Till startsida

Ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Egeninitierade projekt 2021

Kompetensutveckling om kust- och havsplanering för lokala och regionala beslutsfattare

Havsplanering är ett relativt nytt och viktigt instrument för att strategiskt och rumsligt styra och samordna de skilda och växande anspråken på havet och det finns därför ett stort behov av kunskaps-, metod- och kompetensutveckling inom området. Enligt EU-direktiv och nationella regler ska hållbar utveckling och ekosystemansats vara utgångspunkter för havsmiljöförvaltningen. Syftet med projektet är att öka medvetandet om planering som möjligt instrument, inklusive dess möjligheter och begränsningar för att samordna kustens och havens användning mer långsiktigt hållbart. Projektet syftar till att öka kompetensen hos relevanta lokala och regionala beslutsfattare. Projektgruppen kommer bland annat arbeta med att utveckla gränsöverskridande kontakter mellan Sverige och Danmark, för att på det sättet kunna ta fram och dela planeringsunderlag, kartlägga och prioritera kunskapsbehov samt undersöka möjligheterna till en informerad och mera kontinuerlig dialog mellan myndigheter och forskare tvärs över gränsen.

Kontaktperson: Andrea Morf, andrea.morf@havsmiljoinstitutet.se

Fritidsbåtars påverkan på havsmiljön

Initiativet att sammanställa kunskap över de effekter båtlivet har på kustmiljön togs hösten 2016. Totalt har 15 experter från olika institutioner och myndigheter runtom i landet bidragit i arbetet, som resulterade i rapporten Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige, som publicerades hösten 2019. Huvudsyftet med Havsmiljöinstitutets rapport är att bidra med en lättillgänglig sammanställning av kunskapsläget och en beskrivning av situationen, som ett stöd för framför allt förvaltare och beslutsfattare. Rapporten ger även en rad förslag på möjliga åtgärder som kan minska miljöpåverkan från fritidsbåtar. Arbetet fortsätter under 2021 med fortsatt kommunikation av resultaten och flera seminarier om fritidsbåtars miljöpåverkan. Samverkan sker också med ett projekt längs Västkusten med fokus på kommunernas arbete. Fritidsbåtsgruppens rapport, och det fortsatta arbetet kan bidra till det fortsatta arbetet med att vända utvecklingen och skapa ett långsiktigt hållbart båtliv.

Kontaktperson: Louise Eriander, louise.eriander@gu.se
Läs hela rapporten om fritidsbåtars miljöpåverkan här: 2019:3 Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige

Se Havsmiljöinstitutets och Miljömålsberedningens webbinarium om fritidsbåtar och hur kustens ekosystem påverkas här:
Onsdag 9 sept: Kusten - där alla vill vara

Bentisk-pelagiska interaktioner i Bottniska viken

I Bottniska viken har mjukbottnarnas djurliv förändrats kraftigt efter sekelskiftet. Då kraschade populationerna av det dominerande kräftdjuret vitmärla, som är en nyckelart i området. Kraschen gör att tätheterna av vitmärla har minskat kraftigt vilket har haft stor inverkan på klassningarna av miljöstatus i Bottniska viken. Orsakerna till kraschen är ännu dåligt kända och kommer att utredas i projektet. Resultaten förväntas leda till förbättrad kunskap om orsakssambanden mellan vitmärlan och pelagiska parametrar. Sambanden har stor betydelse i tolkning av miljöstatus. Under 2019 har ytterligare ny data tillförts i syfte att förlänga tidsserierna som ligger till grund för studien. Statistisk rådgivning har inhämtats för att hantera de många variablerna som ingår.

Kontaktperson: Jan Albertsson, jan.albertsson@havsmiljoinstitutet.se

Kvantifiering av mängderna näringsämnen i Östersjöns bassänger

Projektet har syftet att analysera och beskriva förutsättningarna för Östersjöns näringsämnen. I projektet ingår att beskriva hur inflöden, transporter och interna processer påverkar mängderna näringsämnen, vilka former de förekommer i och hur de fördelar sig i vattenmassan och mellan bassängerna. Hittills har arbetet resulterat i en ny batymetrisk indelning av Östersjön, anpassad till SMHI:s och finska SYKE:s övervakningsstationer inom Helcom-samarbetet. Till följd av det stora inbrottet av saltvatten vid årsskiftet 2014/2015 har projektet, som görs i samarbete med forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, förlängts och fördjupats.

