Nätverksträff: Lära över gränser

Under den här nätverksträffen presenterades pedagogiska idéer, erfarenheter och tips från tre olika naturskoleverksamheter och även från en grundskola. Fokus var just att ”lära över gränser” – i detta fall arbete i både sött och salt vatten, två naturskolor med verksamhet på Åland och i Finland, samt det ämnesöverskridande arbetet på tema Östersjön i en grundskola i Karlskrona.

Platsen viktig, liksom samarbeten

Leonor Lavröd Sologuren från Marietops naturskola, Ystad inledde träffen med att trycka på platsens betydelse för inlärning – att vara ute i naturen, vid vattnet, vid havet. Det är där allting börjar. Hon lyfte även skolans pedagogiska program för barn i olika åldrar och samarbeten med andra aktörer, till exempel med Håll Sverige Rent (Grön flagg) samt Sportfiskarna som de driver ett medborgarforskningsprojekt i Nybroån med. Leonor berättade vidare om pedagogiskt material med ”Pelle Plankton” och ”Ålen Åsa”, samt arbetet i staden ”Klimatköping” med fokus på utmaningar kring FN:s hållbarhetsmål. Tack vare extern finansiering har de också kunnat investera i bra utrustning med exempelvis 70 vadarbyxor och 30 våtdräkter, som kommer väl till pass i undervisningen.

Marietorps naturskola når cirka 3500 skolelever varje år, men det är först under de senaste tre åren som de arbetat med havet. Naturskolan drivs i kommunal regi och när de visade en karta för kommunstyrelsen, där det tydligt syns att två tredjedelar av Ystads kommun utgörs av just hav, blev det lättare att starta även en marinpedagogisk verksamhet. Något de gjort med stor framgång.

Läs mer om Marietorps naturskola här.

Mormors gamla kökssil är bästa håven

Föreningen Natur och miljö driver fyra naturskolor i Finland och härifrån fick vi i en gemensam presentation höra naturskolepedagogerna Ida Berg, Kvarkens naturskola, samt Åsa Andersson och Linda Valve från Ålands naturskola prata om verksamheten. Kvarkens naturskola har ingen egen lokal utan är en helt och hållet ambulerande verksamhet som utgår från Vasa, Finland. Två pedagoger täcker in hela 200 km kustremsa i sitt arbete. De är alltid ute på olika platser och möter därför olika förutsättningar varje dag, berättade Ida. Linda och Åsa, Ålands naturskola presenterade deras naturskola med arbetsområde mitt på Åland, mitt i Östersjön. De tillämpar en helhetssyn på vatten där arbetet inleds i en våtmark och följer hela vägen ned till Östersjöns strand.

De visade många bra exempel på pedagogiska tips och tricks och presenterade kökssilen som den absolut bästa håven! Gärna mormors gamla avlagda. Loppisar eller gamla redskap från ”mormors kök” är toppen om man vill hitta bra, resurssnål utrustning, som exempelvis iskubslådor – perfekta att sortera vattenkryp i. Givetvis används också mer tekniskt avancerade saker som mikroskop och ”luppägg” kopplade till läsplattor, eller go-pro-kameror. Naturskolorna använder sig även av en ”Vattenväska”, ett material sponsrat av finska Rotary. Sagor och drama används också flitigt, till exempel i berättelsen om ”Kung Spigg”. Och våtmarkens funktion där organiskt material sedimenterar illustreras enklast med chokladpulver!

Det är få naturskolor i Finland som har svenskspråkig verksamhet, men Natur- och miljös naturskolors verksamhet når ut till cirka 4000 barn per år. Allt arbete sker inom ramen för skolans ordinarie läroplan.
 

Teater, miniguider och bort med stuprören

Peter Skogsberg och Daniel Hasselberg avslutade eftermiddagen med att berätta om sitt ämnesöverskridande arbete på Sunnadalskolan i Karlskrona. 90 procent av eleverna på skolan kommer från länder utan kustremsor. Det har hänt att några varit rädda för krokodiler som de tror simmar i Östersjön. Här finns med andra ord mycket att göra för att hjälpa eleverna att nå målen i läroplanen. Peter och Daniel arbetar pedagogiskt med teater och egenskrivna pjäser. De utbildar också sina mellanstadieelever till ”miniguider” på museum. Arbetet sker parallellt med historieundervisningen, som då exempelvis tar upp historiska konflikter i Östersjöområdet. Eleverna får guida på Marinmuseet i Karlskrona och där undervisa sina föräldrar. På så vis ökar även deras kunskap. Detta har blivit en metod som andra skolor också har tagit efter. Peter och Daniel lyfte även ”stuprören” i lärarkollegiet som de vill motverka. Det handlar om att våga sig in, om så bara lite, på varandras områden. Att gemensamt prata exempelvis om det kulturarv som finns kopplat till Östersjön. I arbetet gick det att koppla ihop i princip alla skolämnen; idrott, språk, bild, hemkunskap, samt naturligtvis geografi, naturkunskap och historia. ”Östersjökunskap” blev paraplyet för allt och de vanliga undervisningsformerna bröts under några dagar eller en vecka. En av de största vinsterna i detta ämnesöverskridande projekt, menade Peter, var att se hur förmågorna växte hos många elever när de släpptes utanför klassrummets mer teoretiska miljö och fick möjlighet att upptäcka andra vägar till kunskap.

Skolan gjorde också en liten fin film där eleverna som deltagit i projektet delade med sig av sina kunskaper och reflekterade över sina upplevelser.

Sunnadalskolan har även samarbetat med museet VRAK i Stockholm, som ingår i Statens maritima museer. VRAK har en hemsida med pedagogiskt material där SO- och NO-ämnena kopplas samman i fantastiska berättelser om vrak i Östersjön och Östersjöns historia.

Länkar till Sunnadalskolans film och VRAK:s skolsajt.

Eftermiddagen avslutades med gruppdiskussioner där vi fortsatte att tipsa varandra om bra kurser, diskutera utmaningar med att mäta näringsämnen i vatten, kulturarvet som finns kring havet, tångsnällorna som finns i de nybyggda brackvattenakvarierna vid Kristianstad vattenrike och mycket mer.