Till startsida

Ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Egeninitierade projekt 2020

Kompetensutveckling om kust- och havsplanering för lokala och regionala beslutsfattare

Havsplanering är ett relativt nytt och viktigt instrument för att strategiskt och rumsligt styra och samordna de skilda och växande anspråken på havet och det finns därför ett stort behov av kunskaps-, metod- och kompetensutveckling inom området. Enligt EU-direktiv och nationella regler ska hållbar utveckling och ekosystemansats vara utgångspunkter för havsmiljöförvaltningen. Syftet med projektet är att öka medvetandet om planering som möjlig instrument, inklusive dess möjligheter och begränsningar för att samordna kustens och havens användning mer långsiktigt hållbart. Projektet syftar till att öka kompetensen hos relevanta lokala och regionala beslutsfattare.
Kontaktperson: Andrea Morf, andrea.morf@havsmiljoinstitutet.se

Gränsöverskridande kunskapsutbyte om kust- och havsplanering mellan Danmark och Sverige

Syftet med projektet är att utveckla gränsöverskridande kontakter för att ta fram och dela planeringsunderlag, kartlägga och prioritera kunskapsbehoven samt att undersöka möjligheterna till en informerad och mera kontinuerlig dialog mellan myndigheter och forskare tvärs över gränsen. Projektet kommer att drivas i nära samverkan med ett pågående kompetensutvecklingsprojekt som kommer att arrangera ett antal workshops i Danmark och Sverige under våren 2020. Samverkan kommer att ske med World Maritime University (WMU) och Århus universitet.
Kontaktperson: Andrea Morf, andrea.morf@havsmiljoinstitutet.se

Fritidsbåtars påverkan på havsmiljön

Initiativet till en grupp som ska arbeta med att sammanställa kunskap över de effekter båtlivet har på kustmiljön, togs hösten 2016. Totalt har 15 experter från olika institutioner och myndigheter runtom i landet bidragit i arbetet, som resulterade i rapporten Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige, som publicerades hösten 2019. Huvudsyftet med Havsmiljöinstitutets rapport är att bidra med en lättillgänglig sammanställning av kunskapsläget och en beskrivning av situationen, som ett stöd för framför allt förvaltare och beslutsfattare. Rapporten ger även en rad förslag på möjliga åtgärder som kan minska miljöpåverkan från fritidsbåtar. Arbetet fortsätter under 2020 med fortsatt kommunikation av resultaten och flera seminarier om fritidsbåtars miljöpåverkan. Samverkan sker också med ett projekt längs Västkusten med fokus på kommunernas arbete. Fritidsbåtsgruppens rapport, och det fortsatta arbetet kan bidra till det fortsatta arbetet med att vända utvecklingen och skapa ett långsiktigt hållbart båtliv.
Kontaktperson: Ida Wendt, ida.wendt@havsmiljoinstitutet.se
Läs hela rapporten om fritidsbåtars miljöpåverkan här: 2019:3 Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige

Bentisk-pelagiska interaktioner i Bottniska viken

I Bottniska viken har mjukbottnarnas djurliv förändrats kraftigt efter sekelskiftet. Då kraschade populationerna av det dominerande kräftdjuret vitmärla, som är en nyckelart i området. Kraschen gör att tätheterna av vitmärla har minskat kraftigt vilket har haft stor inverkan på klassningarna av miljöstatus i Bottniska viken. Orsakerna till kraschen är ännu dåligt kända och kommer att utredas i projektet. Resultaten förväntas leda till förbättrad kunskap om orsakssambanden mellan vitmärlan och pelagiska parametrar. Sambanden har stor betydelse i tolkning av miljöstatus. Under 2019 har ytterligare ny data tillförts i syfte att förlänga tidsserierna som ligger till grund för studien. Statistisk rådgivning har inhämtats för att hantera de många variablerna som ingår.
Kontaktperson: Jan Albertsson, jan.albertsson@havsmiljoinstitutet.se

