Historiska perspektiv är oftast nödvändiga för att kunna förstå ekologiska förändringar. Syftet med arbetet är att undersöka, diskutera och öka kunskapen om hur samspelet mellan människa och havsmiljö har förändrats under historisk tid. Idag befinner vi oss en nedbrytningsfas där den tidigare produktiviteten och artrikedomen är på väg att försvinna. För att bättre bevara och eventuellt kunna återställa våra marina ekosystem krävs kunskap om den historiska utvecklingen; vad är reella förändringar orsakad av mänsklig aktivitet och vad kan ses som naturliga fluktuationer. I de projekt som skisseras inom temats ram görs nedslag längs Sveriges kust under olika tider. Resultaten diskuteras även i ett idéhistoriskt perspektiv tillsammans med gruppens medlemmar vid Avdelningen för historiska studier av teknik, vetenskap och miljö, KTH.
Gruppen arbetar genom att:
Arbetsgruppen försöker problematisera den marina miljöns historiska utveckling och vår syn på denna. Inga ämnesområden är i princip oss främmande om det kan hjälpa oss att åskådliggöra interaktionen mellan dåtid och nutid. I våra publikationer Havet 1888 och Havet 1988 finns oceanografi, klimatologi, jordbrukets historia och näringsläckage, miljörätt och fiskeribiologi representerade för att bara nämna några ämnesdiscipliner. Vi tror denna forskning och informationsspridning är viktig eftersom ett välgrundat miljöarbete och diskussion om målen för detta arbete aldrig kan ske utan historiska referenser.
Gruppen kommer att arbeta med det historiska fisket i Stockholms skärgård. Detta för att få ökad förståelse för av det historiska fisket och dess omfattning. Projektet kan ge förståelse för produktiviteten i olika delar av Östersjön. Den tidigare fiskproduktionen i området är väsentliga ur såväl förvaltningsmässiga synvinklar avseende miljö och fiskeri, som ur forskningssynvinkel rörande Östersjöns tidigare nyttjande och utveckling. Resultaten har nyligen publicerats i rapporten Fisket i Stockholms skärgård under historisk tid.
Pilotprojekt under 2020 och 2021 har tagit fram nya, hittills okända arkivuppgifter om fisket i Stockholms skärgård. Projektet för 2022 syftar till att undersöka:
I gruppen ingår Henrik Svedäng, Havsmiljöinstitutet, Sverker Sörlin och Susanna Lidström, KTH och Lars Ask, tidigare Fiskeriverket.
Publikationer
Kontaktperson: Henrik Svedäng, vetenskaplig samordnare Havsmiljöinstitutet. henrik.svedang@havsmiljoinstitutet.se