FN:s havskonferens Lissabon 2022
Den 27 juni - 1 juli höll FN sin stora havskonferens i Lissabon. Portugal och Kenya stod för värdskapet. Detta var FN:s andra havskonferens, den första anordandes i New York 2017, då med Sverige och Fiji som värdar. Temat i år var "Scaling up ocean action based on science and innovation for the implementation of Goal 14: stocktaking, partnerships and solutions"
I FN:s resolution om 2022 års havskonferens fastställs att man måste godkänna en deklaration som är "kort, koncis, handlingsinriktad och som har förhandlats fram mellan regeringarna" och som pekar på lösningar för att uppnå det särskilda målet för hållbar utveckling för oceanerna (SDG14). Det handlar bland annat om avtal om skydd av den biologiska mångfalden på öppet hav och att minst 30 procent av haven ska vara skyddade områden i slutet av detta årtionde.
Fokus på ungas engagemang och planetens gränser
Havsmiljöinstitutet var på plats i Lissabon och arrangerade två sidoevent, tillsammans med bland andra Centrum för hav och samhälle vid Göteborgs universitet. Ett om ungas engagemang och ett om planetära gränser. Båda eventen streamades och går att ta del av digitalt i efterhand, se nedan!
1. The Ocean Literate Society – Youth Engagement and Intergenerational Collaboration
Barn och unga är den generation som kommer att påverkas mest av de beslut som tas, eller inte tas, idag. Samtidigt tar unga alltmer plats när det kommer till att debattera och påverka klimatdebatten. Framtiden tillhör dem och deras engagemang bidrar i kampen för en hållbar värld. Under FN:s havskonferens, i Lissabon juni/juli 2022, intog en panel med representanter från olika ungdomsrörelser, initiativ och organisationer scenen, på plats för att företräda sina och framtida generationers intressen. Även dåvarande biståndsminister Matilda Ernkrans deltog. Målet med eventet var att visa upp en bred variation av ungdomsrörelser, och även organisationer och projekt inom både akademi och den privata sektorn, som strävar efter kunskapsutbyte, havsmedvetenhet och samarbete över generationsgränserna. Korta presentationer varvades med diskussioner, där besökarna var välkomna att delta.
Arrangörer:
• Marint kunskapscenter i Malmö
• Centrum för Hav och samhälle, Göteborgs universitet
• Havsmiljöinstitutet
• EarthEcho International
• High Seas Alliance
• Global Youth Biodiversity Network
- Se det inspelade seminariet nedan:
2. The Invisible Global Crisis: Exceeding the Limits of the Pollution Planetary Boundary
En nypublicerad studie slår fast att planeten och haven har nått gränsen för vad den klarar av när det kommer till kemikalie- och plastföroreningar. Människan använder tusentals kemikalier och plaster varje dag. I studien har effekterna av några av dessa studerats och resultaten visar att flera av dem skadar människor och ekosystemet över hela livscykeln - från produktion till användning och avfall. De läcker ut i alla delar av planetens ekosystem och stör den naturliga balansen i jordens system. I detta sidoevent fokuserades diskussionen på vilka möjligheter vi har för att tackla detta enorma hot mot marint liv, såväl som mot människans framtid.
Från Göteborgs universitet medverkade bland annat Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi och zoofysiologi vid Institutionen för biologi och miljövetenskap och Martin Hassellöv, professor vid Institutionen för marina vetenskaper.
Arrangörer:
• Centrum för Hav och samhälle, Göteborgs universitet
• Havsmiljöinstitutet
• International Pollutants Elimination Network (IPEN),
• Indian Ocean Marine Science Association (WIOMSA).
- Fyra frågor till Bethanie Carney Almroth, professor i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet, som deltar på FN:s havskonferens i Lissabon
- Se det inspelade seminariet nedan:
Lyfte scrubberfrågan
Under konferensen genomförde även Havsmiljöinstitutets sjöfartsgrupp ett så kallat frivilligt åtagande; om gapet mellan regleringen för sjöfart å ena sidan och den för den marina miljöförvaltningen i stort. Frågeställningen belystes utifrån företeelsen scrubbning, där fartygens avgaser tvättas i havsvatten för att sedan släppas ut i havet igen, tillsammans med föroreningar och giftiga ämnen. Scrubbning är ett talande exempel på när strängare miljökrav för sjöfarten krockar med de miljömål som finns uppsatta för havsmiljön.