Enkät avseende kommuners innehav av flytbryggor
På uppdrag av Havs- och Vattenmyndigheten kartlägger Havsmiljöinstitutet förekomsten av flytbryggor i Sverige. En viktig del i kartläggnngen är att ta reda på hur förekomsten ser ut på kommunal nivå. Därför vänder vi oss, dels till Sveriges kommuner i egenskap av statlig förvaltning, samt till båtklubbar registrerade vid Svenska Båtunionen i egenskap av paraplyorganisation för drygt 900 av de 1 000 båtklubbar som beräknas finnas i landet.
De vanligaste typerna av bryggor i Sverige är flytbryggor och pålade bryggor. Fördelningen varierar över landet, men flytbryggor är dominerande i ansökningar för ny- eller ombyggnationer av bryggor, och förväntas därför öka i popularitet. För att hålla dessa bryggor flytande används ofta de mycket lättviktiga materialen EPS och XPS, cellplaster som orsakar stora miljöproblem när de läcker ut i naturen.
När EPS/XPS utsätts för sol, vind, vågor, is, kollisioner med båtar eller annan påverkan, upplöses det i mindre partiklar och blir så småningom till mikroplast. Partiklarna kan färdas långt med vindar, floder och havsströmmar och precis som med annan plast bryts de ned långsamt och finns kvar i naturen under lång tid. Eftersom de små bitarna av EPS/XPS påminner om fiskägg till form och storlek kan marina djur lätt missta dem för föda och då plasten flyter på ytan istället för att sjunka till botten pågår exponeringen under en längre tid än vad gäller för annat skräp. När EPS/XPS förbränns vid höga temperaturer (över 70°C) frigörs skadliga gaser och partiklar i luften – bland annat styren, kolmonoxid och andra flyktiga organiska föreningar.
Till berörda parter inom kommunal förvaltning
Havsmiljöinstitutet vänder sig till berörda parter på varje kommunal förvaltning med en webbenkät om hur förekomsten av flytbryggor ser ut just i er kommun. Kartläggningen avser såväl flytbryggor i havet som sötvatten.
Varje kommuns medverkan är avgörande för att få en så heltäckande kartläggning som möjligt. Vi är därför mycket tacksamma om bäst avsedda person inom er förvaltning tar sig tid för att besvara denna enkät.
Lämna ditt svar så snart som möjligt och senast den 20 december 2024.
- Det går bra att backa i enkäten, klicka då på ”Föregående”.
- Genom att klicka på “Skicka” kommer du till en sammanfattningssida. Här är det möjligt att redigera, skriva ut och ladda ner svaren som PDF-fil.
Kontakta oss gärna om du har frågor om enkätens innehåll eller önskar delge oss informationen i en intervju i stället.
Stort tack för din medverkan!
Till berörda parter inom Svenska Båtunionen
Havsmiljöinstitutet vänder sig till båtklubbar registrerade vid Svenska Båtunionen med en webbenkät om hur förekomsten och förvaltningen av flytbryggor ser ut bland dessa. Kartläggningen avser såväl flytbryggor i havet som sötvatten.
Varje båtklubbs medverkan är avgörande för att få en så heltäckande kartläggning som möjligt. Vi är därför mycket tacksamma om den bäst avsedda personen inom er klubb tar sig tid för att besvara denna enkät.
Lämna ditt svar så snart som möjligt och senast den 20 december 2024.
- Det går bra att backa i enkäten, klicka då på ”Föregående”.
- Genom att klicka på “Skicka” kommer du till en sammanfattningssida. Här är det möjligt att redigera, skriva ut och ladda ner svaren som PDF-fil.
Kontakta oss gärna om du har frågor om enkätens innehåll eller önskar delge oss informationen i en intervju i stället.
Stort tack för din medverkan!
En viktig aktör inom maritim förvaltning är Ospar som är en sammanslagning av två internationella konventioner: Oslokonventionen av år 1972 angående dumpning av farligt avfall till sjöss Pariskonventionen av år 1974 angående landbaserade källor till förorening av den marina miljön. I Sverige verkar Ospar som en regional konvention för att skydda miljön i Nordostatlanten.
I Ospars övervakning av skräp på stränder är kategorin Oidentifierbara bitar av plast/polystyren det mest vanliga förekommande skräpföremålet och där ingår bitar av EPS och XPS. Utifrån detta överväger Ospar olika åtgärder kopplade till pontoner och bojar av oskyddad EPS/XPS eller annan typ av skumplast, därav kartläggningen av nationell förekomst av dessa källor till eventuell plastförorening.
Dessa åtgärder kommer troligen främst beröra verksamhetsutövare som äger flytbryggor, vilket primärt är kommuner, ideella föreningar och samfälligheter. Eftersom beslutet också fastställer att avtalsparterna ska göra inspektioner för att säkerställa efterlevnad, kommer statliga eller kommunala tillsynsmyndigheter att beröras.