Kontaktperson: Carl Rolff, carl.rolff@su.se

Det historiska fisket i Stockholms skärgård

Fiskbeståndens utveckling och det mänskliga nyttjandet under olika tidsperioder, det vill säga under skilda klimat- och miljöförhållanden, ger i sig mått på miljöns stabilitet och variation. Dessa uppgifter är väsentliga för såväl den nuvarande miljö- och fiskeriförvaltningen, som ur forskningssynpunkt rörande Östersjöns tidigare utveckling. Projektet som påbörjades 2018, avser att studera fiskeansträngning och produktion (landningar) på en avgränsad del av ostkusten, det vill säga i Stockholms skärgård under historisk tid. Olika skriftliga källor, såsom fiskeriundersökningar under 1800-talet och SCB:s femårsberättelser om näringsverksamheten, kan visa fiskets omfattning och hur fisket bedrevs historiskt. Inom projektet publicerades nyligen rapporten Fisket i Stockholms skärgård under historisk tid.

Kontaktperson: Henrik Svedäng, henrik.svedang@havsmiljoinstitutet.se

Utvärdering av marina skyddade områden och ekosystemtjänster: Ett blått tillväxtperspektiv

Fler och bättre marina skyddade områden ligger högt på den politiska agendan både i Sverige och globalt. Det behövs en klarläggning av vilka åtgärder som krävs för att nå bevarandemålet om ekologiska, sammanhängande och väl förvaltade marina skyddade områden. Det finns en obalans i vilka områden som är skyddade. De flesta skyddade områden är grunda kustnära områden medan det finns relativt få djupare och pelagiska livsmiljöer och områden som är viktigt för marina däggdjur. Projektet avser att utvärdera skyddade områden i ett bredare perspektiv. Projektgruppen har nyligen i en vetenskaplig artikel presenterat en idé om hur ekosystemtjänster kan inkluderas vid utvärdering av marina skyddade områden. Den vetenskapliga artikeln finns här.

Kontaktperson: Andrea Belgrano, andrea.belgrano@havsmiljoinstitutet.se

Bättre miljöinformation för ekosystembaserad förvaltning

Den marina miljöövervakningen är primärt inriktad på att fastställa de marina kust- och utsjömiljöernas status samt att klarlägga tidstrender för enskilda substanser och arter eller utvalda grupper av organismer. En ekosystembaserad förvaltning kräver också kunskap om flöden av energi och näringsämnen genom den marina födoväven och trofiska interaktioner mellan organismer. Flera frågor väntar på tydligare svar. Hur kommer det sig att både strömming och torsk växer dåligt? Vad säger miljödata i relation till gängse hypoteser? Hur kan ålgräsets negativa trend hejdas och vändas? Hur omfattande är interaktionen mellan bottendjur och organismer i fria vattenmassan?

Syftet med projektet är att visa hur den havsmiljöinformation som genereras och visualiseras inom Sveriges vattenmiljö kan sammanföras med och ställas i relation till befintliga teoretiska ekosystemmodeller och gängse hypoteser för att därigenom ge en bättre vetenskaplig grund för en ekosystembaserad förvaltning av havet.

Kontaktperson: Anders Grimvall, anders.grimvall@havsmiljoinstitutet.se

Samhällsdata för ekosystembaserad marin förvaltning
Det finns en utbredd tradition, såväl inom den svenska havsmiljöförvaltingen som i många andra länder, att mäta eller beräkna hur havsmiljön belastas från källor på land och i havet. Däremot finns inte alls samma tradition och kunskap att mäta de fenomen i samhället som påverkar belastningen på havet, och hur samhället påverkas av havsmiljöns utveckling. Denna obalans påverkar möjligheterna att långsiktigt nyttja havets resurser och att besluta och vidta åtgärder för en bättre havsmiljö.

Sveriges strategi med att implementera en ekosystembaserad marin förvaltning innebär också att data, information och kunskapsdelning behöver lyftas och forskas kring mer. Det behövs långsiktig och grundläggande övervakning och datainsamling i haven, kustzonen och från samhällets olika aktörer, verksamheter och intressenter. Inte minst är humanistiska och samhällsvetenskapliga data högst relevanta för att nå effektmålen och en förutsättning för ekosystembaserad förvaltning.

Som stöd för ekosystembaserad förvaltning behövs data och analysbehov identifieras som understödjer förvaltningens övergripande mål. Det gäller såväl uppgifter som redan finns tillgängliga samt de som behövs ytterligare.

