Till startsida

Ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Hur förbättrar vi användningen och analysen av miljödata i Sverige?

Moderatorer: Per Moksnes och Anders Grimvall, Havsmiljöinstitutet

Den marina miljöövervakningen i Sverige är splittrad mellan nationella och regionala program med många olika utförare som samlar in och analyserar data. En konsekvens av detta är att endast en liten del av den marina miljödatan har varit tillgänglig som underlag för tillståndsbeskrivning. En annan konsekvens är att data analyseras på olika sätt i olika delar av landet.

I de flesta länder sker analyser av miljödata centralt via nationella databaser där en myndighet ansvarar för alla analyser för att kvalitetssäkra data och analysmetoder. Även i Sverige skulle man kunna analysera data med ett mer samlat grepp. Vilka fördelar, utmaningar och möjliga risker kan vi se med en utveckling mot centralt utförda analyser av miljödata?

Synpunkter från diskussionerna:

• Samkörda databaser är positivt, förutsatt att data är jämförbara och kvalitetssäkrade. Det är dock viktigt med återkoppling till utförare med regional kunskap. Inte minst när synteser görs. (flest röster)

• Utförare av miljöövervakning har ansvar för dataanalys, miljöanalytiker sammanställer integrerad analys för olika helhetsbilder och ger återkoppling till utförare för kvalitetsgranskning.

• Deltagare framhåller att verktyg för att automatisera beräkningar vore bra, till exempel färdiga mallar för att processa data. Detta rent av skulle kunna vara ett bra alternativ till samlad analys: om verktyg utformas och tillhandahålls från centralt håll kan insamlingen av data och analysen av den marina miljöövervakningen för tillståndsbedömningar utföras på samma sätt som idag, det vill säga utförare ansvarar för data-analys men har centralt utformade verktyg till sin hjälp för att ”knåda” data på enhetliga sätt. Centralt gör man en integrerad analys av samtliga data-set och återkopplar till utförarna.

• Att samla alla data är bra men tolkningen är viktigast och måste göras av personer med kompetens och gärna lokal kännedom. Att tolka långa tidsserier kräver erfarenhet.

• Data kommer aldrig i en och samma form, utan varierar. Kunskapen med lokalkännedom, om punktkällor, reglering mm är jätteviktig.

• Om vi börjar titta på stora datamängder så kan vi hitta problemen! Fördröjningen med datavärdar och kvalitet är ett problem och när man hittar fel och vill rätta upp så är det svårt.

• Havet-rapporten ger en lite för grov bild, bra med mer data för en mer nyanserad och sann bild av miljötillståndet.

• Samlad analys passar bara för vissa program.
 

budskap tema a
Sidansvarig: Tina Johansen|Sidan uppdaterades: 2015-12-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?