Till startsida

Ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

2019

Sveriges vattenmiljö
2019 var året då webbplatsen Sveriges Vattenmiljö lanserades. För första gången kunde en samlad presentation av miljösituationen i landets alla sjöar, vattendrag och hav presenteras för allmänheten på webben. På Havs- och vattenforum i början av sommaren lanserades webbplatsen, med utställning på plats och allmän tillgång till sajten. Hela utvecklingen av projektet och vägen fram till lansering har kontinuerligt beskrivits på bloggen för Sveriges vattenmiljö och även sammanfattats i en rapport. Det har även hållits två vattenseminarier kopplat till projektet, det senaste i mars 2019
Uppdragsgivare/finansiär: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Marie Svärd, marie.svard@havsmiljoinsitutet.se
Läs mer om Sveriges vattenmiljö här: Projektet som ger koll på Sveriges vattenmiljö

Samordna nätverk för marin pedagogik
Under 2019 har Havs- och vattenmyndigheten fått i uppdrag av regeringen att bidra till att stärka arbetet med utbildning för hållbar utveckling inom havs- och vattenfrågor. På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten har därför Havsmiljöinstitutet under hösten 2019 arbetat med att bygga upp ett nätverk inom marin pedagogik genom att samla berörda aktörer och bjuda in till en workshop för att vidare utreda behov och samverkansmöjligheter. Syftet med att bygga upp ett nätverk är att det med hjälp av en gemensam plattform ska bidra till ett ökat kunskapsutbyte inom akvatisk pedagogik mellan lokala, regionala och nationella aktörer. Nätverket ska också verka för att inspirera olika aktörer och lyfta fram goda exempel på hur medvetenheten om hav och vatten kan öka hos Sveriges befolkning.
Uppdragsgivare: Havs. och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Tina Johansen Lilja, tina.johansen@havsmiljoinstitutet.se
Läs mer om uppdraget Marin pedagogik här: Ökad havsmedvetenhet för en bättre havsmiljö

Dataflöden och arbetsprocesser för användande av miljö-övervakningsdata
I samverkan med SMHI, SLU, Århus universitet och NIVA (Norsk institutt for vannforskning) har Havsmiljöinstitutet arbetat med att implementera metodik för sammanvägning och osäkerhetshantering. Metoden togs fram inom forskningsprogrammet Waters (Water Assessment Tool for Eco-logical Reference conditions and status in Sweden). Syftet med uppdraget är att utveckla ett verktyg som säkerställer ett effektivt flöde av data från datavärd, enhetliga och transparenta beräkningar samt samordnade integrerade bedömningar till stöd för handläggare på länsstyrelserna/vattenmyndigheterna.
Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Mats Lindegarth, mats.lindegarth@gu.se
Läs mer om WATERS här: Forskningsprogrammet WATERS

Samhällsekonomisk analys inom fiskförvaltingen
Havsmiljöinstitutet och Luleå tekniska universitet har, i samarbete med SLU (CERE och Agrifood), tagit fram en beskrivning av vad en samhällsekonomisk analys kan tillföra till utvecklingen av en ekosystembaserad fiskförvaltning. Analysen mynnade ut i en rapport som publicerades i början av 2020.
Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Jesper Stage, jesper.stage@ltu.se
Läs rapporten här: 2020:3 Samhällsekonomisk analys till stöd för en ekosystembaserad fiskförvaltning

