Till startsida

Ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Gruppdiskussion om synteser

Under Havsmiljöseminariet 2013 hölls gruppdiskussioner kring de nystartade syntesarbetena. Målet med diskussionerna var att ge tillfälle för syntesgrupperna att få kommentarer på sina arbeten, men också att ventilera vilka möjligheter och svårigheter som finns med denna typ av analyser och vad som kan göras för att stimulera arbetet. Även i den efterföljande helgruppsdiskussionen gavs en del input som kan vara värdefull att bära med sig i framtiden, för att stödja miljöarbetet. Här listas några av svaren på frågorna.


Är syntesanalyser viktiga? På vilket sätt? Finns det nackdelar, svagheter eller risker med syntesanalyser?

  • Synteser är viktiga. Vi behöver metoder för att ta hand om larm om komplexa miljöproblem, när det behövs riktade insatser med synteskaraktär.
  • Om det ska vara en del i miljöövervakningen måste det ingå i kontrakten.
  • Tid och pengar saknas idag. 
  • Det behövs någon slags stimuli, och hjälp att formera grupper.
  • Det är viktigt att det finns en tydlig mottagare av synteserna. Att de tas omhand ordentligt.
  • Utgå från det internationella perspektivet. Använd system som redan finns, som IOC, ICES, HELCOM, OSPAR.
  • Skriv ansökningar och starta nya forskningsprojekt. Vi kan inte bara använda befintliga medel.
  • Kanske kan pengar sökas från Havs- och vattenanslaget? Bertil Håkansson tar med sig frågan till Havs- och vattenmyndigheten.
     

Vilken typ av data saknas för att göra bra synteser?

  • Geologiska undersökningar saknas. Det finns en massa provtagningar i sedimentet om bör användas. Sedimentkemi.
  • Identifiera nyckelvariabler. Vilka är värda att samla in och titta på? Vad är bra att veta och vad måste vi veta?
  • Mera data på pressures – mänsklig påverkan. Sådan data finns inte ännu. Men dit måste vi sträva.
  • Systemtänk – vad kan vi sakna? Till exempel små bentiska djur, små betare. Finns inte riktigt med på kartan idag.
  • Geografisk utbredning. Få områden där många parametrar mäts samtidigt. Vi behöver mer av den rumsliga variationen.
  • Koppla till data på land. Vad händer nedströms områden där man har mycket skogsavverkning till exempel?

 

Hur kan synteser bidra till svensk marin miljöövervakning och förvaltning?

  • Hjälper oss att fatta beslut på ekosystembasis. Vi utgår alltid från den information vi har. Sträva efter bättre underlag och bättre beslut.
  • Kan man utveckla ytterligare en indikator? Genom att hitta de styrande processerna kan man bättre definiera indikatorn.
  • Viktigt att förstå hur förvaltarna tänker, och vad de behöver.
  • För att kunna förvalta ett ekosystem måste vi även få med den socioekonomiska biten.
  • Synteser är inte en typ av tillståndsbeskrivning. Det handlar inte bara om att beskriva en trend eller ett tillstånd, utan att förstå och förklara.
  • Miljöövervakningen kan bidra till synteser, och synteser bidrar i sin tur bidrar till förvaltningen.

 

Här hittar du underlaget till diskussionerna.

 

Vår gård tavla
Sidansvarig: Tina Johansen|Sidan uppdaterades: 2013-10-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?