Till startsida

Ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Workshop om utsläpp av kemikalier från fartyg vid tankrengöring

Den 25 mars 2022 samlade Havsmiljöinstitutets sjöfartsgrupp, Kustbevakningen, Transportstyrelsen och Havs- och vattenmyndigheten experter från forskning och ansvariga myndigheter för att belysa tankrengöring ur ett havsmiljöperspektiv, dela kunskap och gå igenom gällande regelverk.

Nedan följer en sammanfattning av information som delades under dagen.

Bakgrund
Varje år trafikeras haven runt Sverige av tankfartyg som tillsammans transporterar hundratals miljoner ton flytande kemiska ämnen och produkter i bulk. När fartyg transporterar olika typer av kemikalier måste tankarna rengöras efter lossning, innan den nya produkten lastas. Även lagliga utsläpp av tvättvatten och kemikalier från tankrengöring ger upphov till ökad belastning på havsmiljön och flera av de områden där tankrengöring sker angränsar till skyddsvärda områden. Idag är det ytterst få av de ämnen som transporteras i flytande bulk som med säkerhet kan klassificeras som totalt ofarliga.

Det regelverk som finns idag för tankrengöring av kemikalier ligger huvudsakligen inom det internationella regelverket IMO MARPOL Annex II, om förhindrande av utsläpp från fartyg till luft och vatten. Regelverket är snårigt och lämnar utrymme för olika tolkningar. För att minska påverkan på havsmiljön från tankrengöring krävs ökad samverkan mellan berörda transport- och miljöförvaltande myndigheter samt övriga aktörer såsom hamnar, fartygsoperatörer och industrier.

Det finns idag inga restriktioner utöver generellt regelverk som förhindrar utsläpp av förorenat tankrengöringsvatten i marina skyddade områden såsom Natura 2000-områden. Dessa områden är heller inte markerade på de digiala sjökorten.

Analyser av AIS-data visar att cirka 1 000 kombinerade kemikalie- och produkttankfartyg eller renodlade kemikalietankfartyg trafikerar Östersjön inklusive Kattegatt och Skagerrak under ett år. Vissa fartyg trafikerar området endast vid något enstaka tillfälle medan andra finns i området mer regelbundet. Hur stor andel av dessa fartyg som regelbundet fraktar farliga kemikalier är inte känt. Tidigare analyser av finländska forskare indikerar att cirka 10 miljoner ton kemikalier, som alltså inte är mineralolja, fraktas i Östersjön per år.

Bristfälligt regelverk
Under workshopen framkom det att det finns brister i insamling och distribution av data över vad som fraktas i svenska vatten och i vilken omfattning ämnen släpps ut i samband med tankrengöring. Samordning i datahanteringen saknas, vilket innebär risk för missad information och dubbelräkning. Ett förslag som kom fram, var att det utses en ansvarig myndighet för detta ändamål, vilket också skulle medföra ökad transparens och förståelse.

Det saknas metoder för att mängdberäkna utsläppen av skadliga ämnen. Kustbevakningen kan idag bara uppskatta vilken area som olika utsläpp täcker. Kustbevakningen är beroende av att ta vattenprov från havsytan för att säkerställa bevisning, något som kräver resurser och är svårt att uppfylla då utsläppen ofta sker långt från närmsta Kustbevakningsenhet.

Regelverket är svårbegripligt, svårkontrollerat och innehåller undantag. En representant från Kustbevakningen framförde under workshopen en önskan om obligatorisk anmälningsskyldighet innan tankspolning genomförs, detta för att få bättre översikt om ett synligt utsläpp är lagligt eller ej. För att i dagsläget kunna fullfölja en brottsutredning krävs stora insatser och rättshjälpsbegäran från Åklagarmyndigheten. Även Åklagarmyndigheten har svårt att bevisa exakt vad som släppts ut, då provtagning är komplicerad, samt att nödvändig dokumentation över vad som skett befinner sig ombord på fartyget.

Stärkta åtgärder
Enligt EU:s Havsmiljödirektiv ska alla medlemsländer som har kust arbeta för att nå god miljöstatus i sina havsområden och i Sverige är det Havs- och vattenmyndigheten som är ansvarig myndighet för genomförandet. En ny åtgärd från 2021 är specifikt inriktad för att minska miljöpåverkan från sjöfart. Sverige deltar också i regionalt samarbete inom Helcom. Nyligen beslutade Baltic Sea Action Plan om åtgärder som syftar till att uppskatta volymerna och minska mängder av farliga ämnen som släpps ut vid tankrengöringar.

Förslag på förändring
Deltagarna på workshopen bidrog med förslag på förbättringsområden när det kommer till hantering av frågan om tankrengöring. Nedan listas ett urval:

  • Med tanke på risk för negativa miljöeffekter bör alla ämnen i Annex II vara förbjudna att spola ut i havet, även de som klassas som mindre skadliga.
  • Mottagningsanordningar och rutiner behöver ses över för att stödja fartyg att lämna avfall och rengöringsvatten i land, inte minst vid vid eventuella utökade regleringar.
  • Marina skyddade områden bör skyddas bättre och sjöfarten bör få tydligare information om var de finns, förslagsvis genom att de visas på sjökorten.
  • Det finns möjligheter till förbättringar genom samverkan mellan myndigheter.
  • Miljöåklagare ser nyttan med att internutbilda kring dessa specifika frågor.
     

Läs Havsiljöinstitutets rapport om tankrengöringens påverkan på havsmiljön här

 

Videopresentation

Sidansvarig: Tina Johansen|Sidan uppdaterades: 2022-04-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?