Till startsida

Ett samarbete mellan Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet.

Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Internationellt arbete

På internationell nivå bistår Havsmiljöinstitutet med kompetens dels genom att enskilda medarbetare från institutet medverkar i och/eller koordinerar internationella arbetsgrupper, dels genom att att förmedla och organisera svenska experter i dessa grupper.

ICES

Det internationella havsforskningsrådet, Ices, är en mellanstatlig organisation som arbetar med forskning om de marina ekosystemen och de tjänster som dessa ger oss människor. Organisationen har ett stort nätverk av mer än 4 000 forskare forskare från 20 medlemsländer, som samarbetar för att ta fram vetenskaplig kunskap och råd för ett hållbart nyttjande av haven. Arbetet bedrivs i arbetsgrupper med olika inriktning, där forskare med olika kompetens är aktiva. Ices är rådgivande organ till EU i frågor om fiskebestånd och fungerar som paraplyorganisation för forskning och kunskap för att stödja ett hållbart nyttjande av världshaven. Organisationen koordinerar övervakning och forskning samt ger råd till kommissioner och myndigheter för ett hållbart nyttjande av marin miljö och ekosystem.

Experter från Havsmiljöinstitutet ingår i flera av Ices arbetsgrupper och tar också ansvar som en av flera ordförande i olika grupper. Havsmiljöinstitutet har tagit stort ansvar för att rekrytera svenska samhällsvetare till Ices och arrangerat så att deras medverkan finansieras av Havs- och vattenmyndigheten.

Arbetsuppgifterna kopplat till ICES ligger väl i linje med Havsmiljöinstitutets regeringsuppdrag. Deltagandet från Havsmiljöinstitutet listas nedan.

Ices SIHD
För att stödja samhällsvetenskapliga forskare att arbeta med marina frågor, samt även söka partners till de projekt som Havsmiljöinstitutet driver, deltar en vetenskaplig koordinator i Ices arbetsgrupp SIHD, Strategic Initiative for Human Dimension in the Integrated Ecosystem Assessment (IEA). Fram till och med 2019 agerade även Havsmiljöinstitutet ordförande. SIHD utvecklar strategier för att stödja integration av samhälleliga och ekonomiska discipliner inom det internationella havsforskningsrådet Ices, som tar fram forskning och råd för ett hållbart nyttjande av världshaven. SIHD har etablerat ett nätverk med 75 medlemmar som kan bidra i dialogen.
Läs mer om arbetsgruppens arbete här: Ices SIHD

Ordförandeskap i Ices WGMPCZM
En vetenskaplig koordinator från Havsmiljöinstitutet deltar sedan 2013 som svensk expert i Ices arbetsgrupp om havsplanering och integrerad kustzonsförvaltning, WGMPCZM (Working Group for Marine Planning and Coastal Zone Management). Tillsammans med en expert från Marine Scotland var Havsmiljöinstitutets expert medordförande för gruppen under 2017–2019. Under denna period har gruppen arbetat med analyser och kunskapssynteser om kunskapsbehoven för havsplanering samt vetenskapens roll i detta, metoder för analys av kumulativ påverkan från marina aktiviteter, utvärdering och processcertifiering av havsplanering, kompetensutveckling och expertutbildning, kartläggning av kulturellt viktiga områden, med en kategorisering av konflikter och synergier, samt med utvecklingen av Ices dataportal för havsplanering. För perioden 2020–2022 har Havsmiljöinstitutets expert återvalts som ordförande. Den nya arbetsplanen fortsätter delvis inom fortfarande aktuella spår, men inkluderar nya fokusområden, såsom klimatförändringsarbete genom havsplanering och integrerad kustförvaltning, rumsliga perspektiv på restaurering av värdefulla områden, gränsöverskridande samverkan och kopplingar mellan hav och land och stora havsområden, samt samhälleliga konsekvenser av havsplanering och integrerad kustförvaltning.
Läs mer om arbetsgruppens arbete här: Ices WGMPCZM

