Underlag och frågor till diskussionerna
När man sätter samman expertgrupper för granskning av data bör både regional och kanske lokal/kommunal expertis kopplas in. Bra att använda kustvattengrupperna på länsstyrelserna!
Egna data känner man till, andras data är mycket svårare, och mer tidskrävande, att bedöma. Helst vill man ha kontakt med utföraren för att kunna diskutera resultaten. Det kan bli intressant och roligt att bygga nya nätverk mellan olika utförare, och att titta på mer data. Men det tar tid.
Aggregerade data (från flera stationer i en vattenförekomst) blir svårt och känns obekvämt att hantera. Helst vill alla ha stationsvis data. Men det beror lite på frågeställning.
Med olika angreppsätt gällande trender finns risk för skillnader i tolkning och budskap mellan Sveriges vattenmiljö och rapportering till olika nationella och internationella organ.
Automatskripten ska vara öppna och tillgängliga. Man ska kunna ladda ner skripten och förbättra dom. Lägga upp skripten på webbplats så alla kan delta i utvecklingen.
Ska vi visa upp saker (trender) som vi inte kan förklara?
Utförarna ville ha allt underlag för att kunna granska data och resultat (statistiska resultat och grafer, beräknande årsmedelvärden, rådata), inklusive stationskartor, metadata och hjälp med att få kontakt med utförare. Mycket bra om analysgruppen kan sammanställa en lista med "misstänkta" dataserier (dvs serier där skriptanalysen detekterat avvikande värden, m.m.) för att underlätta granskningen i expertgruppen. Dock viktigt att inga data exkluderas, utan endast markeras. Om möjligt vore det också bra om information angående operatörsbyte samt förändring av antalet stationer kunde sammanställas. Det vore bra om ett enhetligt dataset kunde tas fram där eventuella uteslutningar av data tydligt framgår med flaggor som möjliggör för expertgruppen att exakt återskapa det urval som ingår i analyserna.
Viktigt att det finns rutiner för hur oklara dataserier och värden ska hanteras, och att det finns dokumentation och spårbarhet för eventuella justeringar/exkluderingar av data från databasen. Om t.ex. en publicerad graf ändras över tiden bör detta markeras i figuren. Dessa kommentarer bör också, efter granskning av SMHI, med tiden ingå som flaggor vid nedladdning SHARKdata. Det föreslogs att HMI tillsammans med SMHI tar fram ett förslag på protokoll för hantering av kvalitetsproblem eller felaktigheter i data, som skickas till expertgrupperna för kommentar.
Gällande bottenfauna: Det bör absolut komma med andra, mer klassiska parametrar som abundans, biomassa, artrikedom och artsammansättning som är lättare att förstå. Artsammansättning kan tex visas bra i stapeldiagram. Men BQI är fortfarande gångbart även om vi inte använder det till statusklassning.
Det är viktigt att det går att se att stationskluster har förändrade stationsunderlag i trendanalyser, som ändrade antal stationer, ändrade positioner för stationer. Kanske särskilt för dataanalysgruppen och miljöanalysgruppen.
Det är mycket önskvärt att det går att visa flera grafer på en gång så att man kan se om saker samvarierar, samband mm.
Miljögifter: Det kan finnas en poäng i att ge en generell bild som har en viss trend, och också visa på mindre områden där situationen är annorlunda. Utpeka hot spots, visa dessa på karta. Om man tar in regional och lokal data är det viktigt att veta vad de representerar (källa/referens). Behöver dela upp informationen i referenslokaler och påverkade lokaler.
För miljögifter görs utvärderingar på tre nivåer: årlig sakrapport, officiell statistik, faktablad, ospar/helcom, och nu också Sveriges vattenmiljö. Det är önskvärt att man samordnar detta.
Bottenfauna: Det finns nyfikenhet och positivism att ta in andras resultat. Vi behöver se dataunderlag och gärna artlistor för att se att utförare hittar alla viktiga arter. Återkoppling till utförarna är viktigt.
Bra att miljöanalytikerna bidrar med ett bredare perspektiv och en helhetsbild. De har överblick över tillståndet för många andra variabler än bottenfauna vilket har ett stort mervärde när samband och orsaker till förändringar ska tolkas.
Kontaktpersoner från de regionala programmen (och kanske SRK) vore bra. Bra att samverka med kustvattengrupperna på länsstyrelserna!
Brist att det saknas info om en massa saker i databaserna (gäller säl). Går inte att få in vissa uppgifter, ex hälsoparametrar i ett excelblad. Kringvariabler som ifall sälarna skjutna eller dött på annat sätt. Målet är att öka användningen och se till att data är i rätt format. Förbättringsförslag bör skickas till HaV, inte bara till NV och SMHI.
Utförare vid bordet (fria vattenmassan) tyckte det skulle bli intressant (kul) att få tillgång till den "regionala datan", men flera förutsåg också utmaningar med att inkludera denna, t.ex. brister i kvalitet, byte av utförare, förändringar av antalet stationer inom en vattenförekomst, m.m., och att det därför var viktigt att gå fram försiktigt.
Möjligheter: Mer animeringar och filmer, lättare att målgruppsanpassa informationen. Bra att kunna länka till officiella statusklassningar, metodbeskrivningar mm. Möjlighet att vara mer interaktiv – Quiz, Hur kan jag hjälpa till, medborgarforskning, hänvisning till artportalen och andra bra verktyg.