Miljömärkning av fritidsbåtshamnar
I arbete med att identifiera, formulera och utforma nya möjliga åtgärder för havsmiljön, enligt havsmiljöförordningen (2010:1341), har Havsmiljöinstitutet, i samarbete med IVL Svenska Miljöinstitutet, tagit fram ett underlag för att utreda om ett miljömärkningssystem för fritidsbåtshamnar kan användas som ett styrinstrument för att minska påverkan från fritidsbåthamnar. Avsikten med ett miljömärkningssystem skulle vara att stödja fritidsbåtshamnar och båtägare att agera mer miljövänligt. Det långsiktiga målet är att miljömärkningen ska bidra till att skapa modellmarinor längs kusten som aktivt arbetar för hållbar utveckling där nya metoder, tekniker och samarbetsformer testas och utvecklas. Uppdraget fortsätter under 2020.
Finansiär: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Bianca Koroschetz, bianca.koroschetz@havsmiljoinstitutet.se
Läs rapporten om miljömärkning av fritidsbåtshamnar här: 2020:5 Miljömärkning av fritidsbåtshamnar

Effekter på havsmiljön av att flytta över transporter från vägtrafik till sjöfart
Havsmiljöinstitutet har tagit fram en rapport som, baserat på existerande studier och kunskap, redogör för effekter på havsmiljön vid överflyttning av transporter från vägtrafik till sjöfart. Den tar också upp det övergripande dilemmat som skapas av en ensidig fokusering på klimateffekter. Rapporten har skrivits av Havsmiljöinstitutets sjöfartsgrupp, vilken består av en vetenskaplig koordinator vid Havsmiljöinstitutet och forskare från Chalmers och Linnéuniversitetet. Rapporten, som har fått stor uppmärksamhet, har publicerats i Havsmiljöinstitutets rapportserie och bland annat presenterats för Miljömålsberedningen i december 2019. Arbetet är delvis finansierat av Miljömålsberedningen
Uppdragsgivare: Miljömålsberedningen
Kontaktperson: Eva-Lotta Sundblad, eva-lotta.sundblad@havsmiljoinstitutet.se
Läs hela rapporten om sjöfartens miljöpåverkan här: 2019:5 Effekter på havsmiljön av att flytta över godstransporter från vägtrafik till sjöfart

Underlag sjömatskonsumtionens påverkan på havsmiljön
Havsmiljöinstitutet har genomfört ett pilotprojekt med syfte att utveckla kunskap och erfarenheter som kan användas vid kartläggning av hur olika konsumtionsområden relaterar till påverkan på havsmiljöns status. Pilotprojektet innebär att ett begränsat konsumtionsområde kartläggs: sjömat. Arbetet har utförts i samverkan med forskare vid RISE (Research Institutes of Sweden) och Finlands Miljöcentral och har finansierats av HaV. Arbetet presenterades i en rapport som publicerades i januari 2020.
Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Eva-Lotta Sundblad, eva-lotta.sundblad@havsmiljoinstitutet.se
Läs hela rapporten om sjömatkonsumtionens miljöpåverkan här: 2020:1 Svensk konsumtion av sjömat och dess påverkan på haven kring Sverige

Dialogkonferens kring åtgärdsförslag under havsmiljödirektivet med forskarsamhället
Havsmiljöinstitutet anordnade i december 2019, på uppdrag och i sam-verkan med Havs- och vattenmyndighetenen, tvådagarskonferens med fokus på åtgärder för havsmiljön. Syftet med konferensen var att låta forskning och förvaltning mötas för att diskutera förslag till nya åtgärder för havsmiljön. Detta i samband med att Havs- och vattenmyndigheten uppdaterar åtgärdsprogrammet för havsmiljön, enligt havsmiljöför-ordningen och EU:s havsmiljödirektiv.
Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Lovisa Ganslandt, lovisa.ganslandt@havsmiljoinstitutet.se

Ekosystembaserad förvaltning som metod för att hantera negativa miljötrender och oklara orsakssamband
Havsmiljöinstitutet har tagit fram en underlagsrapport om ekosystem-baserad förvaltning som metod för att hantera negativa miljötrender och oklara orsakssamband. Rapporten utgår från ett urval negativa miljötrender som dokumenterats i forskningsrapporter och fortlöpande miljöövervakning i Östersjön och Västerhavet. Dessa tematiska problembeskrivningar tjänar sedan som underlag för två synteser. Rapporten publicerades i Havsmiljöinstitutets rapportserie 2019 och har författats i samverkan mellan flera av Havsmiljöinstitutets ingående lärosäten.
Uppdragsgivare: Miljömålsberedningen
Kontaktperson: Anders Grimvall, anders.grimvall@havsmiljoinstitutet.se
Läs hela rapporten om ekosystembaserad förvaltning som metod här: 2019:6 Ekosystembaserad förvaltning som metod för att hantera negativa miljötrender och oklara orsakssamband

