Nytt om miljötillståndet i våra vatten på Sveriges vattenmiljö | Havsmiljöinstitutet
Bild
Bild som visar havsyta ovan och under vid klippbotten.
Foto: Niklas Jonasson
Länkstig

Nytt om miljötillståndet i våra vatten på Sveriges vattenmiljö

Publicerad

Uppdaterad data och beskrivningar av miljötillståndet i våra vatten finns nu på sajten Sveriges vattenmiljö. Indelade i olika miljöteman visas de senaste resultaten från miljöövervakningen av våra sjöar, vattendrag och havsområden. Här finns över 160 mätvariabler presenterade och tillsammans med förklarande texter. En kort beskrivning av tillståndet i grundvatten ges också.

Sedan den första lanseringen 2019 har Sveriges vattenmiljö levererat rapporter vartannat år om miljötillståndet i våra vatten, baserat på resultaten från den akvatiska miljöövervakningen. Uppdelat i olika teman får läsaren en överblick över hur läget ser ut inom respektive område. Bedömningen görs av forskare och andra experter.

I år presenteras även några nya variabler i kartan som berättar om miljötillståndet – små kiselalger på stenar i vattendrag, bottendjur i sötvatten och påverkan på kräftdjuret vitmärla. Även marin bottenvegetation finns nu presenterad på sajten.

I årets lansering syns att bland annat att problemen med förhöjda halter av miljögifter samt överskott av näringsämnen i våra havsområden glädjande nog minskar. Det gör även försurande i ämnen sjöar och vattendrag. Men problemen kvarstår genom gifternas effekter hos olika organismer, samt att nya farliga ämnen hela tiden sprids till i miljön. Överskott av näring i Östersjön är ett komplext problem som det tar lång tid att bekämpa, liksom effekterna av försurning.

Fler axplock ur årets uppdatering

– Överlag ser det fortfarande dystert ut för utsjöfisken. Bestånden av torsk, plattfiskar och broskfiskar i havet ligger på historiskt låga nivåer, med några få undantag som till exempel rödspättan i Skagerrak och Kattegatt, säger Filip Svensson, miljöanalytiker på SLU/Havsmiljöinstitutet.

– Både knubbsäl, gråsäl och vikaresäl ökar sett över längre tidsperioder. Men det syns tecken på förändringar med lokalt vikande populationer för både knubbsäl i Västerhavet och gråsäl i Östersjön. Exakt vad detta beror på är inte klart, men någon typ av förändring eller störning verkar göra att sälarna i alla fall inte finns på de platser där vi normalt ser och kan räkna dem, säger Markus Ahola, forskare på Naturhistoriska riksmuseet.

Läs mer på Sveriges vattenmiljö! >>

Läs mer om projektet. >>