Samhällsekonomisk analys till stöd för en ekosystembaserad fiskförvaltning

Havsmiljöinstitutet har på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten tagit fram en rapport om hur användning och utformning av samhällsekonomisk kunskap, metoder och analyser skulle kunna vidareutvecklas som ett led i genomförandet av en ekosystembaserad fiskförvaltning. Rapporten är framtagen i samarbete med Luleå Tekniska Universitet, Umeå Universitet, och SLU Agrifood.

En grundläggande del av en ekosystembaserad förvaltning är att försöka skapa en helhetssyn av hur vi kan påverkar ekosystemen samt vad det betyder ur ett ekonomiskt perspektiv för olika mänskliga intressen nu och i framtiden. Ekosystembaserad förvaltning ställer därmed krav på breda samhällsekonomiska analyser som kan informera förvaltningsbeslut. Inom havs- och vattenförvaltningen har det växande intresset för ekosystembaserad förvaltning inneburit att behovet av fördjupade samhällsekonomiska analyser fått större uppmärksamhet.

Havs- och vattenmyndigheten fick 2016 i uppdrag av regeringen att ta fram en strategi för hur en ekosystembaserad fiskförvaltning kan utvecklas så att den blir en integrerad del i uppfyllandet av målen i havs- och vattenförvaltningen. Havsmiljöinstitutet har nu på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten tagit fram en underlagsrapport till stöd för det fortsatta arbetet med att vidareutveckla en ekosystembaserad fiskförvaltning. Denna rapport fokuserar på hur samhällsekonomisk analys kan användas och bidra till genomförandet av en ekosystembaserad fiskförvaltning. Rapporten ger rekommendationer om när samhällsekonomisk analys kan behövas i en ekosystembaserad förvaltning, samt hur myndigheter och lagstiftning kan behöva utvecklas för att möjliggöra samhällsekonomisk analys till stöd för en ekosystembaserad förvaltning.

Samhällsekonomisk analys syftar på alla typer av analyser som har utgångspunkt i nationalekonomisk teori. Samhällsekonomisk analys beaktar, så långt det är möjligt, konsekvenserna av olika handlingsalternativ för alla aktörer i samhället samt deras effekter, inklusive effekter på hälsa, kultur, social situation, sysselsättning och miljö. Analysen kan användas som underlag för att svara på frågor kring avvägningar mellan till exempel olika generationers tillgång till samhällelig välfärd, för att utreda hur styrmedel kan kombineras eller revideras för bäst effekt, eller på vilken politisk nivå som styrmedel bör införas.

I rapporten presenteras lagkrav och internationella överenskommelser som ställer krav på samhällsekonomiska analyser samt vanliga samhällsekonomiska metoder. Fokus ligger på att sammanfatta hur samhällsekonomisk analys används idag för att ta fram beslutsunderlag till förvaltningen, och hur den skulle kunna utvecklas för att stödja framtida förvaltningsutmaningar. Exempel från yrkes- och fritidsfisket används för att belysa hur samhällsekonomisk analys använts för att besvara frågeställningar som: hur påverkar en förflyttning av trålgränsen för havskräfta lönsamheten i fisket och vilka fördelningseffekter leder det till? Hur påverkas fiskeflottans sammansättning av bränsleskatter? Vad är den samhällsekonomiska nettokostnaden av att inrätta en fiskefri zon i fritidsfisket?