Till startsida

Ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Oro för havsmiljön toppar i SOM-undersökning

Nyhet: 2020-04-03

Innan det globala coronautbrottet toppade oro över försämrad havsmiljö listan över vad svenska folket upplever som mest oroande inför framtiden. Det visar SOM-institutets årliga nationella enkätundersökning. Rapportering om hotet mot Östersjötorsken, plast i haven och allmän klimatoro kan vara bidragande faktorer.

För att kunna förstå hur samhällsutvecklingen påverkar svenska folkets attityder och beteenden har SOM-institutet sedan 1986 genomfört årliga nationella frågeundersökningar bland boende i Sverige. I den senaste nationella undersökningen, som besvarades av över 10 000 personer under hösten 2019, klättrar miljö- och klimatfrågor uppåt på listan över viktiga samhällsproblem. För första gången någonsin är det specifikt ”försämrad havsmiljö” som toppar undersökningens oroslista, något som Daniel Jansson, forskningskommunikatör på SOM-institutet tycker är anmärkningsvärt.

– Oron över försämrad havsmiljö har ökat långsamt men stabilt för varje mätning sedan 2010. I den senaste undersökningen svarade 56 procent av svenskarna att detta är mycket oroande inför framtiden. En teori till varför detta orosmoln sticker ut kan vara att medborgarna generellt är väldigt oroade för många områden inom miljö, men jämfört med exempelvis oro för klimatförändringar som också ligger högt på listan, finns inte lika mycket polarisering i frågan om havsmiljö. Det är kanske en ”mindre laddad” oro som förenar många samhällsgrupper. Vi behöver gräva lite djupare i dessa nya resultat för att se om detta stämmer.

Samhällsoro

Att känna oro är i grunden en bra känsla, en sund reaktion och ett sätt att varna oss för faror. Det viktiga är att omvandla oroskänslorna till något bra. En person som är orolig för klimatförändringar ägnar sig exempelvis oftare åt beteenden som är positiva för miljön, som att åka kollektivt, återvinna eller äta vegetariskt.

Havsmiljöinstitutet jobbar med att informera om forskning som rör havsmiljön och att öka medvetenheten om havets miljöproblem och hur de ska hanteras. Det engelska begreppet ocean literacy, eller havsmedvetenhet på svenska, innebär just verklig förståelse för havet och hur människan och havet hänger ihop.

– Det finns en stark koppling mellan samhället och havet och det vi gör på land påverkar havsmiljön. Därför är det nödvändigt att människor har en bred förståelse för havet och omvandlar sin oro till medvetenhet, då finns förutsättningar för verklig förändring, säger Kajsa Tönnesson, föreståndare på Havsmiljöinstitutet.

För att till fullo förstå hur havet och människan är sammankopplade behöver vi alla ges kunskap om havet och enligt många forskare borde havskunskap ingå i grundskolans läroplan. Men inte bara barn och unga har rätt att få tillgång till denna kunskap, alla medborgare behöver få möjligheten att lära sig om och engagera sig för den värld som döljer sig under ytan.

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2019-05-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?