Till startsida

Ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

2022:5 Utvärdering av LOVA 2017-2021

Kartläggning av lokala vattenvårdsprojekt och åtgärdernas potentiella miljöeffekter

Lokala vattenvårdsprojekt (LOVA) är en särskild bidragssatsning för att ge stöd till lokala initiativ med avsikt att förbättra miljötillståndet i sjöar, vattendrag, kust- och havsområden. Stödberättigade mottagare är kommuner och ideella sammanslutningar. Denna rapport är framtagen av Havsmiljöinstitutet på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten och omfattar en kartläggning och utvärdering av de 1092 LOVA-projekt som avslutades 2017–2021.

Enligt LOVA-förordningen (2009:381) kan bidrag beviljas för åtgärder i form av framtagande av planer, information, genomförande, och utvärdering. Enligt Havs- och vattenmyndighetens vägledning för LOVA-projekt specificeras att bidrag också kan ges för åtgärdssamordning. Innevarande uppdrag fokuserade på utvärdering av fysiska åtgärder för att förbättra miljötillståndet vilka utgjorde en majoritet (57 %) av de projekt som genomfördes i utvärderingsperioden. Övriga projekt avsåg bland annat utredningar och förarbeten för att ta fram strategier och planer för att genomföra fysiska åtgärder. De flesta fysiska åtgärdsprojekt riktades mot att minska övergödning (38 %) följt av åtgärder för att förbättra konnektivitet och habitat i vattendrag (28 %) samt åtgärder med avsikt att minska spridning av miljöfarliga ämnen från fritidsbåtar (15 %). Totalt uppskattas att mellan cirka 450 och 500 miljoner kronor avsattes i LOVA-bidrag till projekt som avslutades 2017–2021, varav cirka 316 miljoner kronor avsåg fysiska åtgärder.

I uppdraget har ingått att ge exempel på potentiella miljöeffekter av LOVA-projekt. Det har inte varit möjligt att göra detta baserat på den rapportering av LOVA-projekt som länsstyrelser gör till Havs- och vattenmyndigheten då denna information är allt för kortfattad. Dessutom saknas ofta grundläggande information om genomförandet av åtgärder såsom metoder, åtgärdad areal, med mera. En mer stringent rapportering av projekten skulle resultera i väsentligt bättre förutsättningar för att uppskatta LOVA-stödets miljöeffekter. Nu har i stället de exempel på miljöeffekter som redovisas i rapporten till största del baserats på publicerade vetenskapliga studier som följt upp och utvärderat de åtgärdstyper som finansieras med LOVA-bidrag. Elva utvalda åtgärdstyper granskades: strukturkalkning, våtmarker för näringsretention, fosfordammar, åtgärda vandringshinder, restaurering av vattendrag, släkesrensning, reduktionsfiske, fritidsbåtsrelaterade åtgärder, förlorade fiskeredskap, musselodling, och aluminiumfällning för fastläggning av fosfor i sjöar. För de flesta av dessa åtgärdstyper finns ett betydande vetenskapligt stöd för positiva miljöeffekter på lokal nivå. Det finns dock en stor variation i de dokumenterade effekterna och i enskilda fall kan effekter helt saknas. För många åtgärdstyper är kunskapen bristfällig om vilka faktorer som påverkar framgång och nivå på effekter av åtgärderna och i några fall finns fortfarande oklarheter kring potentiellt negativa effekter. Därtill finns ett behov av kompletterande studier av hur effekter av lokala åtgärder påverkar miljötillståndet på regional eller nationell skala.

Vad gäller beständigheten av åtgärdernas effekter så varierar den mellan olika åtgärdstyper. Effekten av fastläggning av fosfat med aluminium i sjöar kan till exempel bestå i mer än 40 år, medan effekter av strukturkalkning eller reduktionsfiske vanligen avtar efter några år. Våtmarker och fiskpassager kräver skötsel för fortsatt god funktion. En stödberättigad åtgärdsinriktning för LOVA-bidrag är återcirkulering av näringsämnen och bidrag ges till flera åtgärdstyper där odlad eller naturligt förekommande biomassa samlas in från havet. I dagsläget förefaller det dock saknas etablerade lösningar för att omhänderta och återvinna det material som samlas in för vissa av dessa åtgärdstyper. För långsiktiga effekter av redan genomförda åtgärder måste upprepning och skötsel organiseras och hållbara lösningar för återcirkulering utvecklas.

I uppdraget har inte ingått att utvärdera projektens samhällsnytta utöver direkta miljöeffekter. Samhällsnyttor som kan uppmärksammas är dock exempelvis projektens möjligheter att förstärka samverkan mellan deltagande individer och institutioner, öka delaktighet i havs- och vattenmiljörelaterade frågor, bidra till samordning av åtgärder inom och mellan avrinningsområden, skapa arbetstillfällen, och öka sociala värden som rekreation och friluftsliv.

Då behov av miljöförbättrande åtgärder föreligger på många håll i landet är ett ekonomiskt stöd som LOVA väsentligt för att ta vara på lokala intressen och initiativ för att genomföra åtgärder. En tydligare nationell plan för såväl genomförandet av åtgärder som utvärdering av åtgärders effekter skulle dock med stor sannolikhet förbättra utfallet av LOVA-bidraget som helhet.

 

Havsmiljöinstitutets rapport nr 2022:5

Titel: Utvärdering av LOVA 2017-2021.Kartläggning av lokala vattenvårdsprojekt och åtgärdernas potentiella miljöeffekter.
Författare: Ulla Li Zweifel, Johanna Sjöholm, Linda Kumblad, Jonas Nilsson, Anders Grimvall
Referens till rapporten: Zweifel, U.L, Sjöholm, J., Kumblad, L., Nilsson, J. och Grimvall, A. (2022) Utvärdering av LOVA 2017–2021. Kartläggning av lokala vattenvårdsprojekt och åtgärdernas potentiella miljöeffekter. Rapport nr 2022:5, Havsmiljöinstitutet
Publicerad: 2022-06-30
Antal sidor: 118

Ladda ned rapporten och dess bilagor som pdf (3,2MB):

2022:5 Utvärdering av LOVA 2017-2021

 

Sidansvarig: Tina Johansen|Sidan uppdaterades: 2022-08-15
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?