Ekosystembaserad förvaltning som metod för att hantera negativa miljötrender och oklara orsakssamband

Havsmiljöinstitutet har på uppdrag av Miljömålsberedningen tagit fram denna underlagsrapport om ekosystembaserad förvaltning som metod för att hantera miljöstörningar och oklara orsakssamband. Rapporten utgår från ett urval negativa miljötrender som dokumenterats i forskningsrapporter och fortlöpande miljöövervakning i Östersjön och Västerhavet.

Sedan mer än tjugo år tillbaka har röster höjts inom såväl förvaltning som forskning och i ideella organisationer för att miljöförvaltningen ska bli mer ekosysteminriktad. En ekosystembaserad förvaltning ska präglas av en helhetssyn på bevarande och hållbart nyttjande av ekosystemen. Det innebär bland annat att den ska ta hänsyn till att olika arter i ett ekosystem påverkar varandra och att samspelet mellan människa och miljö ofta spänner över flera sektorer i samhället.

Trots ett ambitiöst arbete för en bättre havsmiljö finns det flera miljöstörningar som har förvärrats under senare år. Den samlade fiske-och miljöförvaltningen har tillexempel inte kunnat hindra att viktiga torskbestånd utarmats eller att stora arealer av det viktiga ålgräset försvunnit längs västkusten. Reproduktionsskador hos lax och sjöfågel, vilka kopplats till brist på vitamin B1(tiamin), och dramatiska förändringar i djurlivet på Östersjöns bottnar har fått än fler varningsklockor att ringa. Det är svårt att peka ut klara orsaker till dessa observerade störningar och att ta steget från forskningsresultat och miljöövervakning till åtgärder inom förvaltningen. Rapporten visar därför på betydelsen av en systemsyn inom den svenska havsmiljöförvaltningen och vikten av att skapa förvaltningsprocesser som beaktar vidden av interaktioner i ekosystemen, inklusive mänsklig påverkan, samtidigt som vi främjar ekosystemens funktionalitet och ett hållbart nyttjande av havets resurser.