Ices WGSHIP
Experter från Havsmiljöinstitutet deltar i den nyligen startade arbetsgruppen WGSHIP (Working Group on Shipping Impacts in the Marine Environment) som arbetar med sjöfartens ekologiska effekter på kustmiljön globalt. En av de medverkande från Havsmiljöinstitutets sjöfartsgrupp kommer även att agera ordförande i gruppen. Det första arbetsmötet hölls i Köpenhamn i november 2019. Från mötet togs bland annat frågan om förbud för utsläpp av skrubbervatten vidare.
Läs mer om arbetsgruppens arbete här: Ices WGSHIP

Ices WGSOCIAL
Havsmiljöinstitutet har ombesörjt så att forskare vid Göteborgs universitet har finansierats för medverkan i gruppen WGSOCIAL (Working Group on Social Indicators). Gruppen fokuserar på att förbättra integrationen av samhällsvetenskaper i Ices. Medverkan finansieras av Havs- och vattenmyndigheten.
Läs mer om arbetsgruppens arbete här: Ices WGSOCIAL

Ices WGINOSE
Havsmiljöinstitutet har ombesörjt så att en forskare från Luleå tekniska universitet har finansierats för att delta i gruppen WGINOSE (Working Group on Integrated Assessments of the North Sea). Deltagandet i gruppen finansieras av Havs- och vattenmyndigheten.
Läs mer om arbetsgruppens arbete här: Ices WGINOSE

Ices WGIAB
Havsmiljöinstitutet har ombesörjt så att en expert vid Vattenmyndigheten i Södra Östersjön har finansierats för att agera en av ordföranden i gruppen WGIAB (Working Group on Integrated Assessments of the Baltic Sea). Gruppen är ett vetenskapligt forum som utvecklar och kombinerar ekosystembaserade bedömningar med förvaltningsinsatser för Östersjön. Ordförandeskapet finansieras av Havs- och vattenmyndigheten.
Läs mer om arbetsgruppens arbete här: Ices WGIAB

Ices WGRMES
En expert från Havsmiljöinstitutet är ordförande för Ices WGRMES (Working Group on Resilience and Marine Ecosystem Services). Ordförandeskapet delas med en kollega från Spanien. Gruppen möjliggör vetenskaplig forskning kopplat till marina ekosystemtjänster från kommersiellt fiske, vattenbruk och fritidsaktiviteter, samt de därtill kopplade fördelarna för människors välbefinnande.
Läs mer om arbetsgruppens arbete här: Ices WGRMES

Ices WGPME
En miljöanalytiker från Havsmiljöinstitutets deltar i Ices WGPME (Working group on phytoplankton and microbial ecology). I 2019 hölls mötet delvis kombinerat med Icesgruppen WGZE (Working group on zooplankton ecology). Havsmiljöinstitutet höll en presentation om tidsserier på växtplankton och bakterier från nationella miljöövervakningsprogrammet i Bottniska viken.
Läs mer om arbetsgruppens arbete här: Ices WGPME

Ices MCWG
En miljöanalytiker från Havsmiljöinstitutet medverkar i Ices arbetsgrupp MCWG (Marine chemistry working group). Gruppen koncentrerar sitt arbete kring organiska ämnen och spårmetaller i marina ekosystem samt till näringsämnen och havsförsurning.
Läs mer om arbetsgruppens arbete här: Ices MCWG

Ices WGBIODIV
En expert från Havsmiljöinstitutet är på uppdrag från Havs- och vattenmyndigheten ordförande för Ices WGBIODIV (Working Group on Biodiversity Science). Ordförandeskapet delas med en kollega från Storbritannien. Gruppen samlar experter inom bentiska och pelagiska födovävar.
Läs mer om arbetsgruppens arbete här: Ices WGBIODIV

Ices SCICOM
En vetenskaplig koordinator vid Havsmiljöinstitutet agerar ersättare till svensk delegat i Ices vetenskapliga råd (SCICOM). Som SCICOM-delegat ska du förutom att själv aktivt delta med expertis bidra med ditt nätverk. Du ska också ha en kontinuerlig kommunikation med nationella delegater och ACOM-medlemmar i de vetenskapliga frågor som är relevanta för deras arbete inom ICES. Vidare kommunicerar du med vetenskapssamhället i medlemslandet, höja medvetenhet om aktiviteterna inom SCICOM och identifiera möjligheter för internationellt samarbete genom ICES.

