Till startsida

Ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

2022:4 Kan draggning efter förlorade fiskeredskap tillåtas i skyddade områden?

Fiskeredskap som blivit kvar i havet kan fortsätta att fiska under lång tid. Detta så kallade spökfiske utgör ett hot mot fiskar, marina fåglar och däggdjur. Redskapen, som dessutom riskerar att skada bottenlevande växter och djur, utgör i dag en stor del av det marina skräpet. Åtgärder för att lokalisera och plocka upp förlorade fiskeredskap har pågått un-der några år i Sverige, främst genom projekt som beviljats stöd genom Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) och lokala vattenvårdsprojekt (LOVA). Lokalisering och upp-tag av dessa redskap har framför allt skett genom draggning eller dykning. Draggning an-vänds företrädesvis på mjukbotten genom att en eller flera seriekopplade draggar av vari-erande utseende och tyngd släpas på eller strax ovanför bottnen efter ett fartyg som fram-förs i låg hastighet. Draggen är vanligtvis några decimeter lång med flera korta framåtrik-tade centimetertjocka spetsar där linor och fiskeredskap kan fastna. I Sverige har man i de flesta fall använt relativt lätta draggar med en vikt mellan 2 och 20 kg. Draggning före-kommer även på hårdbotten, men i denna och andra liknande, ofta komplexa miljöer, an-vänds relativt ofta dykare i stället.

Havsmiljöinstitutet har på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten granskat och sam-manställt metoder och erfarenheter från tidigare projekt som haft stöd från EHFF och LOVA, och en bedömning har gjorts om huruvida den typ av draggning som genomförs efter förlorade fiskredskap i Sverige riskerar att skada bottenlevande arter och habitat i Östersjön respektive Västerhavet. En vägledning har tagits fram som kan fungera som ett stöd vid handläggning av ärenden som berör draggning efter förlorade fiskeredskap.

Vår bedömning är att draggning kan tillåtas i svenska havsområden under förutsättning att man använder metoder som beskrivs i rapporten och att man helt undviker draggning i vissa habitat, så som maerlbottnar och korallområden, samt att man draggar med vissa förbehåll i andra specifika habitat, som tillexempel ålgräsängar och hästmusselbankar. Vi menar också att draggning ska kunna tillåtas i marina skyddade områden, som exempel-vis nationalparker och Natura 2000-områden. I dessa områden kan draggning ses som en skötselåtgärd, då upptag och bortförande av fiskeredskap kan höja bevarandestatusen och vara positivt för den biologiska mångfalden i ett område genom att man både minskar ett oavsiktligt utfiskande och skyddar känsliga strukturer mot slitage, samt rensar området på marint skräp.

Havsmiljöinstitutets rapport nr 2022:4

Titel: Kan draggning efter förlorade fiskeredskap tillåtas i skyddade områden?
Författare: Jonas Nilsson och Emma Svahn
Referens till rapporten: Nilsson, J. Svahn, E. (2022) Kan draggning efter förlorade fiskeredskap tillåtas i skyddade områden? Rapport nr 2022:4. Havsmiljöinstitutet.
Publicerad: 2022-06-30
Antal sidor: 28

Ladda ned rapporten och dess bilagor som pdf (0,7MB):

2022:4 Kan draggning efter förlorade fiskeredskap tillåtas i skyddade områden?

Sidansvarig: Tina Johansen|Sidan uppdaterades: 2022-08-15
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?