Till startsida

Ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

One Ocean - One Planet: Ocean Literacy Action 2022

Den 9-10 maj 2022 hölls den internationella konferensen One Ocean – One planet i Malmö. Evenemanget arrangerades gemensamt av Malmö stad, IOC-Unesco, World Maritime University, Havs- och vattenmyndigheten, Marint kunskapscenter, Sveriges lantbruksuniversitet och Havsmiljöinstitutet.

Över 100 deltagare från 20 länder hade samlats i lokaler precis invid havet för att prata om hur vi alla kan arbeta för att öka havsmedvetenheten – på ett personligt plan och på ett politiskt plan. Hur kan vi arbeta målmedvetet och konkret för en bättre havsmiljö? Hur kan vi förmedla känslan för och kunskapen om havet så att alla förstår vikten av friska havsekosystem? Vilka politiska beslut behövs för att driva utvecklingen i denna riktning?

De två dagarna bjöd på inspirerande talare och parallella workshops med teman som hur havsmedvetenhet kan få en tydligare plats inom utbildning på alla nivåer, hur vi kan bli bättre på att engagera allmänheten, väcka nyfikenheten och öka kunskapen hos ung och gammal, använda ny teknik, arbeta mer med medborgarforskning och hitta rätt kopplingar mellan den och ökad havsmedvetenhet med mera.

Hela konferensen var ett miljödiplomerat event och stora delar var också i hybridformat.

Inledning av konferensen

Simon Chrisander, kommunalråd i Malmö inledde med att berätta om de utmaningar som staden har när det gäller arbetet för ett friskare hav i och utanför staden. Ett dyk i Malmös kanaler är inte alltid det trevligaste, men Malmö har stora ambitioner på miljöområdet och arbetar medvetet för att staden ska kunna utvecklas utan att havet påverkas negativt.

Därefter berättade Jakob Granit, generaldirektör på Havs- och vattenmyndigheten, om hur hans engagemang för havet började redan när han som liten vistades i skärgården och hur han fascinerades av de banbrytande undervattensfilmerna av Jacques-Yves Costeau.

Pedagogen Jamie Buchanan-Dunlop, grundare av brittiska utbildningsorganisationen EncounterEdu, fortsatte med att ta med publiken till Arktis, och berättade om sitt arbete med att ”bring the ocean to the classroom”. Live-streaming av lektioner från Svalbard ger elever möjlighet att prata direkt med havsforskare och ställa frågor. Genom sitt innovativa arbetssätt har EncounterEdu nått ut till 10 miljoner elever på 10 år. Jamie menade också att man inte får underskatta den enorma betydelse som filmen om clownfisken Nemo haft för intresset för livet under ytan hos folk i alla åldrar.

”The future is unwritten” men vi behöver ett ”blue curriculum” och skapa förutsättningar för att förändra vårt beteende. Forskningen behöver ha en ledande roll och bidra till kunskapen, nya policys och lagar behövs, och vi måste alla med på resan mot en bättre havsmiljö, avslutade Jamie.

Läs mer om EncounterEdu här

Workshoppar dag 1

Achieving Ocean Literacy: Building Capacity and Actions for Implementation

En interaktiv och praktisk workshop som innehöll rundabordssamtal med havsexperter och praktiker för att utforska utmaningarna och möjligheterna med havsmedvetenhet. Syftet med workshopen var att identifiera nyckelfaktorer för ökad havsmedvetenhet inom exempelvis utbildning, finansiering och styrning, samverkan, verktyg och teknik. Syftet var också att skapa diskussioner för att komma fram till vilka åtgärder som behövs och hur dessa kan realiseras.

Our Ocean, Our Future, Youth for change

Ett sätt att engagera unga är att arbeta med havsmiljöproblem med utgångspunkt i verkliga fall. Deltagarna i workshoppen delades in i olika grupper som fick välja ett fall var att arbeta med. Problemet ringades in varefter SCAMPER-metoden, en form av snabb och kreativ brainstorming, användes för att hitta möjliga lösningar på problemet. SCAMPER står för Substiute (ersätt), Combine (kombinera), Adapt (anpassa), Modify (modifiera), Put to another use (ändra användningsområde), Eliminate (eliminiera) och Reverse (byt ordning). Metoden går ut på problemlösning genom att ifrågasätta befintliga idéer och utmana med nya perspektiv. Efter brainstormingen enades gruppen om vilken som var den bästa åtgärden och vad man själv kunde göra för att vara en del av lösningen. Övningen avslutades med att ett demonstrationsplakat tillverkades och att gruppen höll en 2 minuters kärnfull presentation av hur lösningen såg ut för havsmiljöproblemet som gruppen valt att arbeta med.