Årligt nationellt seminarium om ICES
I tillägg till att vara ersättare i SCICOM så ska Havsmiljöinstitutet, på uppdrag från Havs-och vattenmyndigheten, anordna årliga seminarier om Ices för forskare och experter. Syftet med seminarierna är att höja medvetenheten bland svenska forskare och myndigheter samt identifiera samarbete inom Ices. Information om hur seminariet 2020 kommer att se ut meddelas inom kort.
En kort sammanfattning från seminariet 2019 finner du här: Hur kan forskare, experter och Sverige dra mer nytta av arbetet i Internationella havsforskningsrådet Ices?

ICES årliga konferens
Internationella havsforskningsrådets årliga konferens som hölls i Göteborg 9–12 september 2019. Vid konferensen höll Havsmiljöinstitutet tillsammans med Naturvårdsverket, Formas och Göteborgs ett seminarium om biologisk mångfald i havet med titeln ”A transdisciplinary approach for biodiversity, marine ecosystems, and sustainability: IPBES and ICES perspectives”.
Du kan läsa mer om seminariet här: A transdisciplinary approach for biodiversity, marine ecosystems, and sustainability: IPBES and ICES perspectives

På grund av den rådande situationen kopplat till Covid-19 har Ices årliga konferens 2020 har flyttats fram till 2021. Nästa konferens hålls därför i Köpenhamn i september 2021.
Läs om konferensen i Köpenhamn här: ICES Annual Science Conference 2021

Ospar

Ospar är en överenskommelse mellan 15 regeringar och EU som syftar till att skydda havsmiljön i nordöstra Atlanten samt Nordsjön. Genom samverkan vill staterna förhindra föroreningar och underlätta bedömning den marina miljöns kvalitet. Man försöker eliminera föroreningar från både landbaserade och havsbaserade källor, genom exempelvis dumpning eller förbränning. Namnet kommer från de ursprungliga internationella konventionerna Oslokonventionen och Pariskonventionen.

Havsmiljöinstitutets vetenskapliga koordinatorer deltar i olika arbetsgrupper inom Ospar.

Helcom

Helcom är eockså en internationell konvention, namnet är en förkortning av Helsingforskommissionen. Det är en överenskommelse mellan de nio länderna runt Östersjön och syftet är att förbättra havets miljötillstånd. EU är också medlem i Helcom.

Havsmiljöinstitutet bistår Helcom dels genom deltagande i expertgrupper, dels genom att sammanställa rapporter om miljötillståndet.

HELCOM Science Agenda
I samband med uppdatering av aktionsplanen för Östersjön tar Helsingforskommissionen (HELCOM) fram en ”Science Agenda” med syfte att identifiera de kunskapsbehov som finns för att på bästa sätt genomföra kommissionens gemensamma beslut. Det handlar bland annat om behov av kunskap för att fatta beslut om reduktionsmål för påverkansfaktorer, hållbart nyttjande av marina resurser, genomförande av åtgärder, och ekonomiska och sociala analyser till stöd av marin förvaltning. Det främsta syftet är att kommunicera kunskapsbehov till forskningsfinansiärer och forskare för att uppmuntra till utlysningar och ansökningar som möter HELCOMs behov. Forskningsagendan har även till avsikt att bidra till UN Decade of Ocean Science; UNESCOs satsning för att under åren 2021-2030 skapa ett gemensamt vetenskapligt ramverk som stöd för att uppnå FNs hållsbarhetsmål. Uppdraget bidrar även till BANOS (Baltic and North Sea Coordination and Support Action); ett projekt med målsättning att formulera ett gemensamt forskningsprogram för Östersjön och Nordsjön. Forskningsagendan bygger på en undersökning av kunskapsbehov hos HELCOMs expert- och arbetsgrupper och prioriteringar av nationella representanter. Framtagandet av forskningsagendan koordineras av Havsmiljöinstitutet.
Uppdragsgivare/finansiär: Helsingforskommissions
Kontaktperson: Ulla Li Zweifel, ullali.zweifel@havsmiljoinsitutet.se
Läs mer om HELCOM Science Agenda här: HELCOM

Forskarnätverk havsplanering

Inom havsplanering deltar Havsmiljöinstitutet i olika forskarnätverk, såsom Nordiska HAV-gruppens havsplanerarnätverk och MSP Research Network.

Sidansvarig: Tina Johansen|Sidan uppdaterades: 2020-05-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?