Till startsida

Ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

2017

Sveriges vattenmiljö
Havsmiljöinstitutet inledde under 2014 en pilotstudie för att undersöka hur tillståndet i miljön och resultaten från svensk miljöövervakning kan presenteras på ett digitalt och interaktivt sätt, för både allmänhet och insatta. Arbetet har med hjälp av finansiering från Hasselbladsstiftelsen har sedan dess fortskridit och under 2017 lanserades en pilotwebbplats. Efter testlanseringen fördes en intensiv dialog, med framför allt Havs- och vattenmyndigheten, för att skapa ett samarbete kring webbplatsen och utvidga den till att även inkludera resultaten från miljöövervakningen i sötvatten, både yt- och grundvatten. I samråd med Havs- och vattenmyndigheten mejslades namnet Sveriges vattenmiljö fram. Sveriges vattenmiljö har som syfte att på ett lättförståeligt och pedagogisk sätt sprida kunskap om miljötillståndet i våra vatten, från källa till hav. Projektet fortsätter 2018, 2019 och 2020.
Finansiärer: Havs- och vattenmyndigheten och Hasselbladsstiftelsen
Kontaktperson: Marie Svärd, marie.svard@havsmiljoinstitutet.se
Läs mer om Sveriges vattenmiljö här: Projektet som ger koll på Sveriges vattenmiljö
 

Åtgärdsprogram för bevarande av ålgräsängar
Havsmiljöinstitutet leder arbetet med att ta fram ett åtgärdsprogram för svenska ålgräsängar, som är en hotad och livsviktig naturtyp för marina djur och växter. Detta uppdrag ingår i Åtgärdsprogram för hotade arter, ett verktyg för att nå regeringens beslutade miljökvalitetsmål, främst målet om Ett rikt växt och djurliv.
Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Per Moksnes, per-olav.moksnes@marine.gu.se

Forskarpanel för utvärdering av EU:s landsbygdsprogram samt havs- och fiskeriprogram
I arbetet att utveckla ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart fiske och vattenbruk i Sverige ger EU:s havs- och fiskeriprogram stöd. Det handlar bland annat om att integrera havspolitiken och olika miljödirektiv. För hållbar utveckling av landsbygden kan EU:s landsbygdsprogram ge stöd och ersättning. Havsmiljöinstitutet deltar i en utvärdering av dessa två EU-program. Syftet med utvärderingen är att förbättra programmen, att undersöka om målen har uppnåtts samt om resurserna kan användas på ett effektivt sätt. Havsmiljöinstitutet bidrar främst inom havs- och fiskeriprogrammet, men deltar även i granskning av hållbarhetsfrågor i allmänhet.
Uppdragsgivare: Jordbruksverket
Kontaktperson: Mats Lindegarth, mats.lindegarth@gu.se

Havsmiljödirektivets inledande bedömning: bedömning av näringsvävar i svenskt vatten
Havsmiljöinstitutet deltar inom en nationell arbetsgrupp i Havsmiljödirektivets inledande bedömning av marina näringsvävar (temaområde 4 i Havsmiljödirektivet). Arbetsgruppen ska ta fram underlag och texter till den inledande bedömningen samt beskriva tillståndet hos näringsvävar i havsmiljön. Projektet ska även ta fram förslag till miljöövervakning och bedömningsgrunder för marina nä-ringsvävar.
Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Andrea Belgrano, andrea.belgrano@havsmiljoinstitutet.se

Havsmiljödirektivets inledande bedömning: sammanvägd bedömning av biodiversitetsindikatorer
I syfte att värna biologisk mångfald i marina miljöer har EU utvecklat Havsmiljödirektivet som en central del i EU:s gemensamma ramverk för miljön i havet, från kusten till yttersta gränsen för ekonomisk zon. I tätt samarbete med Havs- och vattenmyndigheten arbetar Havsmiljöinstitutet med att stödja utvecklingen av ett aggregerings- och integreringsverktyg – BEAT tool, Biodiversity Assessment Tool – för de indikatorer som utvecklas for temaområde 1, 2, 4 och 6 inom Havsmiljödirektivet. Havsmiljöinstitutet skall stödja implementering av verktyget i svenska förvaltningsområdet, inklusive anpassning av svenska indikatorsystem.
Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktpersoner: Mats Lindegarth, mats.lindegarth@gu.se, Andrea Belgrano, andrea.belgrano@havsmiljoinstitutet.se

