Bild
Fritidsbåtar vid brygga i hamn
Foto: Oskar Henriksson
Länkstig

Fritidsbåtsgruppen

Havsmiljöinstitutets fritidsbåtsgrupp arbetar för att skapa ett långsiktigt hållbart båtliv, med förslag och forskning kring minskad exploatering av känsliga kustområden, förändrade båtvanor och miljövänlig teknik.

Hösten 2016 togs initiativet till att sammanställa vetenskaplig kunskap över de miljöeffekter fritidsbåtslivet har på kustmiljön. Resultatet; rapporten Fritidsbåtars påverkan på grunda kustekosystem i Sverige, bygger på samverkan av ett stort antal personer inom både universitet och myndigheter. Författarna bakom sammanställningen kommer, förutom de samverkande universiteten inom Havsmiljöinstitutet, från Chalmers, Totalförsvarets forskningsinstitut, och Naturhistoriska Riksmuseet. Utöver medförfattarna har ett stort antal sakkunniga personer inom Havs- och vattenmyndigheten, Transportstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning samt ett stort antal länsstyrelser bidragit med expertis. Rapporten publicerades hösten 2019 och har sedan dess kommunicerats genom seminarier och nationella konferenser, som Almedalen, Göteborgs båtmässa och båtmiljökonferensen Ett hållbart båtliv. Samverkan sker även i projekt med fokus på kommuners arbete. Nätverket med personer som bildades i arbetet med rapporten lever vidare inför fortsatt arbete inom fritidsbåtsgruppen.

Flera negativa miljöeffekter

Rapporten visar bland annat att en ökad utbredning av småbåtshamnar, bryggor och muddrade områden orsakar förluster av viktiga bottenmiljöer. Båttrafiken leder till uppgrumling och skador på bottenmiljön, ger betydande utsläpp av giftiga ämnen och föroreningar samt genererar undervattensbuller som stör fiskar och däggdjur. Trots att varje enskild båt och brygga har en liten miljöpåverkan gör det stora antalet att den totala effekten av båtlivet blir betydande.

Mängden motorbåtar med allt större motorer som saknar avgasrening medför att fritidsbåtar släpper ut stora mängder föroreningar, där till exempel utsläppen av växthusgaser är i samma storleksordning som utsläppen från det svenska inrikesflyget. Utsläppen av giftiga ämnen från fritidsbåtars bottenfärger är också betydande.

Värdefulla områden extra känsliga

En stor majoritet av alla bryggor och småbåtshamnar är placerade i grunda vågskyddade områden, som är extra känsliga för störningar från båtlivet. Dessa områden tillhör kustens mest produktiva och värdefulla naturtyper, med bland annat ålgräs och andra kärlväxter, som är viktiga uppväxtmiljöer för fiskar och kräftdjur.

Metoder för hållbart båtliv

Det går att minska miljöbelastningen från fritidsbåtar, genom att bland annat styra bort exploatering och båttrafik från känsliga kustmiljöer, öka förvaring av båtar på land och därmed minska antalet bryggor, samt öka användningen av miljövänlig teknik, så som elmotorer.

Fritidsbåtars miljöpåverkan

  • Idag finns ca 110 000 bryggor längs Sveriges kuster. Antalet bryggor och marinor ökar med ca 1 700 nya bryggor varje år
  • Ca 20 procent av vegetationen i de känsliga kustmiljöerna är negativt påverkad av fritidsbåtar idag
  • Sediment­undersökningar längs Sveriges kuster visar att halterna av det giftiga, och idag förbjudna, ämnet tributyltenn (TBT) överskrider gränsvärdet för god miljöstatus i 90 procent av alla undersökta områden.

Video med Per Moksnes, Almedalen 2019:

Video (5:23)
Fritidsbåtar orsakar negativa effekter på kustmiljön

Projekt inom miljövänligt båtliv