Sammanfattning träff: Vårt hav i ett varmare klimat

Den 14 september 2023 arrangerade vi en digital träff Vårt hav i ett varmare klimat om klimatets påverkan på havet.  Träffen inleddes med en föreläsning på temat av Jonathan Havenhand, forskare på Tjärnö marinbiologiska laboratorium vid Göteborgs universitet. Därefter tog Sophie Lewenhaupt, pedagog på Baltic Sea Science Center, Skansen, vid och berättade om framtagandet av den digitala lärplattformen Vårt varmare hav. 

Havet i ett varmare klimat

Jonathan Havenhand berättade om både storskaliga och småskaliga konsekvenser som ett varmare klimat har på processerna i havet, ekosystemet och dess invånare. Han förklarade bland annat hur det jordens system av havsströmmar fungerar och hänger samman, med ett särskilt fokus på Atlantic Meridional Overturning Circulation (AMOC) och Golfströmmen. Ett varmare klimat påverkar strömsystemet och kan försvaga Golfströmmen. Rekordvarma vattentemperaturer har under året uppmätts på flera håll i världen. Vid Floridas sydspets har det exempelvis varit hela 38 grader varmt i havet den här sommaren.

Här i Sverige visar långtidsmätningar vid Tjärnö utanför Strömstad att det blivit fler värmeböljor i havet. Dessa inträffar inte bara på sommaren utan även under andra delar av året, då vattnet periodvis har en betydligt högre temperatur än normalt. Många fiskarter påverkas av det varmare vattnet och ute i Nordsjön syns tydligt hur utbredningen av bland annat torsk flyttats norrut på grund av varmare vattentemperaturer.

Prognoser pekar mot att Bottniska viken och Östersjön är de svenska havsområden som förväntas värmas upp allra mest. Vattnet i dessa havsområden blir som en följd av det förändrade klimatet också mindre salt och det förväntas påverka den viktiga blåstångens växtplatser. Modellberäkningar visar att blåstången till och med kan komma att försvinna från Bottenhavet och Finska viken.

På västkusten där skeppsmasken förekommer har studier visat att varmare vatten förlänger deras reproduktionsperiod, vilket innebär att de hinner föröka sig och på så vis göra mer skada på träbåtar och sjunkna skeppsvrak.

Försök med sjöstjärnor visar att varken korta eller långa värmeböljor i vattnet har någon större effekt på sjöstjärnornas tillväxt i sig, men vid längre värmeböljor behöver de äta mer blåmusslor än vanligt för att kunna växa. De behöver även mer mat för att återhämta sig efter en värmebölja. Det går helt enkelt åt mer energi för att behålla ett normaltillstånd när sjöstjärnorna utsätts för miljöstress.

Försök har också visat att ålgräs växer sämre i varmare vatten, medan algen havssallad växter bättre. Betande havsorganismer som tånggråsuggor påverkas däremot negativt vilket kan spä på effekterna från övergödning.

Över lag gäller att hög biologisk och genetisk mångfald skapar större motståndskraft mot värmeböljor i havet, både hos enskilda arter och ekosystem.

Havet har en fantastisk förmåga att ta upp koldioxid från atmosfären. Upptag av koldioxid gör vatten surare, men ännu finns det inte tillräckligt mycket data från faktiska mätningar för att i detalj kunna visa utvecklingen för havsförsurning. Förändringarna i havsvattnets pH är än så länge så pass små att det inte går att säga säkert om det är upptag av koldioxid eller annat som påverkar pH.

Vårt varmare hav

Sophie Lewenhaupt från Baltic Sea Science Centre (BSSC) på Skansen inledde träffens andra del med att berätta om plattformen Vårt varmare hav. BSSC fokuserar på Östersjön i sin verksamhet, med målet att få människor att känna sig nära havet. De saknade ett pedagogiskt material med ett tydligt fokus på klimatfrågan och sökte därför finansiering vid Formas kommunikationsutlysning till en digital portal om klimatpåverkan på Östersjön. Resultatet blev plattformen Vårt varmare hav, med gymnasieelever som huvudmålgrupp. Sajten har utvecklats med hjälp av forskargrupper vid Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, men också tillsammans med kommunikationsexperter och filmproducenter.

På sajten kan elever kan bland annat ta del av hur sillgrisslorna på Stora Karlsö påverkas av varmare temperaturer och hur fisk och fiskbestånd förändras. Eleverna kan också bidra till forskningen genom att till exempel titta på filmer med ruvande sillgrisslor och analysera deras beteende.

Målet var en öppen sajt utan inloggning för att alla ska kunna ta del av informationen. För att ändå kunna få information om vilka som använder sajten finns en lärarhandledning som endast de som registrerat sig får tillgång till. 

Den största utmaningen i projektet har varit att förmå användarna att sprida kunskapen vidare, något som elever och lärare får konkreta tips om på sajten. Här kommer BSSC framöver att göra en riktad satsning för att öka intresset för kunskapsspridning.

– Arbetet med sajten har tagit mer tid än vad vi trodde att det skulle göra, men det har varit väldigt roligt. Nu ska vi bara se till att framtidssäkra* den så att den kan fortsätta att bidra till elevers lärande om havet och klimatet. Vi har många idéer, närmast på tur ett litet snäckprojekt, avslutar Sophie Lewenhaupt.

* Sajten behöver hitta en bra plats att "bo på" i ett långsiktigt perspektiv, vilket är viktigt att ha med i tänktet när digitala produkter tas fram.

Sammanfattning av gruppdiskussionerna

Vid diskussionen som följde efter presentationerna framkom att bland annat Stendörrens naturum ser ett stort behov av tillgängliga filmer med koncis information om Östersjöns miljö, som förklarar bra och som kan ”stå och rulla”. En gymnasielärare uttryckte liknande önskemål, med tillägget att filmmaterial gärna även får omfatta Västerhavet, Öresund och Bottenviken.

Organisationen Voice of the Ocean som fanns representerade på mötet föreslog ett samarbete för att ta fram lämpligt filmmaterial. Kontaka Niklas Nilsson om du har idéer och vill samarbeta kring filmskapande om havet: niklas.nilsson@voiceoftheocean.org