Nationella pelagiala övervakningsprogrammet
Det nationella övervakningsprogrammet för pelagialen (fria vattenmassan utanför kust- och strandområden) håller på att revideras. Flera av Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker har deltagit i detta arbete som ska leda till revidering och utveckling av bedömningsgrunder för fysikaliska/kemiska parametrar i kustvatten samt utveckling av nationella bedömningsgrunder för hydromorfologisk status i kustvatten. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan vattenmyndigheterna, kustlänsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten. Projektet fortsätter under 2018.
Kontaktperson: Siv Huseby, siv.huseby@umu.se

eDNA för växtplankton i miljöövervakning
Havsmiljöinstitutet har undersökt användbarheten av så kalllad eDNA (från engelskans environmental DNA) för växt-plankton i miljöövervakning. Eftersom DNA-molekyler från vattenlevande djur och växter finns kvar i flera dagar kan vattenprover visa vilka djur och växter som har befunnit sig i ett område. I uppdraget har bland annat ingått att jämföra resultaten från eDNA-analyser med de resultat man fått med klassisk mikroskopering. Projektet fortsätter under 2018.
Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Jan Albertsson, jan.albertsson@umu.se

Utveckling av ekosystembaserad fiskförvaltning
Forskare vid Havsmiljöinstitutet leder en översiktlig analys av ekosys-tembaserad fiskförvaltning inom nuvarande förvaltningsstrukturer och processer. Analysen belyser hinder och möjligheter och ska leda fram till konkreta rekommendationer om stöd till redan existerande eller nya system. Den ska också föreslå lämpliga arbetssätt för att främja ekosystembaserad fiskförvaltning. I fokus står nationell fiskförvaltning, inbegripet kopplingar till internationell och lokal förvaltning samt till andra relevanta förvaltningsområden. Projektet fortsatte 2018 och mynnade ut i en rapport.
Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Milena Arias Schreiber, milena.schreiber@gu.se
Läs rapporten om ekosystembaserad fiskförvaltning här: https://havsmiljoinstitutet.se/digitalAssets/1712/1712169_the-social-dimensions-of-ecosystem-based-fisheries-management.pdf

Kunskapsunderlag och stöd inför FN:s havskonferens
FN:s havsmiljökonferens i New York i juni 2017, The Ocean Conference, kan ses som en historisk milstolpe: För första gången lyftes havsfrågan i sin helhet i FN:s generalförsamling. Att rädda världshaven ses alltså som en viktig fråga för att uppnå hållbar utveckling. Sverige och Fiji var initiativtagare till konferensen som blev en mötesplats för alla relevanta aktörer. Inför konferensen fick Havsmiljöinstitutet i uppdrag att bidra till en kunskapsöversikt som gav stöd i planering och genomförandet av havskonferensen. Havsmiljöinstitutet hjälpte även till med experter inom marin förorening, ekosystem, klimat, hållbart fiske, skyddade områden, blå tillväxt och implementering. Till konferensen fick Havsmiljöinstitutet också i uppdrag att ta fram två synteser inom områdena övergödning respektive marint skräp. Synteserna ett är led i Havsmiljöinstitutets långsiktiga arbete med att komplettera beskrivningar av tillståndet i havet, med rapporter som ger ett samhällsperspektiv på havets miljöproblem och belyser hur strukturella förändringar i samhället kan påverka belastningen på havet
Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Kajsa Tönnesson, kajsa.tonnesson@havsmiljoinstitutet.se

Syntes om övergödning inför FN:s havskonferens
Analysunderlaget om övergödning inkluderade inventering och sammanställning av åtgärder som genomförts eller planeras nationellt eller regionalt inom EU samt inom utvalda utomeuropeiska områden med betydande övergödningsproblem. Syntesen gav en unik möjlighet att både sammanfatta hittills genomförda åtgärder och att blicka fram emot lösningar för ett mer hållbart flöde av växtnäringsämnena kväve och fosfor genom natur och samhälle. Syntesrapporten presenterades före FN-konferensen vid Havs- och vattenmyndighetens årliga konferens Havs- och vattenforum.
Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktpersoner: Anders Grimvall, anders.grimvall@havsmiljoinstitutet.se, Eva-lotta Sundblad, eva-lotta.sundblad@havsmiljoinstitutet.se
Läs syntesrapporten om övergödning här: 2017:3 Mitigating marine eutrophication in the presence of strong societal driving forces

