Till startsida

Ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Externfinansierade uppdrag och projekt 2021

Sveriges vattenmiljö

Arbetet med Sveriges vattenmiljö fortsätter 2021 och Havsmiljöinstitutet ansvarar för en övergripande samordning, dataanalys, miljöanalys, redaktionellt arbete samt webbutveckling för produktion enligt den publiceringsplan som har tagits fram gemensamt av representanter från Havs- och Vattenmyndigheten, Naturvårdsverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Havsmiljöinstitutet och SMHI.

Syftet med Sveriges vattenmiljö är att i ett digitalt format förmedla kunskap om miljötillståndet i Sveriges hav och sötvatten baserat på miljöanalyser och expertbedömningar. Artiklar och sammanfattande beskrivningar av tillstånd, orsaker och åtgärder riktar sig till en bred målgrupp, där allmänhet och beslutsfattare är viktiga. Beskrivningar och trender kopplade till undersökta variabler riktar sig särskilt till miljötjänstemän, som får ett bra komplement till de officiella statusklassningarna.

Uppdragsgivare/finansiär: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Marie Svärd, marie.svard@havsmiljoinsitutet.se
Läs mer om Sveriges vattenmiljö här: Projektet som ger koll på Sveriges vattenmiljö

Samordna nätverk för marin pedagogik

På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten ska Havsmiljöinstitutet under 2021 fortsätta driva nätverket för marin pedagogik genom att engagera fler medlemmar och verka för att öka interaktionen mellan nätverken för marin- och limnisk pedagogik. Detta görs bland annat genom att anordna gemensamma regionala workshoppar och en gemensam nationell konferens.

Syftet med nätverket är att det ska bidra till ett ökat kunskapsutbyte inom akvatisk pedagogik mellan lokala, regionala och nationella aktörer. Nätverket ska också verka för att inspirera olika aktörer och lyfta fram goda exempel på hur medvetenheten om hav och vatten kan öka hos Sveriges befolkning.

Uppdragsgivare: Havs-och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Marie Svärd, Marie.svard@havsmiljoinstitutet.se och Maria B. Lewander, maria.lewander@havsmiloinstitutet.se
Läs mer om uppdraget Marin pedagogik här: Ökad havsmedvetenhet för en bättre havsmiljö

Dataflöden och arbetsprocesser för användande av miljöövervakningsdata

I samverkan med SMHI, SLU, Århus universitet och NIVA (Norsk institutt for vannforskning) har Havsmiljöinstitutet arbetat med att implementera metodik för sammanvägning och osäkerhetshantering. Metoden togs fram inom forskningsprogrammet Waters (Water Assessment Tool for Ecological Reference conditions and status in Sweden). Syftet med uppdraget är att utveckla ett verktyg som säkerställer ett effektivt flöde av data från datavärd, enhetliga och transparenta beräkningar samt samordnade integrerade bedömningar till stöd för handläggare på länsstyrelserna/vattenmyndigheterna.

Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Mats Lindegarth, mats.lindegarth@gu.se
Läs mer om WATERS här: Forskningsprogrammet WATERS

Miljömärkning av fritidsbåtshamnar III

Havsmiljöinstitutet har i tidigare projekt tillsammans med IVL tagit fram ett miljömärkningssystem av fritidsbåtshamnar för att stödja fritidsbåtshamnar och båtägare att agera mer miljövänligt. I arbete med att identifiera och formulera nya möjliga åtgärder åtar sig Havsmiljöinstitutet att vidareutveckla det framtagna miljömärkningssystemet. Underlaget avser ligga grund för fortsatta diskussioner och vidare utformning av en möjlig åtgärd inom åtgärdsprogrammet för havsmiljön. Syftet med detta projekt är att utveckla miljömärkningssystemet och genomföra en kartläggning av fritidsbåtshamnar, skapa en organisation för miljömärkningen samt en finansieringsform för att utveckla affärsmodellen av miljömärkningen vidare. Dessutom ska projektet undersöka hur miljömärkningen kan fungera i samarbete med olika aktörer.

Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Johanna Sjöholm johanna.sjoholm@gu.se

Läs den första rapporten om miljömärkning av fritidsbåtshamnar här: 2020:5 Miljömärkning av fritidsbåtshamnar

Läs den andra rapporten om miljömärkning av fritidsbåtshamnar här: 2021:2 Eko Marina II - Fortsättningsprojekt på miljömärkning av fritidsbåtshamnarLäs en svensk sammanfattning av rapporten om miljömärkning av fritidsbåtshamnar här:Miljömärkning av fritidsbåtshamnar (3,8MB)

Executive summary in English: A new eco-labelling system for marinas (3,7MB)

Expertstöd inom marint skräp

För Havsmiljöinstitutets räkning deltar experter vid Göteborgs universitet och Håll Sverige rent som expertstöd inom MSFD TG Litter (Marine Strategy Framework Directive Technical Group on Marine Litter), Ospars och Helcoms arbetsgrupper för marint skräp. Stödet inbegriper arbete med föreskrifter, metodutveckling, indikatorer, övervakning, rapportering samt åtgärdsprogram gällande främst marint skräp på stränder i samband med genomförandet av havsmiljödirektivet.

Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Bethanie Carney Almroth (mikroskräp) , bethanie.carney@bioenv.gu.se, Eva Blidberg (skräp på stränder), eva.blidberg@hsr.se

Expertstöd i arbetet med näringsvävar

Havsmiljöinstitutet agerar tekniskt stöd för utveckling av bedömning av näringsvävar genom deltagande på olika möten inom Ospar och Internationella havsforskningsrådet Ices. Uppdraget sker i samarbete med experter vid Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Andrea Belgrano, andrea.belgrano@havsmiljoinstitutet.se

Utvärdering av havsplaneringsprocessen

Havsmiljöinstitutet har fått i uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten att utvärdera Sveriges första nationella havsplaneringsprocess - som täcker hela Sveriges exklusiva ekonomiska zon i havet och har resulterat i tre delplaner (Bottenhavet och Bottenviken, Södra Östersjön, Västerhavet). Uppdraget innebär att utvärdera havsplaneringsprocessen och ge förslag på förbättringar. Utvärderingen omfattar åren 2012-2019. Havs- och vattenmyndigheten vill med resultaten av utvärderingen identifiera vad som är viktigast för att kunna förbättra havsplaneringsprocessen samt vad andra aktörer kan göra inför nästa havsplaneringsomgång.

Utvärderingen utförs av ett tvärvetenskapligt team av experter från flera svenska lärosäten i samarbete med Nordregio, ett nordiskt forsknings- och analysinstitut med expertis inom havsplanering och policyutvärdering. Datainsamling sker genom dokumentstudier och en webbenkät till hundratals intresserade aktörer samt onlineintervjuer och digitala diskussionsmöten. Utvärderingen lämnades till Havs- och vattenmyndigheten internt som presentation och rapport juni 2021.

Uppdragsgivare: Havs och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Andrea Morf, Havsmiljöinstitutet, andrea.morf@havsmiljoinstitutet.se
Läs mer om Sveriges nationella havsplan här: Planering, förvaltning och samverkan.

Ramverk för uppföljning av havsplaner

Havsmiljöinstitutet bistår Havs- och vattenmyndigheten i arbetet med att ta fram ett ramverk för uppföljning av havsplaner. Ett tvärvetenskapligt team av experter från flera lärosäten bidrar genom att diskutera förslag i gemensamma arbetsmöten och seminarier och lämna skriftliga kommentarer. Att skapa ett sådant ramverk kräver analytisk metod- och processutveckling. Arbetet inkluderar bland annat att bidra till utformning av ramverkets upplägg och struktur, utformning av huvuddragen i process och metod för uppföljningsarbete, ge förslag på vilka aktörer som bör vara delaktiga och i vilka skeden samt hur uppföljningsarbetet kan synkas med annat förvaltningsarbete.

Uppdragsgivare: Havs och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Andrea Morf, Havsmiljöinstitutet, andrea.morf@havsmiljoinstitutet.se

Undersöka spöfiskets påverkan på fiskeresursen

Idag finns inga säkerställda uppgifter om hur mycket förlorade fiskeredskap det finns på havets botten. Det saknas även kunskap om hur mycket spökfisket har påverkat själva fiskenäringen. Havsmiljöinstitutet har fått i uppdrag att göra en litteraturstudie för att få fram mer kunskap om spökfiskets påverkan på fiskeresursen, båda nationellt som internationellt. Uppdraget innebär även att institutet ska ta fram en uppskattning av populationspåverkan av spökfisket på fiskeresursen, samt göra en samhällsekonomisk analys vad spökfisket har inneburit omvandlat i monetära termer. Ett framtidsscenario kring vad det kostar om fiskeredskapen får ligga kvar i vattenmiljön gentemot om de tas upp ska även tas fram. Uppdraget utförs i samarbete med experter vid Linnéuniversitetet, Luleå universitet och SLU Agrifood Economics centre.

Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktpersoner: Marcus Hall, marcus.hall@lnu.se och Jesper Stage, jesper.stage@ltu.se

Underlag gällande draggning efter förlorade fiskeredskap i skyddade områden

Draggningsinsatser efter förlorade fiskeredskap är en relativt ny åtgärd och kunskaper kring det utvecklas ständigt men leder samtidigt till nya frågor som behöver besvaras genom vägledning. För att kunna vägleda gällande om draggningar bör genomföras i skyddade områden behövs underlag tas fram gällande påverkan på bottnar vid denna åtgärd. Havs- och vattenmyndigheten har gett Havsmiljöinstitutet i uppdrag att göra en riskanalys gällande upptags- och draggningsinsatser samt ta fram underlag gällande draggningars påverkan på olika bottnar framförallt i skyddade områden. Uppdraget innefattar även att utforma enklare hjälpmedel för handläggare att använda vid bedömning, exempelvis en matris över vilka bottnar som lämpar sig för vilka upptagsmetoder. Uppdraget sker i samarbete med experter vid Linnéuniversitetet.

Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktpersoner: Jonas Nilsson, jonas.nilsson@lnu.se

Protokoll för uppföljning av miljötillstånd efter akut föroreningshändelse

Det finns behov av ett standardiserat protokoll för uppföljning av miljötillstånd efter akuta föroreningshändelser från till exempel olje-, plast- och kemikaliespill.

Havsmiljöinstitutet har i uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten att ta fram ett standardiserat protokoll för uppföljning av miljötillstånd efter akuta föroreningshändelser från till exempel olje-, plast- och kemikaliespill. Uppdraget innebär bland annat analys av existerande protokoll för uppföljning av miljötillstånd samt framtagning och förankring av protokollet genom samråd med berörda myndigheter och organisationer. Uppdraget sker i samarbetet med IVL Svenska miljöinstitutet.

Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktpersoner: Jonas Henriksson, jonas.henriksson@ivl.se

Suppleant till Sveriges ordinarie delegat i ICES SCICOM

Sverige är en av 20 medlemmar i Internationella havsforskningsrådet (ICES). ICES är en internationell organisation, bestående av mer än 4000 forskare, som tar fram forskning och råd för att stödja ett hållbart nyttjande av världshaven. Arbetet genomförs av ett antal kommittéer, arbetsgrupper och genom arbetsmöten. Den vetenskapliga kommitteen (SCICOM) övervakar det vetenskapliga arbetet medan den rådgivande kommitteen (ACOM) tillhandahåller råd om fiske och marina ekosystem.
Inom ICES är SCICOM det viktigaste vetenskapliga organet. Det övervakar allt vetenskapligt arbete inom ICES. Det har tre huvudroller:

  • att hålla vetenskapsprogrammet dynamiskt, internationellt relevant och att det ska ha effekt,
  • att säkerställa smidiga kopplingar mellan vetenskap, data och råd,
  • att engagera forskare i ICES medlemsländer, och utanför, genom att planera en årlig cykel av möten och workshops samt den årliga vetenskapskonferensen.

Varje medlemsland har en representant i SCICOM. Havsmiljöinstitutet har i uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten att bistå med en suppleant till Sveriges ordinarie delegat i SCICOM.

Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktpersoner: Eva-Lotta Sundblad, eva-lotta.sundblad@havsmiljoinstiutet.se

Expertstöd i regeringsuppdrag till Havs- och vattenmyndighteten rörande havsförvaltning

Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för genomförandet av Havsmiljödirektivet i Sverige genom havsmiljöförordningen (2010:1341). Enligt Havsmiljödirektivet ska arbetet samordnas inom de regionala havsmiljökonventionerna och för Sveriges del i Östersjön och i region Nordsjön, där Öresund, Kattegatt och Skagerrak ingår. Samordningsarbetet genomförs med de regionala havsmiljökonventionerna Helcom och Ospar. 2021 är ett viktigt år för utvärdering av överenskomna åtgärder samt framtagande av nya. Under året ska även processen för den nya Helcom Baltic Sea Action Plan (BSAP) och Ospars Nordostatlantens miljöstrategi (NEAES) fastställas. Arbetet ska vara samstämmigt med Havsmiljödirektivets genomförande i Sverige. Havsmiljöinstitutet bistår Havs- och vattenmyndigheten med kvalificerat expertstöd i Havs- och vattenmyndightetens regeringsuppdrag rörande havsförvaltning. I arbetet ingår bland annat att i samarbete med andra ta fram projektförslag för att definiera framtida scenarios för Östersjöns marina ekosystem.

Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Ulla Li Zweifel, ullali.zweifel@havsmiljoinstitutet.se

Expertstöd kopplat till samverkan i tre pilotområden för ekosystembaserad havsförvaltning

Havs- och vattenmyndigheten genomför under 2021-2023 pilotprojekt för att utreda möjligheten att implementera ekosystembaserad havsförvaltning i svenska havsområden. Målsättningen är att utveckla en lokal förvaltningsmodell som bygger på ekosystemansatsen och som kan fungera pådrivande i ett lokalt/regionalt förändringsarbete. Projektet ska utveckla och stödja genomförandet av arbetssätt för ekosystembaserad havsförvaltning på nationell, regional och lokal nivå.
Havsmiljöinstitutet har i uppdrag att initiera och stödja samverkan som krävs för att upprätta regionala organisationer för ekosystembaserad havsförvaltning i pilotområdena. I uppdraget ingår även att bygga upp samverkanskompetens på Havs- och vattenmyndigheten genom stöd och utbildning i metoder för samverkan och deltagande.

Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Madeleine Prutzer, madeleine.prutzer@havsmiljoinstitutet.se

Processledning i pilotprojekt för ekosystembaserad havsförvaltning i Sverige

Havs- och vattenmyndigheten genomför pilotprojekt med målsättningen att utveckla en lokal förvaltningsmodell som bygger på ekosystemansatsen och som kan fungera pådrivande i ett lokalt/regionalt förändringsarbete. Havsmiljöinstitutet ska försörja projektet med processledning och processledningsstöd i tre pilotområden (8–fjordar, Stockholms skärgård och Södra Bottenhavet) för att skapa en process för att genomföra ekosystembaserad havsförvaltning i dessa områden. Processledarna ska även stödja de tre lokala projektledarna i processledning och utbilda arbetsgruppsledarna och grupperna i principer och metoder för samverkans- och allmänhetens deltagandeprocesser.

Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Madeleine Prutzer, madeleine.prutzer@havsmiljoinstitutet.se

Svenska erfarenheter inom blå ekonomi

Nyttjande av marina resurser och kustnära ekosystemtjänster kan leda till lokal tillväxt och regional ekonomisk utveckling i kustsamhällen. Ändå bidrar inte alltid en växande blå ekonomi till blomstrande kustsamhällen eller till ekonomisk utveckling som kommer den lokala samhällsutvecklingen till godo. Att identifiera och stärka kopplingen mellan resursanvändning och lokal utveckling är nyckeln till att stödja målet för det internationella utvecklingsprogrammet SwAM Ocean på Havs- och vattenmyndigheten.

Genom att tydliggöra de nyckelfaktorer som skapar förutsättningar för att den ekonomiska tillväxt som marina resurser generar kommer den lokala befolkningen och dess samhällen till nytta, kan Havs- och vattenmyndighetens insatser skräddarsys för att optimera långsiktighet och framgång på lokal nivå. I Sverige framförs ofta lokalt och regionalt producerade (marina) produkter och tjänster som värdefulla för kustnära mindre samhällens utveckling och ekonomisk långsiktig hållbarhet. Vad kan vi lära oss från svenska erfarenheter med att utveckla den blå ekonomin?

Havs- och vattenmyndigheten har gett Havsmiljöinstitutets i uppdrag att samla svenska erfarenheter inom området ”blå ekonomi” genom att analyserar vilka nödvändiga förutsättningar som krävs för att marina näringar ska generera hållbar regional tillväxt i lokala kustsamhällen i Sverige. Analysen genomförs genom litteratur-, intervju- och workshopbaserad studier.

Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Andrea Morf, andrea.morf@havsmiljoinstitutet.se

Drivkrafter i samhället bakom belastning på havsmiljön

I slutet på 2020 publicerade Havsmiljöinstitutet rapporten Drivkrafter i samhället bakom belastning på havsmiljön på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. I rapporten granskas begreppet ”drivkrafter” och författarna föreslår hur det kan uppmärksammas av havsmiljöförvaltningen i dess arbete med att utforma åtgärder för en bättre havsmiljö. Inom Helcom har Havs- och vattenmyndigheten (GEAR) lyft att samhälleliga drivkrafter bör uppmärksammas mer, vilket bland annat har lett till att det pågående ”Method Development projektet” inom HELCOM har ett delprojekt relaterat till drivkrafter. Havsmiljöinstitutet har under 2021 på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten tagit fram en engelsk version av rapporten. Rapporten kan komma att utgöra underlag för ytterligare dialoger.

Uppdragsgivare: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Eva-Lotta Sundblad, eva-lotta.sundblad@havsmiljoinstitutet.se
Läs den engelska versionen av rapporten om samhälleliga drivkrafter här: Societal drivers behind pressures on the marine environment
 

Sidansvarig: Tina Johansen|Sidan uppdaterades: 2021-09-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://havsmiljoinstitutet.se/verksamhet/projekt/ar/2021/
Utskriftsdatum: 2021-12-04