Läs mer om SCAMPER-metodern här

Engaging the public

På vilket sätt kan vi engagera allmänheten för havets bästa? Det gav denna workshop arrangerad av SLU Centrum för naturvägledning bra exempel på. Henrike Semmler Le från danska WWF berättade om några av deras framgångsrika projekt; Danes and the Sea, Discover the Sea och Ocean calling. WWW Danmark har även producerat ett fint pedagogiskt material på Opdaghavet.dk. Peter Nolbrant från Lygnerns vattenråd fortsatte och lade fokus på aktiviteter som engagerar många människor i Lygnerns avrinningsområde. Erik Kohlström från Kristianstad vattenrike beskrev arbetet med den fiffiga Östersjökompassen, som de tagit fram tillsammans med WWF Sverige. Kompassen har använts med framgång för att beskriva ekosystemtjänster i och kring Östersjön.

Konferensens andra dag

Dagen inleddes med tre parallella studiebesök till Naturum Öresund, Vattenvetarbussen samt Malmö museer, med besök i akvariet och visning av det digitala labbet Wisdome.

Efter förmiddagens studiebesök var det återsamling i plenum för att ta del av en föreläsning om hur ny teknik som VR (virtual reality) och AR (augumented reality) kan användas i pedagogiska sammanhang för att öka havsmedvetenheten. Hur man kan använda sig av ”the metaverse”, det vill säga gränslandet mellan teknik och verklighet. Föreläsningen hölls av Geraldine Fauville, Göteborgs universitet.

Workshoppar dag 2

Blue Curriculum for Policy Makers

Under denna workshop diskuterades vilka riktlinjer som behövs för att starta processen med att skapa "a Blue Curriculum" – en blå läroplan – där kunskap om havet finns med som en naturlig del av all undervisning. Olika initiativ från olika delar av världen presenterades via länk, där ett var det europeiska nätverket för Blue Schools.

Ett sätt att få med havet i undervisningen är att utbilda lärare för att ge dem bättre stöd och möjligheter att inkludera havet i olika ämnen. Att arbeta interdisciplinärt eller ämnesöverskridande med havet som tema är ett annat sätt genom vilket lärare kan få kollegialt stöd i sin undervisning. Att komma ut ur klassrummet och vistas vid havet ansågs som en viktig komponent för att uppnå medvetande och kunskap om, känsla för och kontakt med havet.

Citizen Science and Ocean Literacy – stronger together!

Havsmiljöinstitutet ansvarade tillsammans med SMHI och Göteborgs universitet för en workshop om citizen science – medborgarforskning. Det var en välbesökt tillställning, där det även fanns möjlighet till medverkan på distans. Professor Uta Wehn, Göteborgs universitet inledde, Emelie Breverie, SMHI modererade och därefter höll fem föreläsare korta presentationer om olika citizen science projekt. Det hela avslutades med en paneldiskussion med en livs levande krabba närvarande.

Mer detaljerad rapport från workshoppen finns att ladda ned här.

Avslutning

Konferensen avslutades efter alla workshops i plenum med en paneldiskussion där Franscesca Santoro, IOC Unesco; Kajsa Tönnesson, Havmiljöinstitutet; Michael Palmgren, naturum Öresund; Jamie Buchanan-Dunlop; Educationedu, havsambassadör Helen Ågren och Jakob Granit, gd, Havs- och vattenmyndigheten deltog. Slutsatsen var att hela samhället behöver kraftsamla för att öka havsmedvetenheten. En väg till detta är vilka parter som bör involveras i en nationell strategi för havsmedvetenhet och vilka insatser som krävs för att ta fram en sådan. Havsmiljöinstitutet kommer att påbörja denna kartläggning under 2022.

Läs mer om konferensen One Ocean One Planet här

 

 

 

Sidansvarig: Tina Johansen|Sidan uppdaterades: 2022-06-07
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?