Länkstig

Seminarie: Östersjöfiskets utveckling

Se presentationerna från seminariet om Östersjöfiskets historiska utveckling.

Under en heldag den 24 november 2021 träffades några av Sveriges fiske- och strömmingsforskare för att prata fiske och fiskbestånd längs ostkusten ur ett historiskt perspektiv. Havsmiljöinstitutet arrangerade seminariet, tillsammans med Östersjöcentrum (SU) på Stockholms universitet. I salen fanns ett knappt fyrtiotal åhörare, ett dussin deltagare och föredragshållare var med i mötet via zoom.

Mötet inleddes av Peter Norman från Lunds universitet som gav en inblick i var och hur fisket var strukturerat längs framför allt Sörmlandskusten, från vikingatiden och framåt. Därefter tog Henrik Svedäng, docent vid Havsmiljöinstitutet (GU/SU) över och berättade om fiskets utveckling längs Svealandskusten från 1800-talet fram till idag. Det blev en intressant exposé bland strömmingsskötar och notdrag. Bland annat visades tydligt att fisket på strömming/sill var mycket omfattande, att det bedrevs på olika bestånd i och utanför skärgården och att strömmingsfångsterna visserligen har varierat men aldrig upphört som, till exempel vid Bohuskusten.

Sture Hansson, professor emeritus vid Stockholms universitet, berättade om arbetet med att undersöka strömmingens rörelsemönster under dess livscykel, med ett exempel från Himmerfjärden. Han berättade också om vilken roll strömmingen spelade i näringsväven i relation till planktonbestånd, rovfisk och toppredatorer som säl.

Efter lunch berättade Poul Holm, professor, Trinity College Dublin, som deltog via länk, om den historiska utvecklingen av fisket i Danmark och den de återkommande sillperiodernas stora roll Bohuslän, särskilt under slutet av 1700-talet fram till 1808 då Sverige var en av de viktigaste fiskenationerna i Europa.

Historieberättandet fortsatte med Per Hallén, lektor, Göteborgs universitet, som även han deltog via länk. Per lyfte hur ångfartyg successivt ersatte segelfartygen och hur ångbåtarna snart fick konkurrens från motordrivna fartyg.

Gunnar Aneer, docent och tidigare tjänsteman vid Länsstyrelsen i Stockholm, fortsatte och lyfte de beståndsuppskattningar som gjorts av både strömming och torsk från 1800-talet och framåt. Han visade också en pappersmodell av den största strömming han haft uppgifter om från Östersjön, funnen i Estland, och en halv meter lång!

Dagen avslutades av Leif Andersson, professor vid Uppsala universitet, som på ett synnerligen tydligt vis beskrev strömmingens genetiska anpassningar i Östersjön, genom att redovisa hur förekomsten av tyrosin varierar beroende på var strömmingen lever. Leif tryckte på att arten helt klart har lokala genetiska anpassningar. Han resonerade även kring dagens situation med mer höstlekande strömming jämfört med vårlekande.

Video (16:32)
Strömmingens potentiella betydelse för fisk- och fågelproduktion längs kusten
Video (23:52)
Genombrottet för ånga och motorer inom det svenska fisket
Video (39:18)
Reflektioner över svensk fiskeribilologi från slutet på 1800-talet till idag
Video (33:56)
Genetisk bakgrund för lokal anpassning hos sill och strömming
Video (30:42)
Fiskeriernas utveckling i Stockholms skärgård under 1800-talet
Video (26:33)
Utskärsfiskets tillkomst