Stöd i framtagandet av åtgärdsprogram med avseende på tillförsel av farliga ämnen och avfall i havsmiljön
Havsmiljöförvaltningen genomförs i sexåriga förvaltningscykler där man i varje cykel tar fram och genomför ett program för de åtgärder (ÅPH) som ska vidtas med målet att upprätthålla eller nå en god miljöstatus (GES). Havsmiljöinstitutet har bistått i framtagandet av ÅPH med avseende på tillförsel av farliga ämnen och avfall i havsmiljön. Uppdraget har engagerat sex experter från flera lärosäten, Naturhistoriska museet, stiftelsen Håll Sverige Rent och konsultföretaget Marine Monitoring. Arbetet med utsläpp av olja från fartygstrafik har resulterat i en publikation i Havsmiljöinstitutets rapportserie.
Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Kajsa Tönnesson, kajsa.tonneson@havsmiljoinstitutet.se
Läs rapporten om olja från fartygstrafik här: 2019:4 Oljeutsläpp från fartyg i Sveriges närområde

Stöd till Havs- och vattenmyndigheten i deras regeringsuppdrag om kraven på fiskeredskap i engångsplastdirektivet
Plastprodukter för engångsbruk och fiskeredskap som innehåller plast är därför ett särskilt allvarligt problem i samband med marint skräp, som utgör ett stort hot mot de marina ekosystemen och den biologiska mångfalden. Havsmiljöinstitutet och ett flertal experter inom juridik och samhällsekonomi från olika lärosäten bistår Havs- och vattenmyndigheten med deras regeringsuppdrag att utreda och lämna de författningsförslag som krävs för att genomföra krav om fiskeredskap i Europaparlamentets och rådets direktiv om att minska vissa plast-produkters inverkan på miljön, det så kallade engångsplastdirektivet. Uppdraget slutredovisas våren 2020. Sammanställningen av försäljningsmarknaden för fiskeredskap i Sverige har resulterat i en publikation i Havsmiljöinstitutets rapportserie.
Finansiering: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Kajsa Tönnesson, kajsa.tonnesson@havsmiljoinstitutet.se
Läs rapporten om försäljningsmarknaden av fiskeredskap här: 2020:4 Försäljningsmarknaden för fiskeredskap i Sverige 2019 - engångsplastdirektivet

Stöd utveckling av bedömning pelagiska habitat enligt havsmiljöförordningen
En miljöanalytiker vid Havsmiljöinstitutet har deltagit i arbetsgruppen för Inledande bedömning av Östersjöns miljö med att vidareutveckla och anpassa indikatorer för plankton till nästa inledande bedömning av svenska vattens miljöstatus, enligt bland annat Havsmiljödirektivet. Projektet leds av SMHI.
Finansiär: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Siv Huseby, siv.huseby@umu.se

Expertstöd inom marint skräp
För Havsmiljöinstitutets räkning har experter vid Göteborgs universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Håll Sverige rent deltagit som expertstöd inom MSFD TG Litter (Marine Strategy Framework Directive Technical Group on Marine Litter), Ospars och Helcoms arbetsgrupper för marint skräp. Under 2019 har skräp på stränder och havsbotten prioriterats. Stödet har inbegripit arbete med föreskrifter, metodutveckling, indikatorer, övervakning, rapportering samt åtgärdsprogram gällande främst marint skräp på stränder och havsbotten i samband med genomförandet av havsmiljödirektivet.
Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Kajsa Tönnesson, kajsa.tonnesson@havsmiljoinstitutet.se

