Magra sälar och ökat sillfiske bekymrar forskare | Havsmiljöinstitutet
Länkstig

Magra sälar och ökat sillfiske bekymrar forskare

Publicerad

I veckan fattade EU sitt årliga beslut om hur mycket fisk som ska få fiskas i bland annat Östersjön. Trots massiv kritik från forskare ska det hårda fisket på strömming tillåtas fortsätta och kvoten för centrala Östersjön höjs med hela 32 procent.
– Torsken är nästan borta, sillbeståndet har minskat kraftigt och magrare sälar är ett tecken på att de inte får tillräckligt med mat. Det hela är alarmerande, säger Henrik Svedäng, marinekolog vid Stockholms universitet och Havsmiljöinstitutet.

Torsken har sedan en tid minskat dramatiskt och hamnat i ett kritiskt läge i Östersjön. Nu varnar forskare för att något liknande kan hända med sill och strömming. Samtidigt beslutar EU om att öka sill- och strömmingfisket i centrala Östersjön med hela 32 procent. I västra Östersjön ska sillkvoten enligt förslaget vara samma som idag. enligt en enkät som SVT har gjort stödjer en majoritet av partierna i riksdagen beslutet.

De fiskar som utgör grunden för Östersjöns ekosystem minskar snabbt.
– Läget är rejält illa. Sill- och strömmingsbestånden i Östersjön är i kris, även de vuxna individerna är mindre än vad de förväntas vara. Likadant är det med torsken, som nästan är borta. Även andra rovfiskbestånd har minskat, som abborre och gädda, säger Henrik Svedäng
– Någonting i födoväven har förändrats och det tillkommer nya obalanser hela tiden, utan att vi vet någon direkt orsak. Det är oroande.

Det storskaliga industrifisket i Östersjön är en av de saker som ifrågasatts av forskarvärlden. Henrik Svedäng är en av många forskare som därför tycker att utnyttjandegraden bör vara hälften så stor som den är idag, alltså 50 procent mindre fiske i hela Östersjön.
Han menar också att politiker har en alltför snäv syn när de försöker utnyttja havets resurser maximalt.
– Strömmingens viktigaste roll är att finnas i havet. De bygger upp hela ekosystemet, ungefär som träden i skogen. Tar man bort dem så blir det ett helt annat ekosystem.

Samtidigt oroar uppgifterna om att gråsälarna i Östersjön blir magrare och deras späcklager allt tunnare. En av orsakerna tros vara bristen på deras huvudföda – sill och strömming. De första tecknen på att den flera år långa positiva utvecklingen för sälstammen i Östersjön var på väg att vända kom redan för drygt tio år sedan, i en rapport från Havsmiljöinstitutet och Naturvårdsverket. Den trenden bekräftas nu i en rapport från Naturhistoriska Riksmuseet, som har kartlagt sälstammen i Östersjön sedan 70-talet. På vissa håll, bland annat i Gävleborg och Stockholmstrakten, är sälarnas späcklager bara 10 mm, i stället för det normala på 40-50 mm. Risken för att sälarna svälter eller fryser ihjäl under vintern är därför stor.

Läs mer:

Stockholms universitet: Dags för ekosystembaserad fiskeförvaltning

Göteborgs universitet: Överfiske av Östersjösill redan på 1200-talet