Vi ställde följande fråga till några föreläsare på Hav och samhälle 2014:
Nedan delar de med sig av sina tankar kring hur arbetet med åtgärder kan effektiviseras.
Ulf Bergström
Institutionen för akvatiska resurser, SLU
Stora rovfiskar är viktiga för kustens ekosystem. Idag används en hel palett med åtgärder för att stärka rovfiskbestånden, från olika typer av begränsningar i fisket, till skydd av viktiga lek- och uppväxtmiljöer och diverse fiskevårdande åtgärder. Av dessa åtgärder är det få som i dagsläget är ordentligt utvärderade. Ett nödvändigt nästa steg är därför att mäta vilka effekter åtgärderna får på bestånden. Med den kunskapen kommer vi att kunna göra det framtida åtgärdsarbetet mer situationsanpassat och se till att antalet ”rovfiskar per krona” maximeras.
Gabriel Michanek
Juridiska institutionen, Uppsala universitet
Vi bör ha åtgärdsprogram kopplade till vatten- och havsplaneringen som dels tydligare än idag anger vilka konkreta åtgärder som ska vidtas och dels ges rättslig styrka på det sättet att enskilda verksamhetsutövare direkt kan omfattas av krav. Det senare bör ske så att krav formuleras i generella föreskrifter (lagstiftning) som kompletterar åtgärdsprogrammet. Vidare måste åtgärdsprogrammen omfatta fler kategorier av påverkande verksamheter. Idag berörs till exempel fiske inte av åtgärdsprogrammen enligt ramvattendirektivet.
Fredrik Palm
Landsbygdsanalysenheten, Jordbruksverket
Åtgärdsarbetet kan bli mer effektivt genom breda informationsinsatser som tydliggör de olika finansieringsmöjligheter som är aktuella för åtgärdsprogrammets olika delar och genomförande-faser. Gärna med en uppdelning på kommunala, regionala, nationella och Europeiska finansierings-möjligheter. Även tidigt identifierade och samordnade utvärderings-insatser mellan myndigheter och forskningsinstanser skulle effektivisera utvärderingen av olika åtgärder. Alla åtgärder borde ha en öronmärkt pott för utvärdering i budgeten.
Carl Carlsson
Sveriges Redareförening
Inom svensk sjöfart har de erfarenheter och det arbete vi gjort lett till konkreta lösningar och resultat mätt i reduktioner. Framgången har byggt ett genuint deltagande från alla inblandade parter; industri, myndigheter och verk samt akademi. Läs mer på om sammarbetsmetoden och plattformen Zero Vision Tool.
Björn Lagerdahl, Vattenmyndigheten Västerhavet: Åtgärder i vattendirektivet - erfarenheter och lägesrapport
Linda Rydell, Havs- och vattenmyndigheten: Åtgärdsprogrammet för havsmiljön - en lägesrapport
Eva-Lotta Sundblad, Havsmiljöinstitutet: Trolla fram de osynliga aktörerna
Markus Hoffman, Lantbrukarnas riksförbund: Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna
Carl Carlsson, Sveriges redareförening: Styrmedel och åtgärder som påverkar sjöfarten
Peter Sörngård, Svenskt vatten: Styrmedel och åtgärder som påverkar vattentjänstföretagen
Henrik Svedäng, Sveriges lantbruksuniversitet: HAVET 1888 – Att konfrontera uppfattningar om havets naturliga tillstånd med historiska fakta
Ulf Bergström, Sveriges lantbruksuniversitet: Fisk - åtgärder för att skydda akvatiska miljöer
Gabriel Michanek, Uppsala universitet: Miljörättsforskningens betydelse för havsmiljön
Jesper Stage, Luleå tekniska universitet: Miljöpolitiska styrmedel - Så kan ekonomiska utvärderingar förbättra havsmiljön
Fredrik Palm, Jordbruksverket: Hur kan forskningen bättre bidra och tillämpas inom EU:s strukturfonder?
Jan Schmidtbauer Crona, Havs- och vattenmyndigheten: Sjösättning av svensk havsplanering: Välkommen ombord!
Sif Johansson, Mistras råd för evidensbaserad miljövård, Eviem: Gör vi rätt saker? Att utvärdera åtgärdsarbetet