Svensk konsumtion av sjömat och dess påverkan på haven kring Sverige

Havs- och vattenmyndigheten har gett Havsmiljöinstitutet i uppdrag att planera och genomföra ett pilotprojekt med syfte att utveckla kunskap och erfarenheter för att kartlägga hur olika konsumtionsområden relaterar till påverkan på havsmiljöns status. Pilotprojektet innebär att ett begränsat konsumtionsområde har kartlagts – sjömat. Rapporten är framtagen i samarbete med RISE, (Research Institutes of Sweden) och Finlands Miljöcentral.

En sammanställning av havsmiljöns status i svenska havsområden visar att God miljöstatus i de flesta fall inte kan nås till 2020. Därmed behövs åtgärder för att minska belastningen. Konsumtion kan vara en av möjliga drivkrafter för påverkan på havsmiljön och behöver analyseras närmare. I pilotprojektet bakom denna rapport analyserades därför konsumtion och specifikt produktion av sjömat. Projektet utfördes dels för att utveckla metoder för denna typ av analyser och dels för att utgöra ett underlag för förvaltningens åtgärdsarbete.

Värdekedjan för sjömatsproduktion är komplex, med många aktörer och internationell handel. Rapporten pekar på en del osäkerheter kring var just svensk sjömat tar vägen. En så kallad Bayesiansk nätverksmodellering användes i syfte att illustrera sambanden mellan efterfrågan av de viktigaste arterna för svensk sjömatskonsumtion (norsk lax, torsk och sill/skarpsill) och målsättningarna för svensk havsmiljö (i form av deskriptorer) samt sannolikheten att uppnå havsmiljömålen genom förändringar i sjömatskonsumtion. Enligt modellen skulle ett minskat fiske efter torsk kunna öka sannolikheten att nå god miljöstatus för flera deskriptorer. Kopplingen mellan svensk konsumtion av norsk lax och svensk havsmiljö blev däremot svag i modellen, trots att svenskt fiske består av betydande volymer foderfisk. Detta beror på att norsk lax och foderfisk handlas på en global marknad och efterfrågas av många utöver de norska laxodlarna och svenska konsumenter.

I rapporten dras slutsatsen att trots en efterfrågan efter hållbara alternativ hos svenska konsumenter, så bidrar denna strävan sällan till en positiv effekt på svensk havsmiljö. Detta beror bland annat på att ohållbara fiskeaktiviteter fortgår och att stora delar av den svenska marknaden är stängd för produkter som inte är miljöcertifierade, vilket innebär att produkterna istället exporteras. Om svensk havsmiljö ska gynnas, och svenskproducerad sjömat nå marknadens miljöstandard, krävs istället att ekosystemansatsen fullt ut tillämpas inom havsförvaltningen. Det vill säga att förvaltningen säkerställer hållbara uttag från bestånden och även beaktar interaktioner mellan arter, samt olika fiskemetoders påverkan på bifångster och havsbottnar.