Kontaktperson: Eva-Lotta Sundblad, eva-lotta.sundblad@havsmiljoinstitutet.se

Drivkrafter av relevans för åtgärder

Havsmiljöinstitutets ser behovet av mer uppmärksamhet kring samhällsfenomen som påverkar havsmiljön. Under 2020 tog Havsmiljöinstitutet fram en rapport för att granska och tydliggöra begreppet "Drivkrafter", vilket är ett vanligt, men något luddigt, begrepp inom havsmiljöförvaltning. Rapporten visade på nyttan av drivkraftsanalyser för att ta fram nationella åtgärdsprogram för havsmiljön och i det regionala samarbetet HELCOM. Resultaten publicerades i rapporten Drivkrafter i samhället bakom belastningar på havsmiljön som kan laddas ner här.

De drivkrafter som påverkar havsmiljön kan beskrivas både som storskaliga samhällstrender såsom ekonomisk tillväxt och konsumtion och som faktorer som påverkar beteenden hos de aktörer som indirekt eller direkt påverkar havets tillstånd så som sociala normer och ekonomiska faktorer. Havsmiljöinstitutet har under 2021 arbetat vidare med frågan och bland annat tagit fram en engelsk version av rapporten, på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Rapporten kan komma att utgöra underlag för ytterligare dialoger.

Kontaktperson: Eva-Lotta Sundblad, eva-lotta.sundblad@havsmiljoinstitutet.se
Läs den engelska versionen av rapporten om samhälleliga drivkrafter här: Societal drivers behind pressures on the marine environment

Effektuppföljning av åtgärder

Beslut om åtgärdsprogram för att minska belastning på havsmiljön och förbättra dess status tas regelbundet som del av vattenförvaltningen, havsmiljöförvaltningen och Sveriges åtaganden i regionala havsmiljökonventioner. Som ett resultat av detta genomförs åtgärder kontinuerligt av myndigheter, kommuner, verksamheter och enskilda medborgare. En uppskattning av dessa åtgärders effekt är nödvändig för att kunna anpassa och optimera åtgärdsprogram, välja kostnadseffektiva åtgärder, och för att bedöma om de är tillräckliga för att nå uppsatta miljömål inom en rimlig tidsram. Ett exempel där detta genomförts är för åtgärder inom jordbruket där både resultat från fältförsök och beräkningar av dess förväntade reduktion av näringsläckage publicerats. För andra åtgärdstyper, t.ex. restaurering, reduktion av miljögifter, åtgärder inom fisket, MPAs mm förfaller det dock finnas få kvantitativa effektuppföljningar.

Syftet med projektet är att undersöka i vilken utsträckning som effekt av åtgärder i havsmiljön följs upp i Sverige. Projektet har följande delsteg:

  1. Inledningsvis görs en kartläggning av planerad och pågående uppföljning av åtgärder. Kartläggningen förväntas ge information om i vilken utsträckning som effektuppföljning sker i dagsläget, och vilka kriterier som används vid planering för uppföljning.
  2. Sammanställning av information över aspekter som bör beaktas vid utformning av effektuppföljning, baserat på publicerade källor och erfarenhet inom Havsmiljöinstitutet.
  3.  Formulering rekommendationer baserat på resultat av punkt 1 och 2.

Kontaktperson: Ulla Li Zweifel, ullali.zweifel@havsmiljoinstitutet.se

Utvärdering av havsplanering – ett ekosystemansatsperspektiv

Ekosystembaserad förvaltning (EBF) betyder att all typ av förvaltning och strategisk planering ses som del i en helhet. Sveriges nationella havsplanering befinner sig snart i implementeringsfasen.

Utvärdering är en viktig del i EBF. En expertgrupp från Havsmiljöinstitutet, universitet och forskningsinstitut har på uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten utvärderat den gångna havsplaneringsprocessen samt stödjer utvecklingen av ett ramverk för att följa upp havsplaneringen inför nästa cykel. Under arbetet har projektgruppen insett att det skulle vara värdefullt att ytterligare fördjupa sig i former av fallstudier (tematiska/rumsliga) och verktygstester för att få fram ett system som fungerar och är resurseffektivt.

Inom planering för naturskydd och riskanalys finns verktyg som redan använts i liknande sammanhang och med fördel skulle kunna testas för sin lämplighet för Sveriges olika havsområden. Projektet kan ge skjuts åt ett mera systematiskt och heltäckande tillvägagångssätt för EBF.

Kontaktperson: Andrea Morf, andrea.morf@havsmiljoinstitutet.se

Sidansvarig: Tina Johansen|Sidan uppdaterades: 2021-09-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?