Till startsida

Ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Sammanfattning av gruppdiskussionerna

 

Underlag och frågor till diskussionerna

Allmänna synpunkter

När man sätter samman expertgrupper för granskning av data bör både regional och kanske lokal/kommunal expertis kopplas in. Bra att använda kustvattengrupperna på länsstyrelserna!

Egna data känner man till, andras data är mycket svårare, och mer tidskrävande, att bedöma. Helst vill man ha kontakt med utföraren för att kunna diskutera resultaten. Det kan bli intressant och roligt att bygga nya nätverk mellan olika utförare, och att titta på mer data. Men det tar tid.

Aggregerade data (från flera stationer i en vattenförekomst) blir svårt och känns obekvämt att hantera. Helst vill alla ha stationsvis data. Men det beror lite på frågeställning.

Med olika angreppsätt gällande trender finns risk för skillnader i tolkning och budskap mellan Sveriges vattenmiljö och rapportering till olika nationella och internationella organ.

Automatskripten ska vara öppna och tillgängliga. Man ska kunna ladda ner skripten och förbättra dom. Lägga upp skripten på webbplats så alla kan delta i utvecklingen.

Ska vi visa upp saker (trender) som vi inte kan förklara?

Utförarna ville ha allt underlag för att kunna granska data och resultat (statistiska resultat och grafer, beräknande årsmedelvärden, rådata), inklusive stationskartor, metadata och hjälp med att få kontakt med utförare. Mycket bra om analysgruppen kan sammanställa en lista med "misstänkta" dataserier (dvs serier där skriptanalysen detekterat avvikande värden, m.m.) för att underlätta granskningen i expertgruppen. Dock viktigt att inga data exkluderas, utan endast markeras. Om möjligt vore det också bra om information angående operatörsbyte samt förändring av antalet stationer kunde sammanställas. Det vore bra om ett enhetligt dataset kunde tas fram där eventuella uteslutningar av data tydligt framgår med flaggor som möjliggör för expertgruppen att exakt återskapa det urval som ingår i analyserna.

Viktigt att det finns rutiner för hur oklara dataserier och värden ska hanteras, och att det finns dokumentation och spårbarhet för eventuella justeringar/exkluderingar av data från databasen. Om t.ex. en publicerad graf ändras över tiden bör detta markeras i figuren. Dessa kommentarer bör också, efter granskning av SMHI, med tiden ingå som flaggor vid nedladdning SHARKdata. Det föreslogs att HMI tillsammans med SMHI tar fram ett förslag på protokoll för hantering av kvalitetsproblem eller felaktigheter i data, som skickas till expertgrupperna för kommentar.

Gällande bottenfauna: Det bör absolut komma med andra, mer klassiska parametrar som abundans, biomassa, artrikedom och artsammansättning som är lättare att förstå. Artsammansättning kan tex visas bra i stapeldiagram. Men BQI är fortfarande gångbart även om vi inte använder det till statusklassning.

Det är viktigt att det går att se att stationskluster har förändrade stationsunderlag i trendanalyser, som ändrade antal stationer, ändrade positioner för stationer. Kanske särskilt för dataanalysgruppen och miljöanalysgruppen.

Det är mycket önskvärt att det går att visa flera grafer på en gång så att man kan se om saker samvarierar, samband mm.

Miljögifter: Det kan finnas en poäng i att ge en generell bild som har en viss trend, och också visa på mindre områden där situationen är annorlunda. Utpeka hot spots, visa dessa på karta. Om man tar in regional och lokal data är det viktigt att veta vad de representerar (källa/referens). Behöver dela upp informationen i referenslokaler och påverkade lokaler.
För miljögifter görs utvärderingar på tre nivåer: årlig sakrapport, officiell statistik, faktablad, ospar/helcom, och nu också Sveriges vattenmiljö. Det är önskvärt att man samordnar detta.

Bottenfauna: Det finns nyfikenhet och positivism att ta in andras resultat. Vi behöver se dataunderlag och gärna artlistor för att se att utförare hittar alla viktiga arter. Återkoppling till utförarna är viktigt.

Bra att miljöanalytikerna bidrar med ett bredare perspektiv och en helhetsbild. De har överblick över tillståndet för många andra variabler än bottenfauna vilket har ett stort mervärde när samband och orsaker till förändringar ska tolkas.

Kontaktpersoner från de regionala programmen (och kanske SRK) vore bra. Bra att samverka med kustvattengrupperna på länsstyrelserna!

Brist att det saknas info om en massa saker i databaserna (gäller säl). Går inte att få in vissa uppgifter, ex hälsoparametrar i ett excelblad. Kringvariabler som ifall sälarna skjutna eller dött på annat sätt. Målet är att öka användningen och se till att data är i rätt format. Förbättringsförslag bör skickas till HaV, inte bara till NV och SMHI.

Utförare vid bordet (fria vattenmassan) tyckte det skulle bli intressant (kul) att få tillgång till den "regionala datan", men flera förutsåg också utmaningar med att inkludera denna, t.ex. brister i kvalitet, byte av utförare, förändringar av antalet stationer inom en vattenförekomst, m.m., och att det därför var viktigt att gå fram försiktigt.

Möjligheter: Mer animeringar och filmer, lättare att målgruppsanpassa informationen. Bra att kunna länka till officiella statusklassningar, metodbeskrivningar mm. Möjlighet att vara mer interaktiv – Quiz, Hur kan jag hjälpa till, medborgarforskning, hänvisning till artportalen och andra bra verktyg.

