Hur kan forskare, experter och Sverige dra mer nytta av arbetet i Internationella havsforskningsrådet (ICES)? | Havsmiljöinstitutet
Länkstig

Hur kan forskare, experter och Sverige dra mer nytta av arbetet i Internationella havsforskningsrådet (ICES)?

Den 16 januari 2019 anordnade Havsmiljöinstitutet och Havs- och vattenmyndigheten tillsammans ett seminarium för att lyfta hur Sverige bättre kan bidra till och dra nytta av ICES´verksamhet.

ICES (Internationella havsforskningsrådet) är en mellanstatlig organisation för forskning om de marina ekosystemen och de tjänster dessa ger. Syftet är att ge råd för att stötta miljövård, förvaltning och hållbarhetsmål. Organisationen har ett nätverk av 5 000 forskare från stora delar av världen. Nära 150 svenska experter deltar i ICES´arbetsgrupper, men kunskapen i Sverige om organisationen och dess roll är ändå begränsad.

Seminariet samlade cirka femtio deltagare från flera myndigheter och lärosäten. Dagen bjöd på nya kunskaper om arbetet inom ICES´olika huvudavdelningar; ACOM (Advisory Committe) och SCICOM (Scientific Committe) samt den mångfald arbetsgrupper där forskare med olika kompetens är aktiva.

Bland föredragshållarna fanns ICES´generalsekreterare Anne Christine Brusendorff, som poängterade att ICES är en vetenskaplig organisation som står fri från politiken. Hon ser fram emot ett utökat svenskt engagemang med tydliga prioriteringar inom ICES. Jacob Hagberg, från Miljö- och energidepartementet och svensk delegat i ICES´ råd, redogjorde för ICES´nya strategi och de vetenskapliga prioriteringarna. Ambitionerna att tydligare stödja ett ekosystembaserat arbete innebär behov av förändringar.

Joakim Hjelm från SLU berättade om det vetenskapliga arbetet för rådgivning om fiskbestånden. Anna Jöborn från HaV, som deltar i ICES Science Committee, klargjorde att det sker tuffa dialoger om hur ICES ska kunna bredda verksamheten och bland annat få in fler samhällsvetare i arbetsgrupperna.

Två arbetsgrupper som arbetar med ekosystembaserade bedömningar beskrevs av Matilda Valman (Östersjön) samt Andrea Belgrano (Nordsjön). Andrea Morf presenterade arbetet kring havsplanering.

Ett av förslagen som kom fram i diskussionen var att arbete i ICES´grupper ska vara meriterande vid ansökningar om forskningsmedel, vilket skulle kunna ge incitament för forskare att delta mer. Diskussionen ledde också till slutsatsen att det arbete som genomförs inom ICES behöver bli mer känt i Sverige. Ett förslag är att hålla ett återkommande nationellt seminarium om ICES-arbetet.

Havs- och vattenmyndigheten vill också gärna ha reda på vilka forskare som är aktiva inom ICES. Emma Sernland, ICES koordinator på HaV samlar därför gärna in uppgifter på: ICESsamordning@havochvatten.se

ICES´stora årliga konferens hölls den 9–12 september 2019 i Göteborg.