Kvantifiering av mängderna näringsämnen i Östersjöns bassänger

Projektet har syftet att analysera och beskriva förutsättningarna för Östersjöns näringsämnen. I projektet ingår att beskriva hur inflöden, transporter och interna processer påverkar mängderna näringsämnen, vilka former de förekommer i och hur de fördelar sig i vattenmassan och mellan bassängerna. Hittills har arbetet resulterat i en ny batymetrisk indelning av Östersjön, anpassad till SMHI:s och finska SYKE:s övervakningsstationer inom Helcom-samarbetet. Till följd av det stora inbrottet av saltvatten vid årsskiftet 2014/2015 har projektet, som görs i samarbete med forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, förlängts och fördjupats.
Kontaktperson: Carl Rolff, carl.rolff@su.se

Orsaker till vegetationsförändringar i södra Bohuslän

Vegetationen i Bohusläns kustvatten har förändrats dramatiskt de senaste 40 åren. I syfte att ta reda på orsaken samanalyseras belastningsdata från vattendrag med regionala och nationella marina övervakningsdata. Bland annat har förändringar i utbredningen av ålgräs och flytande algmattor studerats i flygfoton från 1960-talet. De övergripande målen med projektet är att (1) öka förståelsen varför området i södra Bohuslän (Kungälvs kommun och Hakefjorden) är speciellt allvarligt drabbat av ålgräsförluster, och (2) undersöka om utbredningen av flytande fintrådiga algmattor i hela Bohuslän förändrats de senast 10 åren. Om möjligt ska projektet också identifiera vilka faktorer som påverkar utbredningen. Data från de olika övervakningsprogrammen har samlats in och analyserna pågår. Resultatet från projektet förväntas bland annat öka förståelsen av hur förändringar i miljöbelastning i form av näringstillförsel, humusämnen och sediment från vattendrag påverkar vegetationen längs kusten, vilket kan ge stöd i förvaltningen av kustekosystem.
Kontaktperson: Per-Olav Moksnes, per.moksnes@marine.gu.se

Det historiska fisket i Stockholms skärgård

Fiskbeståndens utveckling och det mänskliga nyttjandet under olika tidsperioder, det vill säga under skilda klimat- och miljöförhållanden, ger i sig mått på miljöns stabilitet och variation. Dessa uppgifter är väsentliga för såväl den nuvarande miljö- och fiskeriförvaltningen, som ur forskningssynpunkt rörande Östersjöns tidigare utveckling. Projektet som påbörjades 2018, avser att studera fiskeansträngning och produktion (landningar) på en avgränsad del av ostkusten, det vill säga i Stockholms skärgård under historisk tid. Olika skriftliga källor, såsom fiskeriundersökningar under 1800-talet och SCB:s femårsberättelser om näringsverksamheten, kan visa fiskets omfattning och hur fisket bedrevs historiskt.
Kontaktperson: Henrik Svedäng, henrik.svedang@havsmiljoinstitutet.se

Utvärdering av marina skyddade områden och ekosystemtjänster: Ett blått tillväxtperspektiv

Fler och bättre marina skyddade områden ligger högt på den politiska agendan både i Sverige och globalt. Det behövs en klarläggning av vilka åtgärder som krävs för att nå bevarandemålet om ekologiska, sammanhängande och väl förvaltade marina skyddade områden. Det finns en oblans i vilka områden som är skyddade. De flesta skyddade områden är grunda kustnära områden medan det finns relativt få djupare djupare och pelagiska livsmiljöer och områden som är viktigt för marina däggdjur. Projektet avser att utvärdera skyddade områden i ett bredare perspektiv. Projektgruppen ska ta fram en litteraturöversikt om hur de nuvarande skyddade områdena i Sverige har kopplats till ekosystemtjänster och deras betydelse för att främja blå tillväxt. Detta är en viktig aspekt relaterad till relevanta EU-direktiv så som EU:s gemensamma fiskeripolitik, Havsmiljödirektivet och Havsplanering.
Kontaktperson: Andrea Belgrano, andrea.belgrano@havsmiljoinstitutet.se

Sidansvarig: Tina Johansen|Sidan uppdaterades: 2020-05-11
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?