Stärkt uppföljning av åtgärdsprogrammet för havsmiljön
Projektet syftade till att stärka uppföljning av åtgärderna i Åtgärdsprogrammet för havsmiljön. Förslag på metoder för att utvärdera av effekter av åtgärder togs fram liksom förslag på lämpliga data och information för att utvärdera åtgärderna. Projektet genomfördes 2022–2023.
Uppdragsgivare/finansiär: Havs- och vattenmyndigheten
Samarbetspartners: : Luleå tekniska universitet, Södertörns högskola, Göteborgs universitet och Sveriges lantbruksuniversitet.
Kontaktperson: Ulla Li Zweifel, ullali.zweifel@havsmiljoinstitutet.se
Åtgärdsprogrammet för havsmiljön (ÅPH) är ett nationellt program för att uppnå god miljöstatus i Nordsjön och Östersjön. Det tas fram och beslutas av Havs- och vattenmyndigheten i enlighet med havsmiljöförordningen som utgör det svenska genomförandet av EU:s havsmiljödirektiv. Åtgärdsprogrammet uppdateras var sjätte år. Projektet utgick från det program som gäller 2022–2027 och som omfattar 44 åtgärder. Samtliga åtgärder har till syfte åstadkomma en förändring i önskad riktning, företrädesvis minskade belastningar från verksamheter och förbättrat tillstånd i miljön. Några av dem omfattar fysiska åtgärder, men de flesta åtgärder är av styrmedelstyp, till exempel informationsinsatser, ekonomiska bidrag och nya eller reviderade regleringar.
På uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten tog Havsmiljöinstitutet fram ett förslag för hur uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammet för havsmiljön (ÅPH) kan stärkas. Uppföljning och utvärdering behövs för att kunna avgöra hur väl åtgärder för havsmiljön fungerar. Det ger också förutsättningar att upptäcka avvikelser från de förväntade effekterna av åtgärderna och utgör därmed grund för att optimera, korrigera eller fatta beslut om ytterligare åtgärder för havsmiljön.
Den föreslagna utvärderingsmodellen för åtgärderna i ÅPH utgår från beslut om åtgärder och de aktiviteter som genomförs inom förvaltningen för att initiera åtgärderna. Utvärdering av åtgärderna, främst styrmedel, föreslås följa en effektkedja av förväntade prestationer, förvaltningseffekter, beteendeförändringar och miljöeffekter.
En prestation är ett påtagligt resultat av förvaltningens aktiviteter såsom nya eller reviderade vägledningar, planer eller föreskrifter, utlysning av bidrag, utförda informationsinsatser, med mera. De är en förutsättning för att få effekter av åtgärder och att de framställs följs typiskt upp inom myndigheten. Förvaltningseffekter är förändringar som inte skulle ha inträffat utan myndighetens prestationer. Hit hör exempelvis att avsedda målgrupper nås av budskap i informationsinsatser, använder nya vägledningar, söker bidrag för miljöförbättrande åtgärder, att lagstiftning efterlevs, med mera. Förändringar i beteenden hos aktörer, till exempel användning av miljövänligare arbetsmetoder hos verksamhetsutövare eller ändrade köpmönster hos privatpersoner, är syftet med såväl administrativa och ekonomiska instrument som informationsinsatser, vilket i sin tur är det som ska ge en effekt på miljötillståndet. Miljöeffekter är det som den initiala åtgärden syftar till att åstadkomma och följs i regel upp genom att mäta förändringar i miljötillstånd eller belastningar på miljön.
Som framkommer av effektkedjan kan man inte förvänta sig en miljöeffekt av åtgärden om inte de förväntade effekterna i de föregående stegen har infallit. En viktig rekommendation är därför att utvärderingen sker stegvis. Detta då utvärderingar av förvaltningseffekter eller beteendeförändringar ger möjlighet att i ett tidigare skede upptäcka om åtgärderna inte har förutsättningar att resultera i förväntade förändringar i miljön, eller att upptäcka om oönskade bieffekter uppstår.
Resultaten finns publicerade i Havsmiljöinstitutets rapportserie på både svenska och engelska, se nedan:
