Till startsida

Ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Sammanfattning av gruppdiskussioner

I seminariet ingick fyra pass med gruppdiskussioner. Båda passen dag 1 fokuserade på övervakningsresultat från marin övervakning. Första passet dag 2 diskuterades miljöövervakningens bidrag till en ekosystembaserad förvaltning. Andra passet dag 2 var frågan vilka mötesformer och kontaktytor vi har inom miljöövervakningen idag, samt vilka vi saknar.
Några övergripande ämnen återkom som en röd tråd genom gruppdiskussionerna. Ett av dessa är önskan om mer övergripande samarbeten. Det inbegriper kunskapsutbyte, samrapportering och samanalyser på både nationell och regional nivå, mellan sött och salt. En anledning som nämns är att kunna göra ekosystemanalyser och arbeta mot ekosystembaserad förvaltning.

Det uttrycks också en önskan om möten där fler inkluderas och tidigare gränser suddas ut (sött/salt/nationell/regional osv.). Samtidigt ser många behovet att också skapa ”smalare” möten med möjlighet att nå djupare i diskussionerna, kanske med utgångspunkt i geografisk avgränsning eller att samlas med fokus på specifika frågeställningar.

Gruppdiskussion 1 / Tema-indelning

Under gruppdiskussionen diskuterades den marina miljöövervakningens resultat i grupper uppdelade efter tema. Här följer ett axplock av de punkter som lyftes:

Mångfald:
- Designen för datainsamlingen av bottenfauna och vegetation ändrades för bara några år sedan för att mer effektivt kunna analysera biologisk mångfald inom vattenförekomst. Äldre data (som inte är insamlad på lika effektivt sätt för att kunna svar på frågan) har ännu inte analyserats om, varför det inte finns några långa tidsserier.

- Många av de index som finns ger inte en bra bild av mångfald. I t.ex. Danmark har intressanta variabler för bland annat täckningsgrad av opportunister samt antal arter av fleråriga alger. Det finns bra data som inte används fullt ut och som borde användas även för biologisk mångfald. Kan infauna-index användas?
- Biologisk mångfald hos bakterier övervakas inte idag. Analyser av stabila isotoper skulle kunna vara en gemensam nämnare mellan flera ekosystemnivåer.
- Funktion är viktigt för Havsmiljödirektivet, och det är viktigt att inte bara beskriva vilken livsmiljö som finns, utan även vilka arter som lever där. Utifrån ekologisk kunskap kan man räkna på funktionen (föda och omsättning av näringsämne mm), vilket är viktigt för ekosystembaserad förvaltning.

Miljögifter:
- Tänkbara förklaringar till ökande kvicksilverhalter nämns ändrad diet, läckande fiberbankar, förändringar i zooplanktonsamhällets struktur, ökad avrinning samt syrebrist. En grupp noterar att Hexaklorbensen (HCB) verkar följa samma mönster som kvicksilver, medan koppar är mer generell.
Det behövs fler parametrar och att det är viktigt med nontargetscreening-studier i både påverkade och opåverkade områden.
- Sälarna har blivit magrare. Magra sälar har sannolikt att göra med kvaliteten på bytesdjuren. Går fetthalten ner i fisken? Kan sälarna ha ätit mer karpfisk? Ökad frekvens av leverflundra är kopplat till karpfisk.
- Kustfåglar som ejder minskar. Havsörn och knölsvan verkar dock inte ha minskat. Det behövs storskaliga undersökningar i födoväven där man tittar på både halter och mekanismer, särskilt lipider och fettsyror, samt ändring i artsammansättning hos zooplankton. Cyanobakterier som producerar toxiner ökar i biomassa, kan det vara en bidragande orsak?

Övergödning:
- Trots ökande kiselhalter så ser man ingen ökning av kiselalger. Kiselalger gynnas av kalla vintrar och är troligtvis styrda av temperatur, men det är osäkert om ökad tillgång på kisel påverkar.
- Sydkusten, Blekinge-Hanöbukten har sedan 2014 inte haft några kiselalger alls i vårblomningen. Gruppen nämner att ”Något känns fel”. Samma sak har dokumenterats i Osloorden. Istället dominerar dinoflagellater och Mesodinium. Höstblomningarna har varit mycket kraftigare och består av stora kiselalger. Verkar ha varit ett tydligt skifte. Orsak okänd.
- Det syns inte någon tydlig trend för klorofyll på samma sätt som för biovolym. Frågan om export från bottnarna kan vara intressant. Även betning av ciliater kan vara intressant. Det finns exempel på tydliga trender, som att tillförsel av organisk kol ligger på en klart högre nivå än det gjorde 20-30 år sedan. Vi vet för lite om vilka effekter det har för den marina miljön.
- Fosfor ökar i Bottenhavet – varför, när belastningen från land minskar?
- Intressant att titta på transport av närsalter mellan havsbassänger. Kanske kan kustzonsmodellen användas för att undersöka vart närsalterna som ger ökning kommer ifrån?

Fisk/Fiske
- Födoval hos spigg bör utredas vidare. Det blir mer och mer storspigg, de äter zooplankton. Hur kommer detta ge effekt på algblomningar? Hur mycket abborryngel äts av spigg, jämfört med hur mycket hinnkräftor de äter?
- Koordinering mellan olika provtagningar efterfrågas, till exempel provtas bottendjur idag i juni medan fisk tas augusti.

Gruppdiskussion 2 / Geografisk indelning

Under gruppdiskussionen diskuterades den marina miljöövervakningens resultat i grupper uppdelade efter geografiska områden. Här följer ett axplock av de punkter som lyftes:

Bottniska viken
- Färre hoppkräftor men det finns betydligt mer rotiferer. Svårt att säga hur betningen av zooplankton påverkar växtplanktonsamhället.
- Oväntat att vattnet (med fosfat) från egentliga Östersjön kan påverka så långt uppåt som till Örefjärden.
- Sälarna har blivit magrare över tid generellt sett. Avvikande resultat gör det svårt att fastställa tillväxthastigheten för populationen av vikare.
- Mycket skador på tången i Gävleborgs län, betskador (orsaken är okänd varför det är extra utsatt i detta län). Det går bra för siken och mörtfiskar, trots högre temperaturer, även om de leker längre ut från kusten.
- Man ser inte samma problematik av kaskadeffekter av spigg och strömming i norra Västerbotten och Norrbotten jämfört med andra områden. Kan vara gynnsamt att se på hela näringsväven i det här området, till exempel på vad vikare äter.
- Det behövs mer grundkunskap om hela näringsväven i området, inklusive effekter av klimatförändringar, övergödning.
- Kisel ökar men vi vet inte varför! Får det några konsekvenser?

Egentliga Östersjön
- Syrebristen har flyttat norrut, nya områden har drabbats.
- Ändrat dominansförhållande i bottendjursamhället, från vitmärla till havsbortsmask (Marezelleria) och Östersjömussla. God status i många områden, övergödningspåverkan till trots. Men känsliga bottendjur har slagits ut.
- En svag uppgång för tumlare under de senaste sex–sju åren. Är det en verklig ökning? Kan möjligen kopplas till ett minskat garnfiske. Mer kunskap behövs om vad de äter osv.
- De flesta miljögifterna minskar, men kvicksilver ökar i vissa områden. Orsak?
- Det går bra för havsörnen men sämre för andra fåglar. Varför? Alfågel har rasat ner till 20% av tidigare. Framför allt musselätande änder minskar, fiskätande dito ökar.
- Blåmusslor behöver övervakas, de är viktiga.
- Övervakningen av alla parametrar är inte samordnade geografiskt på ett bra sätt. Vi måste bli bättre på att extrapolera data mellan områden, och kombinera data), till exempel att bottendjurssamhällena har så god status trots övergödningen.

Västerhavet
- Bra trender i fria vattenmassan, men sämre vad gäller grunda bottnar (fintrådiga alger). Ingen minskning av fintrådiga alger. Kan det bero på att det finns en mättnad av näringsämnen?
- I Hallands kontrollprogram har diversitet, artantal, och biomassa minskat. Beror det på att djuren svälter?
- I Kattegatt (Hallands kustnära) har kallvattenarter gått tillbaka. Förändringar i samhällen har skett mot kortlivade små arter.
- Samhällen med mycket Amphiura dominerar, gör det möjligen svårt för andra arter att etablera sig.
- Ingen ökning av kvicksilver i fisk på västkusten.
- Tånglakens vikt har minskat om man jämför de senaste 10 åren med tidigare tidsserier. Toxiska effekter, hormonstörande, sämre med föda?

Gruppdiskussion 3 / Ekosystembaserad förvaltning

Grupperna diskuterade hur kan miljöövervakningen bidra till ekosystembaserad förvaltning. Här följer ett axplock av de kommentarer som kom upp under diskussionerna:

Hur kan miljöövervakningen bidra?
- Långa tidserier. Kartor över övervakning ska finnas i VISS/AKVA
- Viktig med samordning mellan olika utförare, fungerade bättre för ca 10 år sedan, då fanns geografiska grupper för Bottniska viken, respektive Egentliga Östersjön.
- Kanske kan Sveriges vattenmiljö vara en plattform? Producera syntesartiklar.
- Förvaltare/beställare bör informera MÖ om vilken data som behövs och vilka kunskapsluckor som finns och vice versa, en tvåsidig kommunikation.
- Förvaltare är väldigt styrda av direktiv och EBF-frågan är bredare än så då hela ekosystemet ska bedömas. Behövs kunskap om vad som driver ekosystemförändringar, här har forskare och MÖ-experter mer kunskap.
- Modelleringar på en lägre geografisk skala (t.ex. vattenförekomstnivå) behövs i sötvatten.
- Vi behöver samanalysera data från olika miljöövervakningsprogram. Idag arbetar förvaltningen av ”de stora sjöarna“ med denna typ av helhetsgrepp. Blir lite lättare när man har ett mer avgränsat område.
- Det måste till en dialog om vad som behövs för en ekosystembaserad förvaltning och vad utförarna gör. Det är bra att ses på forum som Vattenmiljöseminariet, men det behövs fler aktörer än bara utförare.
- Östersjöcentrum håller BalticBreakfastst – frukostseminarier. Skulle kunna bli mer och ännu bättre.
- Vi behöver arbeta i grupper som består av utförare för olika ekosystemkomponenter. Återkommande önskemål under flera år.

Gruppdiskussion 4 / Samverkan

Under passet diskuterades vilka typer av samverkan som finns inom miljöövervakningen idag, samt vilka former och kontaktytor som saknas. Här följer ett axplock av kommentarerna från diskussionerna:

Hur ska vi träffas framöver?
- Vattenmiljödagarna har ej riktigt varit öppna för alla, det är viktigt att inkludera den regionala miljöövervakningen.
- Bra att både sött och salt ses. Vi behåller gärna utförardagar på sötvattensidan samt dag med marint fokus, men bra att vi även slår ihop.
- Samarbete mellan sött och salt, nationellt och regionalt behövs, men det behövs också snävare sammanhang för möjligheten att djupdyka. Samtidigt behövs kompetens från olika håll för att kunna gå på djupet.
- Det finns en önskan att man på sötvattenssidan har ett möte då och då som både gäller nationell och regional miljöövervakning.
- Träffas i undergrupper digitalt, kan vara bra för att t.ex. samköra analyser, behövs inte varje år.
- Bra med förinspelade presentationer.
- Tematiska dagar är bra. Det behöver vara relevant, dvs inte för spretigt.
- En riktad insats på avgränsad mängd data som analyseras ca vart 5:e år skulle behövas
- Samma frågeställning kommer upp år efter år utan att något görs. Behövs någon som tar hand om frågan och för den framåt.
- Möten mellan olika led i förvaltningen (utförare-dataanvändare-förvaltning) kan vara bra.
- Havsmedvetenhet, att inkludera även allmänheten, kräver ett helt annat forum med samhällsvetare, beteendevetare.
- Det behövs ett samarbete som gör att man kan använda sig av varandras data utan att behöva byta system.

Sidansvarig: Tina Johansen|Sidan uppdaterades: 2020-12-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?