Syntes om marint skräp inför FN:s havskonferens
Inför FN-konferensen fick Havsmiljöinstitutet i uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten att göra en syntes av hur plastskräp i havet påverkar små ö-nationer och vilka åtgärder som kan minska problemen. Syntesen resulterade i en rapport som sammanfattar hur plast tillförs den marina miljön både via havsströmmar och genom handel och turism, på grund av otillräcklig avfallshantering. Rapporten handlar också om effekterna på de marina ekosystemen och organismerna. I rapporten behandlas också rättsliga och politiska ramverk för att förebygga och hantera marint skräp samt ekonomiska effekter. Syntesen presenterades även vid ett möte med UNEA, United Nations Environment Assembly som är UNEP:s högsta beslutande organ, i december 2017 i Nairobi i Kenya. Syntesen har i kombination med flera internationella dialoger medfört att Havsmiljöinstitutet kunnat påverka den framtida inriktningen av UNEA:s arbete för att bekämpa marint plastskräp.
Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Kajsa.Tönnesson, kajsa.tonnesson@@havsmiljoinstitutet.se
Läs syntesrapporten om marint skräp här: 2017:4 Marine Plastic Litter on Small Island Developing States (SIDS): Impacts and Measures

Syntes om miljöproblemen i Hanöbukten
Projektets ambition var att länka samman miljöproblemen i Hanöbukten med bakomliggande faktorer på land och till havs. Att försöka beskriva såväl tidsmässiga som geografiska skalor av olika händelser och observationer har utgjorde en viktig del av syntesen samt förslag på hur en framtida ekosystembaserad förvaltning kan bidra till att hantera problemen i Hanöbukten. Projektet fortsatte under 2018 och mynnade ut i en rapport.
Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Henrik Svedäng, henrik.svedäng@havsmiljoinstitutet.se
Läs rapporten om Hanöbukten här: 2018:2 Hanöbukten - en varningsklocka
Läs mer om projektet om Hanöbuktens miljöproblem här: Fördjupad kunskap om allvarliga störningar i Hanöbukten

Dataflöden och arbetsprocesser för användande avmiljöövervakningsdata
I samverkan med SMHI, SLU, Århus universitet och NIVA (Norsk institutt for vannforskning) har Havsmiljöinstitutet fått i uppdrag att implementera metodik för sammanvägning och osäkerhetshantering. Metoden togs fram inom forskningsprogrammet Waters (Water Assessment Tool for Ecological Reference conditions and status in Sweden). Syftet med uppdraget är att utveckla ett verktyg som säkerställer ett effektivt flöde av data från datavärd, enhetliga och transparenta beräkningar samt samordnade integrerade bedömningar till stöd för handläggare på länsstyrelserna/vattenmyndigheterna. Uppdraget fortsätter under 2018, 2019 och 2020.
Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Mats Lindegarth, mats.lindegarth@havsmiljoinstitutetgu.se
Läs mer om WATERS här: Forskningsprogrammet WATERS

Nordiska kustzonsprojektet
IPBES, Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, är en mellanstatlig kunskapsplattform för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Inom plattformen påbörjades 2013 en nordisk IPBES-liknande studie och omkring 25 nordiska experter med olika vetenskapliga kompetenser har arbetat med den rapport som publicerades i juni 2018. Rapporten innehåller bland annat olika fallstudier av nordiska kustmiljöer. Havsmiljöinstitutet har bidragit till fallstudien om Öresund och är huvudförfattare och ansvarig för underlaget till två kapitel i den sammanfattande delen av rapporten, ett om ekosystemtjänster och mänskligt välbefinnande och ett om direkta och indirekta påverkansfaktorer/drivkrafter. Projektet fortsatte under 2018 och rapporten presenterades vid IPBES-konferensen i oktober 2018.
Uppdragsgivare: Naturvårdsverket
Kontaktperson: Henrik Svedäng, henrik.svedäng@havsmiljoinstitutet.se
Läs rapporten här: Biodiversity and ecosystem services in Nordic coastal ecosystems: an IPBES-like assessment

Expertstöd inom marint skräp
En miljöanalytiker vid Havsmiljöinstitutet har under 2017 deltagit som teknisk och vetenskaplig expert i tre internationella arbetsgrupper inom marint skräp: Ospar ICGML (Interses-sional Correspondence Group on Marine Litter), Helcom ENML (Expert Network on Marine Litter) och EU TSGML (Technical Subgroup on Marine Litter). Ospar ICGML är Ospars expertgrupp för marint avfall och motsvarande expertgrupper inom Helcom respektive EU är Helcom ENML och EU TSGML. Havsmiljöinstitutets medarbetare har som expert i dessa grupper framhållit svenska synpunkter och behov med avseende på kunskap, gränser för god miljöstatus, indikatorer och åtgärder. På uppdrag av EU:s generaldirektorat för miljö har EU-gruppen under 2017 inlett arbetet med att ta fram metoder för att fastställa baslinjer och gränsvärden för marint avfall. Havsmiljöinstitutets analytiker har också medverkat i svenska myndigheters arbete med att utveckla indikatorer för marint avfall inom det svenska miljömålssystemet, och varit med i att ta fram nationella faktablad för marint avfall.
Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Bethanie Carney Almroth, bethanie.carney@bioenv.gu.se