Från källa till hav

  • Använda några avrinningsområden som exempel.
  • Ett fåtal vandrande arter (Öring, sik, ål, lax) – kopplingen i övrigt kommer främst genom andra variabler.
  • Koppla ihop sött och salt med gemensamma indikatorer som till exempel abborre och karpfisk.
  • Case study ex. fiskvariabler i relation till näringsbelastning inom ett avrinningsområde.
  • Fenologiska studier – om vårblomningen kommer tidigare, hur påverkas djurplankton?
  • Brunifiering från sjö till hav – mer mixotrofer?
  • Kiselhalter/kiselalger – samma tendenser i sjö och hav?
  • Kvävefixarende grupper – funkar de likadant?
  • Trofinivåer vore intressant att jämföra.
  • Återhämtning från övergödning – erfarenheter från sötvatten kan användas i saltvatten där det börjar hända saker nu.
  • Dammar skapar oligotrofa sjöar där man gödslar för att få mer fisk. Kan man tänka likadant i Östersjön?
  • Badvatten, hur skiljer sig ett bra badvatten i sjö från det i havet?
  • Roligt och bra att börja med en stor jämförande artikel. Likheter och skillnader i olika typer av sjöar och havsområden, där man också kan diskutera de skillnader i provtagnings-approach som föreligger.
  • Förlag på temaartikel med fokus Bottenhavet: hälsoparametrar hos gråsäl och havsörn i relation till miljögiftshalter från källa till hav:
  • -Frekvens av tarmsår hos gråsäl
  • -Frekvens av tarmparasiter på gråsäl
  • -Kullstorlek hos havsörn
  • -Frekvens av okläckta ägg hos havsörn
  • -Miljögiftshalter i rötägg
  • -Kopplingar till miljögifter som kommer från källa till hav (vatten från källa till hav – fisk –toppkonsumenter)
  • Försurning. Viktigt att nämna både depositionsförsurning och havsförsurning, men tydligt att det är helt olika processer, nivåer och effekter.
  • Organiskt kol från källa till hav. Turbiditet.
  • Låga syrehalter och syrebrist och effekterna på bottenfaunan är ett tema som bör kunna vara intressant både i sjöar och hav och kan beskrivas gemensamt någon gång.
  • Främmande arter bör någon gång kunna beskrivas gemensamt för sötvatten-hav.
  • Brunifieringens påverkan på bottenfaunan i sötvatten och hav.
  • Hav och sötvatten har några gemensamma arter i form av ishavsrelikter vilket bör kunna utgöra ett tema.
  • Metaller vore det möjligt att ”följa” i spridningen från källa t.ex. gruvverksamhet via vattendrag och sjöar ut i havet.
  • Intressant att följa ett helt vattensystem t.ex. Göta älv från källa till hav och beskriva vad som händer på vägen, vilka verksamheter som finns och vilka miljögifter (främst sådant som analyseras och kanske vad som borde analyseras), hur de sprids, var de eventuellt fastnar, om/vilka miljögifter som faktiskt når ända till havet osv.

Önskemål och förslag, främst gällande karta och grafer

  • Separera kust och utsjö i kartläget.
  • Även nivån havsbassäng behöver kunna visas på kartan. Så kan till exempel fiskbestånd och sälpopulationer visas på ett adekvat sätt.
  • Överge röd och grön färg på trendlinjer, eftersom det kan vara missvisande.
  • Det behövs ett unikt ID för att kunna referera till en unik graf.
  • Helst vill man ha data stationsvis, istället för aggregerad.
  • Enhetligt stationsregister behövs!
  • Synkronisering med internationella “standard” presentationer.
  • Information om provtagningen bör stå med om regional/recipientundersökningar tas med. Kan vara ackreditering, osäkerhet, och så vidare.
  • Expertgruppen vill ha rådata, inte årsmedelvärden.
  • Transparens, att man ser vad som gjorts och på vilken data.
  • Tydliga instruktioner behövs för expertgranskning. En liten manual, och metadata.
  • Länka till datavärdar, undersökningstyper etc.
  • GAM-modeller förespråkas för statistisk bearbetning.
  • Lägg in någon typ av gränsvärde/miljökvalitetsnorm i graferna, åtminstone för miljögifter, för att ha något att relatera värdena till.
  • För miljögifter behövs information om ”supporting values” (fetthalt m.m.), då det underlättar att utvärdera eventuella konstigheter. Fettlösliga ämnen behöver presenteras per fettvikt. Få också med saker man behöver normalisera mot, som exempelvis organiskt kol.
  • Funktion för att generera pdf bör finnas, och system för att kunna ange referens knutet till visst datum.
  • Vad mäts inte? Det måste också kommuniceras.
  • ”Sveriges vattenmiljö” måste väcka nyfikenhet. Kan vara en pedagogisk introduktion till andra källor så som VISS etc.
  • Presentera medborgarforskning, och länka!
  • Kanske presentera ”månadens organism” eller jobba tematiskt på annat sätt.
  • Lägg till Fysisk påverkan och Främmande arter till övriga teman/miljöproblem.
  • Kul att animera rumsliga förändringar. Spännande om det gick att få med något sådant exempel, t.ex. ”Så funkar en surstöt” eller ngn annan rumslig skillnad.
  • Förklara frågor som: ”Varför dör fisken när det snöar?”
  • Skriv om bruna vatten på sötvattensidan.
  • Ta med övervakning av maneter!
  • Blåmusslor i havet och stormusslor i sjöar, av allmänintresse!
  • Det vore roligt att kunna visa trofiska nivåer – hur olika samhällen hänger ihop med varandra. Bra om det är enkelt att i ett diagram gå från kväve till växtplankton och djurplankton, och vidare till bottenfauna och fisk i samma område. Så att man kan följa näringskedjan hela vägen.
Sidansvarig: Tina Johansen|Sidan uppdaterades: 2018-03-23
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?