Uppdatering av Aktionsplanen för Östersjön
Genom Helsingforskommissionen, Helcom, samarbetar alla länder som angränsar till Östersjön tillsammans med EU för att förbättra Östersjöns miljötillstånd. Ett viktigt verktyg i arbetet är Aktionsplanen för Östersjön genom vilken gemensamma mål och åtgärder beslutats. År 2021 ska planen uppdateras. En vetenskaplig koordinator från Havsmiljöinstitutet leder arbetet, som bland annat inriktas på att identifiera behov av och ge förslag på ytterligare åtgärder. I uppdraget ingår också att ta fram en kunskaps- och forskningsagenda tillsammans med experter från Östersjöområdet.
Uppdragsgivare: Helcom
Kontaktperson: Ulla-Li Zweifel, ullali.zweifel@gu.se

Expertstöd med fokus på arbete inom den regionala havs-konventionen Ospar
Oslo-Pariskonventionen, Ospar, är en internationell överenskommelse för att förhindra och eliminera föroreningar från landbaserade källor samt för att göra bedömning av den marina miljöns kvalitet i nordöstra Atlanten och Nordsjön. En expert från Havsmiljöinstitutet har varit ansvarig för övergripande samordning av arbetet i den regionala havsmiljökonventionen Ospar samt därtill hörande arbete med frågor om biologisk mångfald genom arbete med ICG-COBAM, ICG-MAQ och ICG-POSH. Havsmiljöinstitutet har varit tekniskt stöd i form av rådgivning, analys och syntes av dokument samt utgjort expertstöd vid vidareutveckling av OSPAR-MAP (Measures and Actions Programme) och kontinuerligt uppdaterat regeringskansliet om arbetet inom Ospar samt bistår i framtagandet av Ospars miljöstrategi.
Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Richard Emmerson, richard.emmerson@gu.se

Ordförande i arbetsgruppen Ospar ICG-COBAM
En expert från Havsmiljöinstitutet har varit sammankallande i ICG-COBAM, Intersessional Correspondence Group on the Coordination of Biodiversity Assessment and Monitoring, under perioden 2012 till 2019. Arbetsgruppen har till uppgift att utveckla indikatorer och bedömningssystem för de delar av havsmiljödirektivet som berör biodiversitet.
Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Richard Emmerson, richard.emmerson@gu.se

Deltagande i beredningsgruppen Ospar ICG-MAQ
Under 2019 har en expert vid Havsmiljöinstitutet deltagit i ICG-MAQ, Intersessional Correspondence Group to manage preparation and publication of the Intermediate Assessment 2017 and the QSR. Denna arbetsgrupp behandlade och beredde ledningsfrågor inför statusrapporten Ospar Intermediate Assessment 2017 och detta arbete fortsätter även inför utformning av Ospars statusbedömning QSR 2023. Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Richard Emmerson, richard.emmerson@gu.se

Deltagande i Ospar ICG-POSH för skydd av arter och livsmiljöer Under 2019 har en expert från Havsmiljöinstitutet deltagit i arbetsgrup-pen ICG-POSH, Intersessional Correspondence Group on the Protection of Species and Habitats, inom Ospar. Arbetsgruppen fokuserar på skydd och bevarande av hotade arter och livsmiljöer i Nordostatlanten. Havsmiljöinstitutet utvecklar i samarbete med Joint Nature Conservation Committee i Storbritannien förslag till hur Ospar kan utvärdera och prioritera hotade arter och livsmiljöer som är sällsynta och svårbedömda. Arbetet med biologisk mångfald i Västerhavet är prioriterat. Under 2018 påbörjade ICG-POSH arbetet med att ge-nomföra nya statusbedömningar för de arter och habitat som listats av Ospar. Bedömningarna ska vara klara till QSR 2023, vilket kommer att kräva omfattande arbete och planering. Under 2019 har nationell rapportering av samtliga antagna rekommendationer för listade arter och habitat genomförts.
Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Richard Emmerson, richard.emmerson@gu.se

