Stora vågor på årets Vattenmiljöseminarium!

Inte mindre än 40 olika föredragshållare stod för innehållet i årets program som fokuserade på resultat från nationell, men även regional, miljöövervakning. Här lyfts ett urval av vad som sades. Alla presentationer, med något undantag, finns att ladda ned här på sidan. 

Bild

Under de två dagarna serverades en stor mängd föredrag med resultat från miljöövervakningens olika program. Onsdagens fokus låg på vattnens grundläggande funktioner med klimatpåverkan, näringshalter, växt- och djurplankton, bottenfauna, fisk, sjöfågel och mycket mer. På torsdagen var inriktningen mer mot farliga ämnen och påverkan på marina däggdjur som säl och tumlare. 

Dagarna bjöd också på flera pass med gruppdiskussioner. Här bidrog deltagarna med kunskap och engagemang om hur framtidens miljöövervakning kan samordnas bättre mellan olika program och områden. De fick också diskutera hur resultaten skulle kunna kommuniceras i tider av ansträngda budgetanslag. 

Bild

Minskad budget och ökade krav 

Mikael Krysell, chef för miljöövervakningsenheten på Havs- och vattenmyndigheten inledde seminariet med det nedslående beskedet om de stora besparingarna som måste ske inom den akvatiska miljöövervakningen. Trots den nu strama i budgeten ökar kraven på miljöövervakningen och den lista med tidigare 700 specifika krav som fanns har nu vuxit till 916. 

Kollegan Ulrika Siira, chef för miljöanalysavdelningen fortsatte på samma tema och efterlyste input kring hur resultaten från miljövervakningen kan kommuniceras effektivt i en tid av budgetnedskärningar. Konferensdeltagarna fick därefter diskutera i grupper och komma med konkreta förslag till myndigheten. 

Några axplock från seminariet 

I Sverige är uppvärmningen av vattnet i Östersjön störst och går tre gånger snabbare här än det globala medelvärdet sedan 1980. Det berättade Ola Kalén, SMHI, under sitt föredrag om klimatpåverkan i havet. Klimatförändringarnas påverkan i Östersjön väntas till år 2100 bli större än den kombinerade effekten av övriga miljöbelastningar som övergödning, föroreningar och sjöfart. 

Bild

Joakim Ahlgren från Umeå universitet presenterade mätningarna av kväve och fosfor i svenska havsområden. Mätningarna visar bland annat att Bottniska viken, som tidigare varit fosforbegränsad nu är på väg att skifta mot kvävebegränsning, vilket innebär att Bottniska viken nu påbörjat sin resa mot ett mer övergött tillstånd. 

Caroline Hallin från Lunds tekniska högskola visade hur människan påverkat kusten i vårt avlånga land. Exempelvis fanns det år 1960 fritidsbåtsbryggor och båtplatser längs 150 mil av den svenska kusten, år 2018 hade den sträckan vuxit till 250 mil. 

Brendan McKie från SLU tog oss med på en resa i vattendragens ekologi och berättade om kaskader, vattenfall och forsar. I det strömmande vattnet råder speciella förhållanden där luften ger vattnet en ökad syresättning. I de grundare områdena når ljuset når bottnarna och här uppstår viktiga ”hotspots” för biodiversitet och ekosystemfunktion. 

Forskare på Sveriges veterinärmedicinska anstalt (SVA) har i uppdrag att undersöka hälsa och skador hos bland annat tumlare i svenska vatten. Moa Engman, SVA, berättade att den enskilt vanligaste dödsorsaken hos unga tumlare är som bifångst, även de som hittas strandade visar ofta skador från bifångst. Äldre djur dör ofta av lunginflammation. 

PFAS förekommer på flera håll i svenska vatten, i havet, i sötvatten och i grundvatten. Noomi Asker från Länsstyrelsen i Västra Götaland presenterade resultat från den regionala övervakningen av PFAS-halter i fisk. Undersökningen visade att fisk i fem sjöar i länet hade så pass höga PFAS-halter att man gått ut med lokala kostrekommendationer om att begränsa sitt intag av fisk från dessa sjöar. Detta kommuniceras via aktuella kommuners hemsidor, samt via skyltar vid vissa sjöar. 

Bild

Hur påverkar buller från bland annat fartygstrafik livet under ytan? Emilia Lalander från Totalförsvarets forskningsinstitut berättade om hur olika ljudfrekvenser överröstar djurens kommunikation, låga frekvenser stör fiskars kommunikation och höga frekvenser påverkar de marina däggdjurens möjligheter att hålla kontakt med varandra. 

Bild

Röster från seminariets deltagare 

• Bra blandning med föredrag och diskussionpass. Bra mingelyta vid fikat som uppmuntrade till mer diskussioner. Bra att föredragen var korta eftersom man då hann med fler. Roligt att höra vilken bredd det finns inom övervakning i Sverige och vilka drivna och intresserade personer som jobbar med detta. 
• Väldigt värdefullt att träffas och diskutera akvatisk övervakning. Det skulle vara bra om seminariet tog en helhet, ganska mycket av det som övervakas som inte var representerat på seminariet. Försöka få med fler som jobbar med nationell förvaltning.   
• Viktigt med samverkan. Viktigt med synergier.   
• Ett bra arrangerat seminarium med intressanta föredrag och diskussioner samt att man fick träffa personer från olika myndigheter som länsstyrelser och universitet. 
• Tråkigt att det just detta år skulle överskuggas av nedskärningar men det är inte så mycket att göra åt det. Det var ett bra tillfälle att samlas för att prata ihop sig med kollegor från olika områden för att gemensamt kunna ta sig an den stora utmaningen med att ändå få till övervakning.  
• Tack för två fantastiskt lärorika och givande dagar! 

Bild

Seminariet arrangerades av Havsmiljöinstitutet och SLU på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.