Till startsida

Ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Sammanfattning av gruppdiskussionerna

Värdefulla synpunkter att ta med till nästa steg


Under seminariets andra dag avslutade vi med ett diskussionspass. Grupperna satt runt runda bord, där vi försökt sammanfoga personer med liknande intressen men över gränserna sött och salt. De tre frågeställningar som utgjorde underlag var:

  1. Hur kan vi stärka kopplingen mellan sött och salt? Hela vägen från källa till hav?
  2. Hur kan vi på bästa sätt inkludera och presentera all tillgänglig miljöövervakningsdata?
  3. Önskelista till presentationen av miljöövervakningsdata


Utifrån alla de synpunkter som kom in med mail har några gemensamma drag kunnat skönjas, som sammanfattas här.

Använd Vattenmiljöseminariet för att samanalysera och ge förklaringar!

Vattenmiljöseminariet är ett lysande tillfälle att fördjupa analysen. Experter från söt och salt miljöövervakning samlas och ser över om det har hänt något i utvecklingen under det senaste året och hur det passar in i de övergripande trenderna som har identifierats. Tillsammans kan man fila på kopplingar och förklaringar mellan variabler och mellan vattenmiljöer. Även identifiera var det saknas data för att kunna göra detta och hur man mäter så att det blir jämförbart.

Koppla mer till påverkan!

  • Viktigt att få in påverkan från land, som exempelvis skogsbruk.
  • Inom dom marina konventionerna så får man inte riktigt heller ihop de gemensamma diskussionerna kring påverkan. Saker diskuteras ofta separat i olika grupper. Förslag att gå från påverkat område och uppåt till källan.
  • Titta på utsläppsregister hos Naturvårdsverket (emissioner) och se om detta att få in på något sätt.
  • Integrera påverkan och miljötillstånd dvs kombinera påverkansskikt med tillståndsdata likt Symphony-verktyget för havsplaneringen men med bättre och mer uppdaterade data. Bra stöd för förvaltningen.
  • Visa tydligare var vi saknar data för att kunna koppla till påverkan.
  • Om man visar statistik för en påverkad vattenförekomst, visas det någonstans att den är påverkad? Kan vara viktigt för analysen att veta det.
  • Det är viktigt att få ihop kedjan miljöövervakning- analys/utvärdering-åtgärder-uppföljning.

  
Tveksam koppling mellan sött och salt

  • I många fall är det inte intressant att försöka koppla ihop, eller redovisa tillsammans. Det måste vara behovsrelaterat!
  • Identifiera de variabler där det är relevant, som går att följa hela vägen, som fosfor, kväve och pH.
  • Vore bra att kunna koppla halter och transporter i vattendrag till effekten i grunda vikar.
  • Förbruning i havet – humus mäts på vissa ställen i havet men inte överallt. Mäts på olika sätt i sött och salt, absorbans och THC i sötvatten och fluorometri i saltvatten. Metodharmonisering är viktigt inom alla områden!
  • Östersjön är egentligen en gradient från sött till salt. Viktigt att man överlappar något när man mäter från källa till hav så att man inte får två helt separata serier.
  • För att tolka data i havet kan vissa uppgifter från sötvattenövervakning vara intressanta, men det finns ofta en förskjutning i tid.
  • Man bör kunna göra analyser på i vilken miljö (sjö, vattendrag, kust, hav) en viss frågeställning kan besvaras bäst, eftersom responstiden kan vara snabbare i en miljö än en annan.
  • Barcoding verkar användas mycket i sötvatten. Kanske kan erfarenheter utbytas med det marina.
  • Ett område där man skulle kunna ta hjälp av gradienten från sött till salt är metoder och statistik. Behövs också samordning av provtagning i denna gradient.
  • Vi behöver inte mer data, vi behöver mer analys och utvärdering mellan gränserna.
  • Det viktigaste är att förklara kopplingen mellan trenderna i de olika vattenslagen, som att kvävetillförseln från städer och industrier har minskat vilket lett till minskade halter i vattendragen. Ändå stiger kvävehalten i havet och förklaringen till det är…


Vad menar vi med ”från källa till hav”?

  • Vad menar vi med ”från källa till hav”?
  • Vad är källan? En grundvattenkälla, en föroreningskälla? Källan till belastningen, i samhället?
  • Viktigt att någonstans förklara konceptet, även om det kan funka som bra ingångsbild.

 
Var hamnar grundvatten?

  • När man presenterar trender på kartan, hur får man in grundvatten? Grundvattnet faller inte inom något tydligt avgränsningsområde.
  • Allmänheten har ofta en förenklad bild av grundvatten, det skulle verkligen vara bra att presentera hur grundvatten rör sig, skapas och påverkas i olika stadier. Grundvatten är ju ett ganska svårt koncept, så pedagogisk tydlighet krävs.


Bättre datakvalitet

  • Det är viktigt att data håller hög kvalitet. Ligger mycket i korrekt beställning och enhetliga metoder.
  • Bättre kommunikation behövs mellan datavärdar och alla aktörer i kedjan.
  • Datavärdar ska vara representerade i expertgrupper för att få en öppen dialog samt för att ge stöd.
  • Viktigt att inte ha ”finare, tvättad data" som presenteras automatiskt, det är bättre att visa upp exakt det som är hos datavärden med alla eventuella fel och brister så det kan bli mer hävstång att åtgärda och höja kvaliteten.


Utveckla arbetsprocessen kring data

  • Nationella/regionala utförare (experter) borde komma in tidigare i arbetsprocessen med data och vara med och planera hur data ska behandlas.
  • Det är viktigt att både utförare och datavärd får återkoppling om fel i data identifieras.
  • Det finns en fara i att låta ett enda värde representera mycket data i en vattenförekomst. Det kan leda till att situationen återges på ett icke-representativt sätt.
  • De kontroller som Havsmiljöinstitutet har gjort borde läggas ut i (kommande) valideringstjänster, så data inte kan komma in till datavärd igen med samma fel.
  • Bra om data på sikt kan skördas automatiskt från datavärd och kanske flera (VISS?).


Till önskelistan

  • Om man vill locka allmänheten: Koppla på tjänsten "Badplatsen". Mer lokal inzomingsfunktionalitet, "hur mår min sjö" (och vad kan jag göra åt det?).
  • Bädda in nyhetsflöden från omvärden, kanske HaV:s twitterflöde, SLU nyheter, havet.nu osv.
  • Vi behöver mer ”ihopslagna” analyser typ traffic plots eller PCA så att det går snabbare att få en överblick.
  • Kanske inte bra att alltid titta på trender utan också titta på max- och minvärden under olika perioder. Även medelvärden/varians. Och spatiala analyser.
  • Koppla till rådata/metadata så att det finns information om grunddatan.
  • Bra om Sveriges vattenmiljö står för förklaring, förädling, fördjupning.
     
Sidansvarig: Tina Johansen|Sidan uppdaterades: 2019-04-05
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?