Larvspridning och utformning av marina skyddsområden i västerhavet
Havsmiljöinstitutets rapportserie nr 2014:2
Bottenlevande organismer börjar sina liv som frisimmande larver. De följer med havsströmmarna över stora områden innan de slutligen slår sig ned på botten. Beroende på art och djup de befinner sig på har larverna i många tillfällen hunnit förflyttat sig hundratals kilometer bort från ursprungsområdet. För att skydda en art behöver därför skyddsområdet antingen vara så stort att larven inte lämnar det, eller vara uppsatta i nätverk så att larven med en hög sannolikhet hamnar i ett annat skyddat område.
Marina skyddsområden upprättas som regel med jämna mellanrum längs kusterna, men ingen har hittills undersökt om detta ger optimalt skydd. I denna studie utvärderas hur väl nuvarande nätverk av marina skyddsområden är placerade utifrån larvernas rörelsemönster. Detta görs genom att använda en datormodell och simulera hur larverna sprider sig med strömmarna. I rapporten föreslås att en mer dynamisk planering behövs vid upprättandet. Både havsströmmarnas rörelser och de pelagiska larvernas beteende behöver inkluderas för att ge bästa möjliga skydd eftersom larvers simdjup och pelagisk period har stor påverkan vart och hur lång de sprids.
Rapporten är skriven på engelska och är beställd på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
Havsmiljöinstitutets rapport nr 2014:2
Titel: Larval connectivity and ecological coherence of marine protected areas (MPAs) in the Kattegat-Skagerrak region
Författare: Per-Olav Moksnes, Per Jonsson, Martin Nilsson Jacobi, Kevin Vikström
Antal sidor: 226 sidor
Publicerad: 4 april 2014