Tekniskt stöd i arbetet med näringsvävar
En expert från Havsmiljöinstitutet har agerat tekniskt stöd om utveckling av bedömning av näringsvävar genom deltagande på olika möten inom Ospar och Internationella havsforskningsrådet Ices.
Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Andrea Belgrano, andrea.belgrano@havsmiljoinstitutet.se

Aktörskoalitioner och policylärande i skapandet av marina skyddade områden
Projektet syftar till att förstå, utreda och förklara hur och varför policyförändringar inom marint områdesskydd, mera specifikt beslut om nya marina nationalparker, inom havsförvaltningen blir till. Projektet bygger på ett teoretiskt ramverk som betonar vikten av så kallade aktörskoalitioner och undersöker hur policyförändring kan förklaras. Under 2018 och 2019 har projektet fokuserat på policylärande genom att en fördjupad jämförelse har gjorts mellan processen i Kosterhavet, som har lett fram till en etablerad nationalpark, och processen i Sankt Annas skärgård, där arbetet för att bilda en nationalpark har avstannat. Under 2019 har resultat från projektet presenterats vid ett flertal konferenser, bland annat vid Havs- och vattenforum i Göteborg, NESS (Nordic Environmental Social Science Conference) i Luleå, Ices årliga konferens, Ices-ASC, i Göteborg, samt vid en statsvetarkonferens i Wroclav.
Finansiär: Formas
Kontaktperson: Andrea Morf, andrea.morf@havsmiljoinstitutet.se

Bonus SEAM
Sedan 2018 koordineras det Bonus-finansierade projektet Bonus Seam (Mot en modern och effektiv övervakning och bedömning av Östersjöns miljötillstånd) av Havsmiljöinstitutet. Syntesprojektet syftar till att identifiera luckor i förhållande till miljöpolitiska och förvaltningsmässiga behov och utarbeta vägar för förbättring. Speciellt kommer projektet att kritiskt analysera om den nuvarande miljöövervakningen i Östersjön är tillräcklig för att stödja bedömningskraven i enlighet med miljöpolitikens krav. Projektet kommer att granska de senaste innovativa metoderna för en mer kostnadseffektiv insamling av data och utvärdera deras potentiella tillämpning i operativa övervakningsprogram. Dessa steg kommer att leda till ett förslag på reviderat övervakningssystem för Östersjön. Under 2019 har projektgruppen skrivit flera tekniska rapporter om övervakning av botten, vattenmassan, farliga ämnen samt möjligheter till samverkan med pågående övervakning. Bonus SEAM har också gett ut Policy brief, arrangerat arbetsmöten samt presenterat resultat vid flera möten och konferenser. Projektet fortsätter under 2020.
Finansiär: Internationella forskningsprogrammet Bonus
Kontaktperson: Mats Lindegarth, mats.lindegarth@havsmiljoinstitutet.se
Läs mer om projektet Bonus Seam här: Bonus Seam - towards streamlined Baltic Sea environmental assessment and monitoring