Expertstöd om klimatförändringar och skyddat område i Arktis
Havsmiljöinstitutet har under 2017 varit Sveriges representanter i en finsk-svensk arbetsgrupp för att arrangera en internationell workshop om marina skyddade områden i Arktis, i samarbete med PAME (Pro-tecting Arctic Marine Environments), en arbetsgrupp inom Arktiska rådet. Workshopen genomfördes i september 2017, med närmare 60 deltagare från ett stort antal länder och var del av arrangemanget för Finlands ordförandeskap i Arktiska rådet.
Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Jonathan Havenhand, jon.havenhand@marine.gu.se

Bakgrundsrapport inför Helcoms ministermöte 2018
Genom Helsingforskommissionen, Helcom, har länderna som deltar i Östersjösamarbetet kommit överens om en rad aktiviteter och åtgärder för att förbättra havets miljötillstånd. Havsmiljöinstitutet har arbetat med att ta fram en bakgrundsrapport inför Helcoms ministermöte, som ska hållas i mars 2018. Underlaget kommer att användas för att identifiera behov av åtgärder och för att formulera framtida åtaganden inom ramen för Helcoms samarbete.
Uppdragsgivare:
Helcom
Kontaktperson:
Ulla Li Zweifel, ullali.zweifel@gu.se

Ordförande i arbetsgruppen Ospar ICG-COBAM
Oslo-Pariskonventionen, Ospar, är en internationell överenskommelse för att förhindra och eliminera föroreningar från landbaserade källor samt för att göra bedömning av den marina miljöns kvalitet i nordöstra Atlanten och Nordsjön. En expert från Havsmiljöinstitutet varit sammankallande i ICG-COBAM, Intersessional Correspondence Group on the Coordination of Biodiversity Assessment and Monitoring under perioden 2012 till 2019. Arbetsgruppen har till uppgift att utveckla indikatorer och bedömningssystem för de delar av havsmiljödirektivet som berör biodiversitet. Under 2018 har uppdraget även gällt att utveckla bedömningar baserade på indikatorer, som kan användas dels i bedömningen av statusen i den marina miljön inom Osparområdet, Ospar Intermediate Assessment 2017, dels i slutförandet av det EU-finansierade projektet EcApRHA (Applying an Ecosystem Approach to (sub) Regional Habitat Assessment) vars uppgift är att övervinna utmaningar när det gäller att utveckla regionala indikatorer för bio-logisk mångfald för tillämpning av EU:s ramdirektiv för marin strategi.
Uppdragsgivare:
Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson:
Richard Emmerson, richard.emmerson@gu.se

Deltagande i beredningsgruppen Ospar ICG-MAQ
Under 2017 har en vetenskaplig koordinator vid Havsmiljöinstitutet deltagit i ICG-MAQ, en arbetsgrupp som behandlade och beredde ledningsfrågor inför statusrapporten Ospar Intermediate Assessment 2017. Detta arbete fortsätter även inför utformning av Ospars statusbedömning QSR 2023. Gruppen kommer att ge stöd i den inledande bedömning som Sverige gör för havsmiljödirektivet.
Uppdragsgivare:
Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson:
Richard Emmerson, richard.emmerson@gu.se

Deltagande i Ospar ICG-POSH för skydd av arter och livsmiljöer Under 2017 har en expert från Havsmiljöinstitutet deltagit i arbetsgruppen ICG-POSH inom Ospar. Arbetsgruppen fokuserar på skydd och bevarande av hotade arter och livsmiljöer i Nordostatlanten. Havsmiljöinstitutet utvecklar, i samarbete med Joint Nature Conservation Committee i Storbritannien, förslag till hur Ospar kan utvärdera och prioritera de hotade arter och livsmiljöer som är sällsynta och svårbedömda. Arbetet med biologisk mångfald i Västerhavet är prio-riterat. Under 2018 kommer gruppen arbeta vidare med genomförandet av åtgärder för hotade och/eller minskande arter och habitat samt påbörja arbetet med att genomföra nya statusbedömningar för de arter och habitat som listats av Ospar. Under 2019 kommer den nationella rapporteringen av samtliga antagna rekommendationer för listade arter och habitat att fortsätta. Bedömningarna ska vara klara till QSR 2023.
Uppdragsgivare:
Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson:
Richard Emmerson, richard.emmerson@gu.se

