Länkstig

Workshop: Svensk havsförvaltning

Den 14 september 2022 bjöd Havsförvaltningsakademin in till ett första brett möte. Syftet med dagen var att diskutera hur förutsättningarna ser ut för det svenska förvaltningssystemet att hantera ekosystembaserad förvaltning, samt att dela erfarenheter av samordning mellan myndigheter och dela presentationer av goda exempel från projekt där ekosystemansatsen implementerats.

Dagen inleddes med presentationer från två forskare och en praktiker med lång erfarenhet av förvaltning, det svenska förvaltningssystemet och därtill kopplade utmaningar med styrning och samordning. David Langlet, professor i miljörätt på Uppsala universitet, gav sitt perspektiv på den ekosystembaserade förvaltningens grundprinciper och förutsättningar för att hantera en stor mängd data och göra avvägningar mellan olika hållbarhetsmål. Han menade att en ekosystembaserad förvaltning kan ses som motsatsen till en sektorsbaserad förvaltning, eftersom den förutsätter integrering av ett flertal perspektiv och intressen - något som försvåras av att varken relevanta regler eller organisatoriskt ansvar är sammanhållna eller enkelt överblickbara.

Anders Ivarsson Westerberg, professor i statsvetenskap på Södertörns högskola, presenterade slutsatser från sin rapport till Miljömålsberedningen, Politiken går till sjöss – förvaltningspolitik möter havspolitik (se länk). Ett budskap var att styrning i strikt mening nästan alltid misslyckas eller ger andra effekter än de förväntade. Risk för misslyckande är extra stor när komplexiteten är hög, som i fallet havsförvaltning. Anders Ivarsson Westerberg menar därför att det finns behov att tänka bredare vad gäller styrning avseende både organisering och form. Här nämndes bland annat behov av samverkan i olika former och möjligheter med vad han kallade ideologisk styrning, som bland annat kan inbegripa information, visioner och ”storytelling”.

Därefter delade Göran Enander, ordförande i miljömålsrådet och landshövding i Uppsala län, med sig av sin långa erfarenhet från offentlig förvaltning, inklusive arbetet med PFAS utredningen (se länk). Även om listan med utmaningar är lång och inbegriper till exempel otillräcklig samordning mellan departement, brist på helhetssyn och konflikthanteringsmekanismer som utgår från minsta gemensamma nämnare, så pekade Enander på några möjligheter kopplade till en pågående renässans för statlig planering och EU:s progressiva miljö- och klimatpolicy.

Efter lunch presenterades erfarenheter från tre konkreta fall för att tjäna som bakgrund till de efterföljande gruppdiskussionerna om utmaningar och möjligheter: Havs- och vattenmyndigeten (HaV) presenterade erfarenheter från ett pågående pilotprojekt för att stödja lokal ekosystembaserad förvaltning. HaV reflekterade även över utmaningar för miljöreglering av sjöfart kopplat till marina skyddsområden. Slutligen visade Marint Centrum Simrishamn på utmaningar med att stödja det lokala fisket i förhållande till ett mer storskaligt, industriellt fiske.

Flera teman och behov belystes, bland annat hur olika intressen ska vägas mot varandra samt problem med att balansera och samordna mellan olika beslutsområden och beslutsnivåer, såsom lokala fiske- och miljöintressen samt EU:s fiskepolitik, liksom mellan nationella miljöskyddsintressen och internationell sjöfart.

Gruppdiskussionerna som följde gav utrymme för att dra nytta av deltagarnas breda erfarenheter från myndigheter, departement, intresseorganisationer och universitet/högskolor. Återkommande exempel på de utmaningar och förbättringsmöjligheter som nämndes avseende Sveriges nationella marina förvaltning var målkonflikter och hur de hanteras, eller inte hanteras, bristande samordningsfunktioner, otydlighet vad gäller syfte och behov av samverkan samt oklara mandat och bristande förmåga eller vilja att styra. Lokala/regionala pilotprojekt nämndes också som ett medel för innovation och lärande som skulle kunna nyttjas bättre.

I det gemensamma avslutande samtalet fanns stor samstämmighet om att Havsförvaltningsakademin är ett positivt initiativ med stor potential att bidra till och ytterligare stärka svensk havsförvaltning på lång sikt, genom kompetensutveckling och lärande mellan praktiker och forskare.

Vi arrangörer och initiativtagare till Havsförvaltningsakademin uppfattar att det finns stöd för att gå vidare och vi involverar gärna fler personer i ett aktivt arbete och välkomnar konkreta förslag för att stödja denna plattform. För närvarande planerar vi för två tematiska seminarier/workshops per år.

Anmälan är öppen till Havsförvaltningsakademins nästa workshop, 29 mars 2023, på temat: Nationell planering - fungerande verktyg för att nå bättre havsmiljö och hantera konflikter?
Här hittar du mer information om workshopen, preliminärt program och gör din anmälan!

Kontakt: hfakademin@havsmiljoinstitutet.se