Historisk kunskap om havet som grund för ekosystem­baserad förvaltning

Historiska perspektiv är oftast nödvändiga för att kunna förstå ekologiska förändringar. Syftet med arbetet är att undersöka, diskutera och öka kunskapen om hur samspelet mellan människa och havsmiljö har förändrats under historisk tid. Idag befinner vi oss en nedbrytningsfas där den tidigare produktiviteten och artrikedomen är på väg att försvinna. För att bättre bevara och eventuellt kunna återställa våra marina ekosystem krävs kunskap om den historiska utvecklingen; vad är reella förändringar orsakad av mänsklig aktivitet och vad kan ses som naturliga fluktuationer. I de projekt som skisseras inom temats ram görs nedslag längs Sveriges kust under olika tider. Resultaten diskuteras även i ett idéhistoriskt perspektiv tillsammans med gruppens medlemmar vid Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö, KTH.

Gruppen arbetar genom att:

• Visa på historiskt källmaterial som kan användas för att åskådliggöra historiska förändringar av havsmiljön.
• Åskådliggöra och föra ett samtal om människans utnyttjande och den naturliga variationen i den marina miljön genom att redovisa, rekonstruera eller upprätta historiska tidsserier.
• Undersöka den vetenskapliga grunden för användning av referensvärden vid implementering av havsmiljöförordningen.

Historiska referenser viktiga för välgrundat miljöarbete

Arbetsgruppen försöker problematisera den marina miljöns historiska utveckling och vår syn på denna. Inga ämnesområden är i princip oss främmande om det kan hjälpa oss att åskådliggöra interaktionen mellan dåtid och nutid. I våra publikationer Havet 1888 och Havet 1988 finns oceanografi, klimatologi, jordbrukets historia och näringsläckage, miljörätt och fiskeribiologi representerade för att bara nämna några ämnesdiscipliner. Vi tror denna forskning och informationsspridning är viktig eftersom ett välgrundat miljöarbete och diskussion om målen för detta arbete aldrig kan ske utan historiska referenser.

Planerad verksamhet under 2022

Gruppen kommer att arbeta med det historiska fisket i Stockholms skärgård. Detta för att få ökad förståelse för av det historiska fisket och dess omfattning. Projektet kan ge förståelse för produktiviteten i olika delar av Östersjön. Den tidigare fiskproduktionen i området är väsentliga ur såväl förvaltningsmässiga synvinklar avseende miljö och fiskeri, som ur forskningssynvinkel rörande Östersjöns tidigare nyttjande och utveckling. Resultaten har nyligen publicerats i rapporten Fisket i Stockholms skärgård under historisk tid.

Pilotprojekt under 2020 och 2021 har tagit fram nya, hittills okända arkivuppgifter om fisket i Stockholms skärgård. Projektet för 2022 syftar till att undersöka:

1. Hushållningssällskapens arkiverade material från de angränsande länen till Stockholms län (Gävleborgs, Uppsala och Nyköping/Södermanlands län). Detta delprojekt syftar till att rekonstruera tidigare fiskproduktionen längs med den svenska östersjökusten under 1800- och 1900-talen.
2. Stockholms stads tullhandlingar för att skatta den totala införseln av strömming och annan fisk till Stockholm.

Tvärvetenskap och samverkan

I gruppen ingår Henrik Svedäng, Havsmiljöinstitutet, Sverker Sörlin och Susanna Lidström, KTH och Lars Ask, tidigare Fiskeriverket.

Publikationer

• Havet 1888 (Klicka för att ladda ner/beställa)
• Havet 1988 (Klicka för att ladda ner/beställa)
• Fisket i Stockholms skärgård under historisk tid (Klicka här för att ladda ner/beställa)

Kontakt

Kontaktperson: Henrik Svedäng, vetenskaplig samordnare Havsmiljöinstitutet. henrik.svedang@havsmiljoinstitutet.se