

Presentationen väckte en hel del frågor och kommentarer. För många var forskningsrönen ny kunskap som de inte haft tillgång till förut. För andra var det viktigt att diskutera vem som har vilja, möjlighet och kapacitet att vidta åtgärder, och vilka samarbeten som behövs för förändring. Deltagarna talade bland annat om politikernas möjlighet att få människor att ändra sin matkonsumtion, såväl som om den ekologiska matens roll eller icke-roll roll i frågan.

Diskussionen rörde sig också om vad en minskad konsumtion skulle leda till när det gäller den svenska matproduktionen: Skulle en minskad konsumtion verkligen leda till en minskad produktion eller snarare till att exporten ökade? Det senare skulle ju inte leda till minskat läckage av näringsämnen. Det framfördes också argument om att svenskt jordbruk har en förhållandevis låg belastning på miljön, och att den svenska matproduktionen därför snarare borde öka än minska.

Några deltagare argumenterade för att mer kunskap behövs kring hur våra matvanor och konsumtion inverkar på havsmiljön och att denna kunskap behöver komma företagen till nytta på ett bättre sätt. Ytterligare någon påminde om Generationsmålet som säger att vi i Sverige inte får lösa våra miljöproblem genom åtgärder som orsakar ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Vi kan alltså inte komma till rätta med övergödningen i vårt närområde genom att minska den svenska produktionen och istället importera mer mat.

Så går vi vidare

Långt ifrån alla hann komma till tals under det timslånga seminariet. Frågan om hur olika myndigheter behöver och kan samverka för att Sverige ska nå olika miljömål berördes endast ytligt och det fanns mycket kvar att diskutera.

Havsmiljöinstitutet kommer att arbeta vidare med sambanden mellan  matkonsumtion och havsmiljö. Det gör vi bland annat genom att arrangera möten där politiker, myndigheter, forskare, intresseorganisationer och livsmedelsbranschen kan fortsätta att diskutera och samverka.

Ladda ner presentation: Om matkonsumtion och havsmiljö

Kontakt: Eva-Lotta Sundblad, vetenskaplig koordinator på Havsmiljöinstitutet

Sidansvarig: Tina Johansen|Sidan uppdaterades: 2016-12-15
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?