Nationell kartläggning av förekomsten av flytbryggor
Syftet med projektet är att kartlägga omfattningen av flytbryggor innehållande cellplast vid kommunala badanläggningar och kommunala samt privata småbåtshamnar. Detta för att ge en bättre uppfattning om dessa bryggors bidragande effekt på plastförorening i hav och sjö.
Uppdragsgivare/finansiär: Havs- och vattenmyndigheten
Kontaktperson: Embla Ekström, embla.ekstrom@gu.se
Samarbetspartners: Chalmers Tekniska Högskola
Projektbeskrivning
De vanligaste typerna av bryggor i Sverige är flytbryggor och pålade bryggor. Fördelningen varierar över landet, men flytbryggor är dominerande i ansökningar för ny- eller ombyggnationer av bryggor, och förväntas därför öka i popularitet. För att hålla dessa bryggor flytande används ofta de mycket lättviktiga materialen EPS och XPS, cellplaster som orsakar stora miljöproblem när de läcker ut i naturen.
Syftet med detta projekt är att kartlägga omfattningen av flytbryggor vilka har pontoner (flytkroppar) gjorda av expanderad polystyren, EPS, eller extruderad polystyren, XPS, vid kommunala badanläggningar och kommunala samt privata småbåtshamnar. Det bör framgå om pontonerna är otäckta, delvis täckta eller helt täckta. Därefter ska en läckagebedömning ske av EPS och XPS från pontoner som är inkapslade med hårdplast eller betong på toppen och på sidorna, men öppen nedtill jämfört med pontoner vilka är helt inkapslade.
Med hjälp av två forskare från Chalmers Tekniska Högskola ämnar projektet kvantifiera hur mycket läckage som sker från pontoner under deras livscykel samt diskutera vilka skeden av pontonens livscykel som är mest kritiska för spill.
Resultat från projektet kommer att presenteras i en slutrapport vilken levereras till Havs- och vattenmyndigheten i slutet av februari 2025.