Länkstig

Havsplanering - möjlig väg för rättvist nyttjande av havet

Publicerad

För att vi ska kunna samsas och använda havets resurser på ett hållbart och rättvist sätt krävs samarbete och en helhetssyn.
– Vi ser för närvarande ett uppsving för havsplanering, säger Havsmiljöinstitutets Andrea Morf, som i slutet av året medverkade i en global havsplaneringskonferens i Barcelona.

Det är många som använder havet. Intressena handlar om allt från fiske och sjöfart till materialutvinning och vindkraft, och sträcker sig över nationsgränser, språk, kunskapsområden, juridik och förvaltningssystem.

Tanken med havsplanering är att försöka samordna alla intressen med en övergripande helhetssyn, som balanserar nyttjandet så att havsmiljöns återhämtningsförmåga inte äventyras.

EU antog i juli 2014 ett direktiv om havsplanering som ställer krav på att alla berörda länder ska införa och anta en havsplan senast 2021. Sverige antog sin plan våren 2022 och har sedan dess fortsatt planera för att kraftigt utöka områden avsedda för havsbaserad vindkraft.

I takt med snabbt ökande anspråk på havet har havsplanering blivit ett allt viktigare verktyg för både kommuner, regioner och nationer, men uppmärksammas även av internationella organ. När världens havsplanerare och experter samlades på havsplaneringskonferensen MSP Forum och MSP Conference i Barcelona i november 2022, för att utbyta tankar, kunskap och höra om en ny gemensam färdplan av EU och IOC UNESCO, deltog 364 deltagare från 90 länder.

Kräver ständig kunskapsuppdatering

Kunskap, och metoder och färdigheter för att hantera den, är en grundsten i framgångsrik havsplanering, eller marine/maritime spatial planning, MSP. Detta kräver en ständig utveckling och uppdatering, både genom forskning och genom att ta hand om lokal och traditionell kunskap från brukare och civilsamhället. Det menar Havsmiljöinstitutets Andrea Morf, som var inbjuden till konferensen i Barcelona för att tala om kunskapsstöd.

– För mig som deltagande- och konfliktforskare är havsplanering även ett slags fredsprojekt; för att kunna samsas om havet behöver vi dela kunskap och det är just vad den här konferensen gick ut på. Vi behöver tänka både stort och smått – tänka globalt och länka till det lokala.

Kunskapen vi behöver handlar om miljön, om andra länders önskemål och hur samhällen värderar och använder havet. På så sätt är kunskapsförsörjningen A och O för att man ska lyckas i havsplaneringsprocessen, som del i en ekosystembaserad förvaltning av haven, menar Andrea Morf.

– Havsplanering kan spela en viktig roll genom att ta ett långsiktigt och överskådligt grepp, men det kräver både kunskap, kompetens, resurser, tid och en massa kommunikation och ömsesidigt lärande. Vi delar haven, ett land kan inte förvalta det själv. Därför behövs samordning över gränser och förvaltningsnivåer. Det är först genom att dela kunskap som vi kan se problemen – och tillsammans hitta lösningarna.