Bonus Baltspace
Baltspace (Towards Sustainable Governance of Baltic Marine Space) är ett Bonusfinansierat tvärvetenskapligt forskningsprojekt om havsplanering i Östersjön som pågick 2015–2018. Efter en intensiv konferens och syntesfas under 2018 har det även under 2019 utkommit flera viktiga publikationer. Havsmiljöinstitutets medarbetare är huvud- eller medförfattare till fyra vetenskapliga artiklar i Ocean and Coastal Management som är baserade på projektets arbete. Havsmiljöinstitutets expert har även skrivit ett kapitel i boken Maritime Spatial Planning – Past, Present, Future. Det är en av de första publikationerna som täcker havsplanering i sin fulla bredd – från tankar om havet, metoder, olika användares perspektiv, makt, deltagande och konflikthantering samt utbildnings- och kompetensförsörjningsbehoven och omfattar erfarenheter från olika havsområden. Boken har fått mycket stor spridning, med över 41 000 nedladdningar bara under 2019. Arbetet genom Baltspace och analys och syntes om havsplanering syns även genom en populärvetenskaplig artikel i tidskriften Havsutsikt som är skriven av institutets expert.
Finansiär: Internationella forskningsprogrammet Bonus
Kontaktperson: Andrea Morf, andrea.morf@havsmiljoinstitutet.se
Läs mer om Baltspace här: Baltspace - för en bättre havsplanering i Östersjön

Analys av hamnstatskontroller och dess betydelse för havsmiljöförvaltning och arbetet med att nå FN:s hållbarhetsmål nr 14
Arbetet med hamnstatskontroller är en mycket central del för att öka säkerheten till sjöss och förebygga olyckor och negativ miljöpåverkan. Data från hamnstatskontrollerna samlas inom Paris MOU samt analoga ramverk inom andra regioner. Förstudien kommer för första gången att göra en värdering av användningen av hamnstatskontroller i ljuset av de havsförvaltnings-, respektive havsplaneringsregelverk som trätt i kraft under det senaste decenniet. Resultaten från förstudien kommer att kunna ligga till grund för förslag för förbättringar för resurseffektivare hamnstatskontroller som harmoniserar bättre med befintliga regelverk kring havsmiljöförvaltning och havsplanering. Detta kan också vara av potentiellt intresse för utveckling av exempelvis miljöindexet Clean Shipping Index.
Finansiär:
Trafikverket
Kontaktperson:
Eva-Lotta Sundblad, eva-lotta.sundblad@havsmiljoinstitutet.se

Regionalt arbete i Bottniska viken
Havsmiljöinstitutets enhet vid Umeå universitet bistår regionalt Länsstyrelser, Vattenmyndigheter och andra organisationer med vetenskaplig rådgivning. Genom analyser av inskickade och egna prov och bedömningar bidrar enheten till koordinerad vetenskaplig information till Informationscentralen för Bottniska viken (ICBV). Informationen sprids till allmänheten vid särskilda händelser, som till exempel algblomningar. Under året har en miljöanalytiker medverkat i referensgruppen för ett projekt, som utvecklar bedömningsgrunder för hydromorfologisk påverkan i kust- och övergångsvatten (KustHYMO). Projektet var ett samarbetsprojekt mellan vattenmyndigheterna, kustläns-styrelserna och Havs- och vattenmyndigheten och avsluta-des 2019. Åtta externa uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten, samt länsstyrelser, har utförts avseende datainsamling, kvalitetssäkring och utvärdering som en betydande del av verksamheten. De största av dessa program utgörs av nationell-regional miljöövervakning av fria vattenmassan samt nationell-regional miljöövervakning av mjukbottenfaunan i Bottniska viken.
Uppdragsgivare: Havs. och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Jihan Wikner, johan.wikner@umu.se

Regionalt arbete i Svealandsregionen
Vid Havsmiljöinstitutets enhet vid Stockholms universitets Östersjöcentrum har miljöanalytiker och forskare olika former av samverkan med det omgivande samhället. Det kan vara på kortare basis, såsom deltagande i arbetsgrupper, eller som experter i specifika frågor. Enheten vid Östersjöcentrum är engagerade i verksamheten i Svealands kustvattenvårdsförbund på flera sätt. Förbundet samverkar med universitetet för att genomföra återkommande provtagningar och analyser av förändringar i olika delområden som sedan ligger till grund för att bedöma vilka åtgärdsbehov som finns. Detta kommuniceras genom en årlig rapport samt på webbplatsen Svealandskusten.se.
Kontaktperson: Tina Elfwing, tina.elfwing@su.se