Baltspace
Baltspace (Towards Sustainable Governance of Baltic Marine Space) är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om havsplanering i Östersjön som pågår mellan 2015 till första kvartalet av 2018. Genom tillbakablickande fallstudier och framåtblickande metodanalyser analyserar Baltspace olika typer av integrativa utmaningar inom havsplanering och hur de kan hanteras. Inom projektet har Havsmiljöinstitutet särskilt ansvar för temat som behandlar integrering av intressenter. Institutet är också engagerat i analysen av kust- och havsplanering i Sverige och Danmark, med speciellt fokus på Öresund, samt i projektets kommunikation med forskarvärlden. Baltspace har resulterat i tema- och verktygsrapporter för marina miljöförvaltare, producerat vetenskapliga publikationer samt tagit fram metoder för dialog och utbildningsmoduler för att främja kommunikationen mellan forskning och förvaltning.
Finansiär:
Internationella forskningsprogrammet Bonus
Kontaktperson:
Andrea Morf, andrea.morf@havsmiljoinstitutet.se
Läs mer om Baltspace här:
Baltspace - för en bättre havsplanering i Östersjön

Aktörskoalitioner och policylärande i skapandet av marina skyddsområden
Projektet syftar till att utreda och förklara policyförändring, det vill säga beslut om nya nationalparker, inom havsförvaltningen. Projektet studerar och jämför tre fall av nationalparksplanering i svenska kustområden över en trettioårsperiod. Genom att undersöka olika förklaringar till policyförändring bidrar projektet till teoriutvecklingen inom den samhällsvetenskapliga policyforskningen. Projektet har under 2017 gjort litteraturanalyser och dataanalyser av tidigare insamlad data från tre marina nationalparker och kommer att fortsätta under 2018/2019.
Finansiär:
Formas
Kontaktperson:
Andrea Morf, andrea.morf@havsmiljoinstitutet.se

Utveckling av förvaltning och restaurering av ålgräsekosystem
Det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Zorro inom Göteborgs universitet leds av en av Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker. Projektet har sedan 2011 studerat ekologiska, ekonomiska och juridiska aspekter av hur skydd och restaurering av ålgräs i svenska vatten kan utvecklas på bästa sätt. Projektet har analyserat brister i dagens förvaltning av ålgräs, samt utvecklat nya metoder för ålgräsrestaurering, vilka presenterats i en rad vetenskapliga publikationer och nationella rapporter och vägledningar. Under 2017 har projektet bland annat producerat en serie videor som visar hur man restaurerar ålgräs, samt publicerat ett slags nationellt åtgärdsprogram som ger vägledning för hur svenska ålgräsängar bättre kan skyddas och bevaras. Projektet är exempel på Havsmiljöinstitutets uppdrag att överföra nya forskningsresultat till praktiska vägledningar för förvaltningen.
Finansiär: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson:
Per-Olav Moksnes, per.moksnes@marine.gu.se
Läs mer om pågående forskningprojekt inom Zorro här:
Zorro - förvaltning och återställande av ålgräsängar

Blueprint
Blueprint var ett projekt inom Östersjöprogrammet Bonus. Inom projektet studerades marina bakteriers genabundans och genuttryck, baserat på metagenomisk sekvensering och analys. Ett annat användningsområde som utvärderats är användning av metagenomisk information för verifiering av modeller som har för avsikt att återge biogeokemisk omsättning i Östersjön. Vid Havsmiljöinstitutet har de tillämpade resultaten från projektet sammanställts och dess möjligheter att användas som verktyg för marin miljöförvaltning har utvärderats. Resultatet ska 2018 publiceras i en rapport riktad mot marina miljöförvaltare, nationella myndigheter runt Östersjön samt aktörer som deltar i utveckling av nationella och regionala riktlinjer för miljötillståndsbeskrivning. Projektet fortsätter under första kvartalet av 2018.
Finansiär: Internationella forskningsprogrammet Bonus
Kontaktperson: Ulla Li Zweifel, ullali.zweifel@gu.se
Slutrapporten finns att läsa på Bonus hemsida: BONUS Blueprint Project














 

Sidansvarig: Tina Johansen|Sidan uppdaterades: 2020-05-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?