Samverkan kring juridiska aspekter på hållbar kustförvaltning
Havsmiljöinstitutet har under 2019 bistått Statens geotekniska institut (SGI) med juridiskt stöd vid arbetet med att skapa en hållbar planering och förvaltning av kusten, speciellt med avseende på geotekniska frågeställningar. Uppdraget har skett i samverkan med andra pågående initiativ. Uppdraget är avslutat.
Uppdragsgivare: Sveriges Geotekniska Institut
Kontaktperson: Kajsa Tönnesson, kajsa.tonnesson@havsmiljoinstitutet.se

Expertstöd i statistik
En vetenskaplig koordinator vid Havsmiljöinstitutet stödjer stiftelsen The Stockholm Environment Institute (SEI) med expertis i statistik.
Kontaktperson: Anders Grimvall, anders.grimvall@havsmiljoinstitutet.se

Brett deltagande i Internationella forskningsrådet, Ices, arbetsgrupper
Det internationella havsforskningsrådet, Ices, är en mellanstatlig organisation som arbetar med forskning om de marina ekosystemen och de tjänster som dessa ger oss människor. Organisationen har ett stort nätverk av forskare från 20 medlemsländer som samarbetar för att ta fram vetenskaplig kunskap och råd för ett hållbart nyttjande av haven. Arbetet bedrivs i arbetsgrupper med olika inriktning, där forskare med olika kompetens är aktiva. Experter från Havsmiljöinstitutet ingår i följande arbetsgrupper som är externfinansierade:
Ices WGSOCIAL
Havsmiljöinstitutet har ombesörjt så att forskare vid Göteborgs universitet har finansierats för medverkan i gruppen WGSOCIAL (Working Group on Social Indicators). Gruppen fokuserar på att förbättra integrationen av sam-hällsvetenskaper i Ices. Medverkan finansieras av Havs- och vattenmyndigheten.
Kontaktperson: Milena Arias Schreiber, milena.schreiber@gu.se
Ices WGINOSE
Havsmiljöinstitutet har ombesörjt så att en forskare från Luleå tekniska universitet har finansierats för att delta i gruppen WGINOSE (Working Group on Integrated Assessments of the North Sea). Deltagandet i gruppen finansieras av Havs- och vattenmyndigheten.
Kontaktperson: Jesper Stage, jesper.stage@ltu.se
Ices WGIAB
Havsmiljöinstitutet har ombesörjt så att en expert vid Vattenmyndigheten i Södra Östersjön har finansierats för att agera en av ordföranden i gruppen WGIAB (Working Group on Integrated Assessments of the Baltic Sea). Gruppen är ett vetenskapligt forum som utvecklar och kombinerar ekosystembaserade bedömningar med förvalt-ningsinsatser för Östersjön. Ordförandeskapet finansieras av Havs- och vattenmyndigheten.
Kontaktperson: Matilda Valman, matilda.valman@lansstyrelsen.se
Ices WGRMES
En expert från Havsmiljöinstitutet är ordförande för Ices WGRMES (Working Group on Resilience and Marine Eco-system Services). Ordförandeskapet delas med en kollega från Spanien. Gruppen möjliggör vetenskaplig forskning kopplat till marina ekosystemtjänster från kommersiellt fiske, vattenbruk och fritidsaktiviteter samt de därtill kopplade fördelarna för människors välbefinnande.
Ices WGBIODIV
En expert från Havsmiljöinstitutet är på uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten ordförande för Ices WGBIODIV (Working Group on Biodiversity Science). Ordförandeskapet delas med en kollega från Storbritannien. Gruppen samlar experter inom bentiska och pelagiska födovävar.

 



 


 




 

 

Sidansvarig: Tina Johansen|Sidan uppdaterades: 2020-05-03
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://havsmiljoinstitutet.se/verksamhet/projekt/ar/2019/
Utskriftsdatum: 2020-09-26